Många av de mindre fjärrvärmeverken på små orter i Sverige brottas med dålig lönsamhet och svårigheter med att leva upp till de regler och krav som finns kring fjärrvärme. Men det norska företaget Solör såg tidigt en potential i dessa anläggningar.
– Vi har hittat en affärsmodell som passar för att driva små fjärrvärmeanläggningar både hållbart och lönsamt, säger Anders Pettersson, vd på Solör Bioenergi.
För ett tiotal år sedan bestämde sig bolaget att satsa även i Sverige. Startskottet gick när Solör Bioenergi köpte upp företaget Rindi Energi 2013.
– Rindi Energi hade en riktigt bra affärsmodell och en decentraliserad organisation för att driva sina små fjärrvärmeverk. Vi implementerade deras sätt att jobba. Det handlar mycket om att ge bestämmanderätten till dem som jobbar lokalt ute på anläggningarna, säger Anders Pettersson.
Bara något år senare förvärvade Solör Bioenergi, som numera är svenskägt, ett antal anläggningar från Eon. Med endast två nyförvärv hade Solör därmed fått in cirka 40 små fjärrvärmeanläggningar i koncernen. Inköpen har fortsatt sedan dess. I slutet av sommaren 2020 köpte Solör Bioenergi till exempel upp Vasa Värme, med sex värmeanläggningar.
– Vi har inte fått höra att vi är ”stora stygga Solör” som försöker köpa upp varenda liten svensk fjärrvärmeanläggning. Jag tror att många istället ser oss som en kompetent aktör. Vi har visat att vi är bra på driva de små anläggningarna, både när det gäller leveranssäkerhet och lönsamhet. Det är viktigt för kommunerna i Sverige att anläggningarna får finnas kvar.
Decentraliserad struktur
En decentraliserad struktur genomsyrar hela företaget. På huvudkontoret i Stockholm sitter bara fyra personer. Därtill finns regionchefer i Vilhelmina, Örebro, Sunne och Hörby som ansvarar för anläggningarna i varsin region och är ansvariga för allt från bränsleförsörjning till kundfakturering. Sedan finns en ansvarig på varje verk som dagligen bevakar anläggningen och gör skyddsronder med mera.
– Vi har utvecklat en modell där vi lätt kan lägga till mindre anläggningar i befintlig organisation utan att dra på oss en massa kostnader. Det finns en väl fungerande infrastruktur med till exempel fakturerings- och redovisningssystem, som vi bara lyfter in våra nya anläggningar i.
Kraven på hållbarhet är höga inom företaget. I nuläget är sju anläggningar fossilfria och två anläggningar kör lastmaskinerna med biodiesel.
– Vi försöker jobba med den klimatpåverkan vi har. Målet är att alla anläggningar ska vara fossilfria inom ett par år. Men vi får ta det successivt för i många fall är det investeringar som inte betalar sig på en gång.
Jag ser inga begränsningar för hur många anläggningar som vi kan förvärva. Anders Pettersson, vd på Solör Bioenergi.
Lokal bränsletillförsel
I Solörs anläggningar används 75 procent biobaserat bränsle, cirka 1 procent fossilt bränsle och 24 procent spillvärme. Anders Pettersson är egentligen inte så orolig för en eventuell framtida brist på trädbränslen:
– Blir biomassa väldigt dyr kommer fjärrvärmebranschen ta sig till andra fraktioner. Vi använder något som ingen vill ha, det har ju alltid varit grundtesen. Vi har också en väldigt professionell skogsindustri här i Sverige. Fjärrvärmebolagen kan stå bredvid och plocka upp resterna som skogsindustrin inte kan använda.
Fortsatt expansion
Solör skaffar väldigt mycket av sitt bränsle lokalt från till exempel närbelägna sågar. Enligt Anders Pettersson handlar det om att bygga upp en lokal struktur för bränsleanskaffning:
– När jag var i värmeverket i Filipstad senast körde en lantbrukare in med ett vedlass bakom sin traktor. Vi kom överens om ett pris och ett par dar senare skulle han komma igen. Mer lokalt och småskaligt blir det inte, vi ser många fördelar med det.
Många oroar sig för konkurrenskraften för framtidens fjärrvärme. Anders Pettersson tycker att det är fel att fjärrvärmen får stå tillbaka för andra energislag.
– När jag ser att det installeras värmepumpar och solceller baserade på bidrag i centrala Lund och att det leder till att kunder kopplar ur sig från ett av de mest sofistikerade fjärrvärmenät vi har i Sverige, då blir jag upprörd. Att använda sig av el för att producera värme, speciellt i södra Sverige där det redan idag råder brist på el, är verkligen inte bra.
Men oavsett detta så har Solör Bioenergi siktet inställt på att köpa upp flera mindre fjärrvärmeanläggningar. Den strategi de har utarbetat för att implementera anläggningarna i företaget har visat sig fungera väldigt bra.
– Jag ser egentligen inga begränsningar för hur många anläggningar vi kan förvärva. Det enda orosmomentet är vilka lagar och regler som kommer att gälla för fjärrvärmen.
”En naturlig utveckling”
Analytikern Mårten Haraldsson på konsultföretaget Profu, som har studerat den svenska värmemarknaden under lång tid, menar att det är en naturlig utveckling med sammanslagningar av mindre bolag då det finns tydliga stordriftsfördelar i verksamheten. Det finns egentligen inget problem ur ett konkurrensperspektiv med att ett företag som Solör Bioenergi köper upp många mindre fjärrvärmeverk, menar han:
– De små värmeverken konkurrerar inte med varandra utan verkar på sina respektive marknader där det på varje ort finns en konkurrens gentemot andra uppvärmningsalternativ, säger Mårten Haraldsson.
– Det kan vara svårt för många av de mindre fjärrvärmeföretagen att hävda sig i dagens hårda konkurrens mot värmepumpar. En aktör som Solör Bioenergi bör ha möjlighet att driva de små bolagen mer effektivt eftersom de kan effektivisera delar i verksamheten såsom inköp, försäljning, underhåll och administration.
Solör Bioenergi i Sverige
57 fjärrvärmeverk
813 kilometer fjärrvärmerör
3 pelletsfabriker
1,2 TWh fjärrvärme
Marie Kofod-Hansen
