Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Nya näringsutskottet på plats – här kommer energifrågorna avgöras
I veckan blev det klart hur riksdagens olika utskott ska bemannas. För energisektorns del är det näringsutskottet som är mest intressant. Det är här som alla tunga energipolitiska frågor hamnar innan de går till riksdagsbeslut.
Och nu står det klart att det blir en hel del omflyttningar i detta utskott. Drygt hälften av ledamöterna byts ut. Samtidigt blir det en ny ordförande: centerpartisten Anders Ådahl, som är partiets näringspolitiska talesperson (en position som han tog över efter Elisabet Thand Ringqvist då hon blev partiledare). Ådahl ersätter sverigedemokraten Tobias Andersson som flyttas till utbildningsutskottet.
Fördelningen av platserna har också justerats: Sverigedemokraterna mister en plats och går från fyra till tre personer medan Miljöpartiet ökar från en till två. Övriga partier har oförändrat antal platser.
Bland tungviktarna som sitter kvar på sina platser märks socialdemokraterna Fredrik Olovsson (som av vissa tippas bli ny energiminister), Mattias Jonsson och Monica Haider, kristdemokraten Camilla Brodin och vänsterpartisten Birger Lahti.
2. Juryn har valt ut årets åtta finalister i Startup 4 Climate
Under tisdagen presenterades årets åtta nominerade företag i Startup 4 Climate – den årliga innovationstävlingen som arrangeras av Ellevio och GodEl.
Bland företagen märks till exempel Drev som utvecklar system som fångar upp farliga partiklar vid batteriproduktion, Engrete som tagit fram en AI-baserad plattform för företag som vill handla på Europas elmarknader, Solstice Storage som utvecklar lösningar som fångar solvärme och lagrar den i sand samt Sea Pattern som utvecklat flytande modulära turbiner som ska placeras nedströms befintliga vattenkraftverk.
– Sverige har världens bästa förutsättningar för elektrifiering och energiomställning, och Startup 4 Climate visar att vi även har innovationskraften. Kreativiteten, fantasin och ingenjörskonsten bland tävlingsbidragen bådar gott för både utsläppsminskningar och skalbara affärer, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio och juryns ordförande
I potten finns 2 miljoner kronor, som kommer delas ut vid prisgalan den 10 november
3. Green Power Sweden Summit: ”Vi kan vända utvecklingen”
I veckan var det än en gång dags för en av årets större energievenemang: Green Power Sweden Summit 2026. Drygt 800 personer hade tagit sig till konferenslokalen Waterfront i Stockholm för att lyssna på det innehållsrika programmet, under säker moderering av Niclas Sigholm.
– Det är en orolig omvärld som skapat osäkra investeringsvillkor, men det finns en otrolig potential. Vi kan vända utvecklingen om politikerna skapar långsiktiga spelregler, sa Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden i sin inledning, syftande på den lite knackiga investeringskurvan i vindkraft de senaste åren.
Bland de långsiktiga spelreglerna finns förstås EU:s klimatpolitik, som också diskuterades i en av de många panelerna.
– Försvagningen av EU:s utsläppshandel är oroande. Det är tufft att bygga Europas första stålfabrik på 50 år, särskilt om villkoren ändras. Det måste finnas ett pris på koldioxidutsläpp om vi ska kunna ha en jämn spelplan, sa Luisa Orre, Head of business development på Stegra.
En annan fråga som diskuterades var utmaningen med lokal acceptans för industriell utbyggnad. Ebba Blomberg, centerpartistisk kommunpolitiker i Herrljunga, berättade om de olika turerna i kommunens vindkraftsbeslut.
– I två år har jag levt och andats vindkraft i en process som ledde till att kommunen slutligen sa ja. Men från och med valet är det en ny majoritet och nu vill de upphäva beslutet. Man måste kunna lita på politiska beslut, sa Emma Blomdahl och tillade att alla kommuner borde få en effektkvot som säger hur mycket el som kommunen bör producera.
En annan het fråga som diskuterades var de elslukande AI-centern, som nu står på lång kö hos Svenska kraftnät, och hur mycket de ska prioriteras i elsystemet.
– Vi måste ha koll på vad som sker när utvecklingen går så snabbt. De här frågorna måste tas upp på nationell nivå och kan inte beslutas av ett kommunalråd i Timrå. Vi är beroende av varandra, sa Joakim Aspenheim, energidirektör på Svemin, som dock menade att Googles nya PPA-avtal i Finland – där man köper kärnkraftsel i 22 år – kan vara en gamechanger.
I panelen fanns också Centerpartiets energipolitiske talesperson Rickard Nordin.
– Det är svårt att säga att vad som ska gå först i elsystemet, men vi behöver ha en tydligare struktur och tänka förebyggande. Nya aktörer behöver kanske ha med sig egen elproduktion. Fortums avtal med Google är fantastiskt bra, sa Rickard Nordin och la till en slutkläm till sol- och vindkraftspubliken:
– Vi ska se till att elektrifieringen kommer igång så att ni får börja jobba igen.
4. Första polska havsvindparken är igång – 1,2 GW
Det har gått lite trögt med den svenska havsvindkraften, men i Polen är det full fart. Under onsdagen (den 7 oktober) installerades den sista turbinen i Polens första havsbaserade vindkraftpark, Baltic Power – drygt två mil ut i havet utanför Leba.
Baltic Power har 76 Vestas-turbiner på 15 MW – 260 meter höga – med en total effekt på 1,2 GW. Den totala elproduktionen beräknas bli 4 TWh per år, motsvarande 3 procent av Polens elanvändning. Intäkterna garanteras av ett 25-årigt Cfd-kontrakt.
Vindkraftsparken, som ägs gemensamt av det statliga polska energiföretaget Orlen och det kanadensiska företaget Northland Power, är en av de första i världen som till viss del använt återvunnen stål i tornen, cirka 15 procent av den totala stålmängden.
Baltic Power är den första delen i Polens satsning på havsbaserad vind där målet är att bygga 5,9 GW i en första fas.
5. Biologisk mångfald vid kraftledningen
Hur påverkar stora kraftledningar ett områdes naturvärden? Det är en rimlig fråga, men det finns faktiskt möjligheter att förena energiomställning och naturvård. Det visar Vattenfall Eldistributions nybyggda regionnätsledningar mellan Flemingsberg och Ekudden i Huddinge kommun.
130 kV-ledningarna passerar till stor del genom områden med höga naturvärden, bland annat flera naturreservat. För att minimera påverkan på naturmiljön har Vattenfall bland annat skapat betesmarker, bibäddar, våtmarker, fågelholkar och andra naturvårdande åtgärder som förbättrar livsmiljöerna för pollinatörer, fåglar och andra arter i området.
– Det här projektet visar att utbyggnaden av elnät inte behöver ske på bekostnad av naturvärden. Tvärtom kan väl genomförda åtgärder bidra till att stärka den biologiska mångfalden, säger Erik Pettersson, tillståndsspecialist på Vattenfall Eldistribution.
Arbetet genomförs i nära samarbete med Huddinge kommun.
– När ny infrastruktur byggs i känsliga naturområden är det viktigt att naturvärdena tas om hand på ett så bra sätt som möjligt. I det här projektet har ekologisk kunskap omsatts i konkreta åtgärder som stärker livsmiljöerna för flera arter i naturreservaten, säger Richard Vestin, kommunekolog i Huddinge kommun.
Veckans uppsats
Slutligen noterar vi att Sveriges energiekonomiska förening gett sitt årliga pris för bästa masteruppsats om energi och samhällsekonomi. Det var Luis Bös och JR Hedderich-Westrich från Handelshögskolan som fick priset för sin uppsats: ”From accession to abatement” – där de undersöker hur Rumäniens medlemskap i EU minskade landets koldioxidutsläpp.
I undersökningen jämförs Rumäniens utveckling med jämförbara länder som inte var med i EU. Resultatet blev att utsläppen minskat med 6,7 procent per år sedan inträdet, varav 77 procent berodde på handeln med utsläppsrätter.
