EU-projektet COOL DH är ett demonstrationsprojekt med syfte att demonstrera och följa upp två lågtempererade fjärrvärmenät: ett i Brunnshög i Lund och ett i Høje-Taastrup utanför Köpenhamn.
– De här två projekten har olika förutsättningar. I Lund rör det sig om en helt nybyggd stadsdel, medan man i Østerby i Høje-Taastrup konverterar ett befintligt bostadsområde, säger Kerstin Sernhed, lektor inom effektiva energisystem på Lunds universitet som arbetar med COOL DH.
Båda demoplatserna har egna ekonomiska utmaningar. Att moderna byggnader är så energisnåla gör uppvärmningsbehoven begränsade. De behöver främst värme till varmvatten. Därför får kostnaderna för att lägga rörnäten inte bli för höga om affären ska vara lönsam.
– Med de nya plaströren som tagits fram hoppas vi kunna minska schakt-och återställningskostnaderna betydligt, i alla fall på sikt när entreprenörerna har lärt sig den nya förläggningstekniken.
Att införa lågtempererad fjärrvärme i gamla byggnader kan innebära andra utmaningar, till exempel kan det krävas stora renoveringar. Radiatorerna kan behöva bytas ut mot nya som klarar lägre temperaturer och isoleringen i fastigheterna kan behöva förbättras.
– Høje-Taastrup är ett specialfall då fastigheterna tidigare hade ett sekundärnät med stora värmeförluster. Därigenom fick de redan en förhållandevis låg temperatur, så man visste att det skulle fungera med befintlig isoleringsgrad. Men i många andra äldre byggnader skulle en konvertering kunna bli ganska dyr.
En central avvägning är hur lågt man ska gå rörande temperaturerna i fjärrvärmenäten. Ju lägre temperatur, desto fler möjligheter till restvärme. Men samtidigt finns temperaturkravet på 50 grader vid tappstället för att förhindra legionella.
– Skulle fjärrvärmen användas enbart för rumsuppvärmning skulle man kunna gå ner rejält i framledningstemperatur. Men för varmvattenanvändning är det viktigt att det inte sker tillväxt av legionellabakterier.
Ett sätt att klara temperaturkraven, men ändå hålla låg framledningstemperatur i nätet, är att höja temperaturen lokalt hos brukaren med hjälp av exempelvis elslingor eller mikrovärmepumpar. Men då ökar fastigheternas elbehov, vilket kan bli kostsamt och dessutom oftast inte alltid så önskvärt ur systemsynpunkt.
– Vi har undersökt om man kan lösa legionellaproblemet på andra sätt, som att ha filter i duschmunstyckena eller att rena vattnet med klor eller UV-ljus. Men dessa alternativ har sina baksidor. Duschfilter måste bytas ut regelbundet, klor luktar och så vidare. Så det finns inga självklara lösningar och med dagens regelverk går inte dessa alternativ att använda.
I både Høje-Taastrup och Brunnshög har man därför valt att ha framledningstemperaturer på över 50 grader i näten. Kerstin Sernhed önskar emellertid att man i framtida projekt hittar lösningar för att utmana temperaturnivåerna ytterligare.
– Vi har gjort stora tekniska framsteg, men det finns en del arbete kvar för att nå den fulla potentialen som finns i lågtempererad fjärrvärme.
Restvärme i ØsterbyØsterby är ett distrikt i Høje-Taastrup, som är en del av Stor-Köpenhamn. Om allt går enligt plan ska det lågtempererade nätet förse 350 bostadshus med restvärme, bland annat från ett datacenter, och ett antal hotell.
Läs mer om demoprojekten på cooldh.eu genom att klicka här.
Linus Olin
