Det var i början av juni som Svenska kraftnät signalerade om att överföringskapaciteten till södra Sverige begränsats för att klara stabiliteten i elnätet. Anledningen var den låga kärnkraftsproduktionen som i sin tur berodde på det låga elpriset generellt.
– Vanligtvis får vi planer för hur kärnkraften ska gå ett till tre år innan och det fick vi i höstas. Men i april meddelade Vattenfall att man inte planerade att starta Ringhals 1 under sommaren som vi räknat med och vi behöver synkron produktion för att stötta spänningen, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
Extrema prisskillnader
För att klara det ansträngda läget skrev SvK några veckor senare avtal med Vattenfall om att fasa in två av generatorerna på Ringhals 1 fram till mitten av september för att säkra stabiliteten. I början av juli slöt SvK avtal även med Uniper och Göteborg Energi för att få tillgång till ytterligare resurser – Karlshamnsverket och Rya kraftvärmeverk – för att stärka elnätet.
– Det här var unikt. Tidigare har vi bara köpt in någon enstaka produktion i betydligt mindre skala. Men det här var ett mer allvarligt läge, säger Pontus de Maré.
På grund av överföringsbristerna har priskillnaderna under sommaren varit extrema. Samtidigt som Sverige haft rekordlåga elpriser på systemnivå – genom fulla vattenmagasin och mycket vindkraftsproduktion – har differensen mellan olika prisområden varit högre än någonsin. Ett exempel på det är den 3 augusti vid lunchtid då priset i sydligaste Sverige, SE4 låg på 423 kr/MWh medan priset i norra Sverige, SE1, låg på drygt 37 kr/MWh.
I mitten av augusti hade elsystemet klarat påfrestningen, även om Ringhals 1 gick ner under en vecka i mitten av augusti på grund av fel i en kommunikationsmodul.
– Hittills har det går bra, vi har inte haft några större utmaningar. Vi har också haft hjälp av ny stödtjänst (FFR) som kunnat kompensera en del av den minskade svängmassan, säger Pontus de Maré.
Att Vattenfall ändrade sina produktionsplaner i ett sent skede beror på marknadens utveckling:
– Revisioner planeras in varje år och nedreglering är en konsekvens av lägre efterfrågan och lågt elpris. Vattenfall agerar som alla andra affärsidkande aktörer efter marknadens förutsättningar, säger Mats Ladeborn, chef för kärnkraftsstaben på Vattenfall, i en skriftlig kommentar och tillägger:
– Vi är givetvis glada för att kunna göra en extra insats för att SvK ska kunna köpa nätstabilitet.
Alltför små marginaler
Kostnaden för extratjänsterna landade på drygt 340 miljoner kronor, varav infasningen av Ringhals stod för cirka 300 miljoner kronor.
Vad kommer då att ske framöver när det blir allt mer väderberoende elproduktion och mindre planerbar?
– Det här är inte ett tillfälligt problem. Vi tittar på långsiktiga åtgärder nu. Sydvästlänken kommer bidra med reaktiv effekt när den är färdig i höst. Vi har också byggt en så kallad Statcomanläggning i Stenkullen som ska bidra med styrbar reaktiv effekt, säger Pontus de Maré.
På Energiföretagen är man positiv till sommarens överenskommelse mellan SvK och energibolagen, men menar samtidigt att det illustrerar nödvändigheten att ha tillgång till planerbar elproduktion.
– Den här situationen visar vad minskade marginaler kring driftsäkerheten kan innebära i praktiken. När kraftsystemet stressas på detta sätt under sommaren är det rimligt att diskutera om vi förberett oss tillräckligt för den energiomställning som vi befinner oss i, konstaterar Per Wikström, ansvarig för elnät på Energiföretagen.
Johan Wickström
