Bakgrunden till seminariet, som arrangerades av 14 energibolag i somras, är en ny rapport från konsultföretaget Profu om värdet av elproduktion kopplad till fjärrvärmeproduktion – idag och i framtiden.
Att kraftvärmen byggs ut är av stor vikt – särskilt med tanke på samhällets stora omställning från fossila bränslen till el. Kraftvärmen kan också bidra till att man kan minska effektbristen lokalt.
Den stora samhällsnyttan med kraftvärme uppstår främst på lång sikt, omkring 2035, Lars Holmquist, omvärldsanalytiker
på Göteborg Energi.
Tvekar inför investeringar
Trots kraftvärmens många fördelar visar studien att många energibolag tvekar inför att investera eftersom incitamenten är för dåliga.
– Rapporten visar att det är samhällsekonomiskt riktigt att bygga kraftvärme i storleksordningen 5 GW och nuvärdet av detta är cirka 30 miljarder kronor, det vill säga så mycket dyrare blir systemet utan kraftvärme, säger Lars Holmquist, omvärldsanalytiker på Göteborg Energi.
– Rapporten visar också tydligt att den stora samhällsnyttan med kraftvärme främst uppstår på lång sikt, omkring 2035. Det är bekymmersamt eftersom fönstret att bygga kraftvärme för många energibolag är nu och de närmaste åren. Då är det viktigt att vi har ordentliga styrmedel på plats så att vi kan fatta dessa framtidsbeslut på vettiga grunder. Tyvärr är inte läget så just nu, säger Lars Holmquist.
Kraftvärmens elproduktionKraftvärmeverken producerade 15,4 TWh el 2019, vilket motsvarar 9,4 procent av Sveriges totala elproduktion.Totalt finns 5 128 MW installerad eleffekt i kraftvärmeanläggningarna, varav drygt 80 procent finns i mellersta och södra Sverige.Källa: Energiföretagen, Svenska Kraftnät.
Efterlyser en effektpolitik
På basis av rapporten har energibolagen, som arrangerat seminariet, arbetat fram ett antal idéer som kan vara en del av lösningen. Dessa presenterades av Adam Lindroth, som arbetar med strategiska frågor på Stockholm Exergi.
– Mot bakgrund av läget på elmarknaden vore det på sin plats med en effektpolitik, inte bara en energipolitik. Att reservkraft i Karlshamn måste startas mitt i sommaren är bara ett av många tecken på detta, säger Adam Lindroth och fortsätter:
– Vidare bör en diskussion inledas om det är lämpligt med ett visst mått av nationell självförsörjningsgrad avseende eleffekt, till exempel att klara en tjugoårsvinter. Det är en fråga om att minska samhällets sårbarhet.
För att nå dessa mål behövs olika verktyg och på kort sikt lyfter energibolagen bakom rapporten fram investeringsbidrag eller en effektpremie. Här vill de också se en kombination med en satsning på/eller stöd till bio-CSS.
– Kombinerar man dessa styrsystem får vi både mer eleffekt och mindre koldioxid i atmosfären, poängterar Adam Lindroth.
En enkel variant att lösa detta är att ta ut ett påslag på cirka 3 öre på elpriset, elskatten eller nätavgiften för återföring till dem som tillför planerbar effekt i prisområde 3 eller 4, där bristen finns.
– Det skulle räcka långt för att skapa en investeringssignal till de bolag som planerat att bygga hetvattenpannor, istället för kraftvärme, säger Adam Lindroth.
På längre sikt, om branschen inte får dessa investeringssignaler, lyfter Adam Lindroth fram kapacitetsauktioner som en lösning, vilket används i flera länder i Europa.
Krisartad situation
I praktiken är de marknader som nu börjar dyka upp för efterfrågeflexibilitet en tidig och begränsad form av kapacitetsauktioner, där en kund säger sig vara beredd att avstå från en del av sin förbrukning till förmån för en annan kund. På samma sätt kan man tänka sig att alla som tillför eleffekt säljer denna på en marknad.
– Men vi behöver också åtgärder för att hantera läget nu. Vi har haft en krisartad situation i både Stockholm och Malmö, vilket löste sig tack vare ett samarbete mellan lokala nätbolag, lokala fjärrvärmeföretag och Svenska kraftnät. Men det var i elfte timmen, säger Adam Lindroth.
– Det synliggjorde att fördelningen av roller och ansvar inte var tillräckligt väldefinierad för att hantera akuta situationer. Dessa måste därför tydliggöras och det behövs fler verktyg för att hantera akut brist och flaskhalsar, säger Adam Lindroth vidare.
Här är energibolagens önskelista för kraftvärmen
Elnätbolagen ska få köpa skäligt prissatt effekt från vem som helst, inte bara i form av stamnätsabonnemang.
Svenska kraftnät ska få beordra etableringsstopp för viss elintensiv verksamhet på vissa platser vid akut brist.
Kommuner och regioner ska få rätt att prioritera bland elabonnemangsansökningar.
Kommuner ska få vidta åtgärder vid akut brist på effekt, som borrhålsstopp, effektköp eller konverteringsstöd för elvärme.
Ann-Sofie Borglund
