Fjärde generationens fjärrvärme är en systemlösning som är utvecklad vid Högskolan i Halmstad och är anpassad för lägre distributionstemperaturer än traditionell fjärrvärme. Lösningen minskar förlusterna i nätet och skapar nya möjligheter att använda restvärme.
Till skillnad från konventionella system används tre rör: framledning, returledning samt ett separat cirkulationsrör som håller framledningen varm och säkerställer rätt leveranstemperatur hos kunden.
Stadsdelen Ranagård började byggas för fem år sedan och ska omfatta omkring 600 nya bostäder. De nybyggda husen är energisnåla och lämpar sig därför bra för fjärrvärme med lågtemperatursystem.
I området har Halmstads Energi och Miljö (HEM) numera två fjärrvärmesystem – ett med traditionell teknik för lågtemperatur (två rör) och ett med den fjärde generationens fjärrvärme, vilket man är först i världen med. Systemen värmer upp ungefär lika många villor och flerbostadshus, vilket gör dem enkla att jämföra.
Positiv utvärdering
HEM har nyligen påbörjat en utvärdering av systemet med fjärde generationens fjärrvärme för att se vad den gemensamma returen blir för ett helt år.
– Vi räknar med att vara klara i slutet av året, men vi kan redan se en årsmedelreturtemperatur under 30 grader. Den väntas bli ännu lägre när tidigare driftstörningar nu är åtgärdade, säger Andreas Schild, projektör energitjänster på HEM.
Det går att bygga fjärde generationens fjärrvärme i ett lokalt nät eller i ett kvarter – det går att göra hur stort eller hur litet som helst.
Han utvecklar hur systemet för fjärde generationen fungerar:
– Genom att ha ett varmt tillopp och en kall och en varm retur har vi tillräckligt flöde för att varmhålla servisledningen eller varmvattencirkulationen. Detta tack vare att den varma returen håller mellan 50 och 55 grader. Den shuntar vi tillbaka in på tilloppet igen så att vi återanvänder den värmen. Kvar får vi den riktiga returen från växlarna för varmvatten och värme, säger Andreas Schild.
– För att sortera ut den varma returen från varmvattencirkulationen har vi en separat växlare vars retur är kopplad till cirkulationsröret. När det gäller villor har vi löst varmhållningen av servisen med en by-pass mellan tillopp och cirkulationsröret som regleras med ett temperaturstyrt ställdon, .
Kräver bredare schakt
Att använda tre rör har gjort att schakten behövt bli betydligt bredare för att man skulle kunna komma åt och svetsa. Eftersom det är ett lågtempererat område hade det räckt med plaströr, men HEM har inte något lågtempererat fjärrvärmenät sedan tidigare och valde därför stålrör för att vara säkra på att kunna garantera rätt temperatur av värmeleveransen.
Erfarenheterna från Ranagård är positiva och det finns ett stort intresse från branschen, vilket har lett till flera studiebesök.
– Den stora fördelen är de riktigt låga returerna. Det gör att vi kan utnyttja rökgaskondensering mer och ökar möjligheterna att ta vara på mer restvärme, säger Andreas Schild.
Tekniken går dessutom att använda i befintliga nät, utan att man behöver bygga ett nytt lågtemperatursystem.
– Det går exempelvis att bygga fjärde generationens fjärrvärme i ett lokalt nät eller i ett kvarter. Det krävs förstås att man lägger till det extra röret, men det går att göra hur stort eller hur litet som helst. Så lösningen är väldigt bra och flexibel.
I Halmstad planeras nu för ett par nya stadsdelar där tekniken kan bli aktuell. Samtidigt finns utmaningar.
– Ett problem är att detaljplanerna sällan anger vilka temperaturer byggnaderna ska dimensioneras för. Om det exempelvis framgick att det är max 30 grader i framledning som gäller, skulle det underlätta både för fjärde generationens fjärrvärme och för värmepumpar, säger Andreas Schild.
Ann-Sofie Borglund
