Avfall och biobränsle står för 65 procent av bränsletillförseln i den svenska fjärrvärmeproduktionen. Profus avfallsbränslemarknadsrapport för 2020 visar flera intressanta förändringar som har skett under det gångna året.
– En tydlig trend är att många energibolag söker vägar att minska plastavfall till energiåtervinning för att därigenom minska de fossila utsläppen, säger Jenny Sahlin på Profu och fortsätter:
– Samtidigt ser vi att det finns mer plastavfall i Europa, sedan Kina införde importstopp för ett par år sedan. Eftersom majoriteten av plastavfallet består av en blandfraktion, finns det knappt någon avsättning till materialåtervinning, vilket är en jätteutmaning för hela branschen – inte bara energibolag som har energiåtervinning.
Analyserna visar också att det sker en ökad utsortering av matavfall, vilket leder till allt torrare avfall att elda.
– Det innebär ett högre värmevärde på avfallet, vilket motsägelsefullt nog medför att mängden avfall som man kan förbränna minskar. Detta på grund av det ofta är kylningen eller värmeöverföringen, som sätter begräsning i hur mycket avfall man kan ta in, säger Katja Dvali på Profu.
Stabil avfallsnivå
Den viktigaste faktorn för utvecklingen framåt är konjunkturen och hur långvarig effekten av coronapandemin blir samt inverkan av stimulansåtgärder. Pandemin har dock hittills inte påverkat de svenska restavfallsvolymerna i någon större utsträckning. Mängden hushållsavfall har under året haft en stabil nivå, medan verksamhetsavfallet har gått ner med 10–20 procent under våren. Denna nedgång kunde i stort sett kompenseras av ökade mängder avfall från återvinningscentraler, då flera fick tid att rensa och renovera sina hem i samband med korttidspermitteringar. Den totala mängden svenskt restavfall är alltså ungefär samma som för året innan.
Utmaningar med importen
Coronapandemin har däremot skapat utmaningar kring leveranser av importavfall under våren, som ett resultat av nedstängningar i importländer. Detta gäller framför allt avfall från Storbritannien och Norge, som är de två största importländerna för svenska energiåtervinningsanläggningar. Bortfallet fick täckas med hjälp av lagernivåer eller kontrakt med nya leverantörer. Nu under hösten verkar det som att marknaden har stabiliserat sig och att importleveranser sker enligt plan.
En annan osäkerhet på avfallsmarknaden är genomförandet av Brexit, som har medfört en osäkerhet gällande hur mycket avfall som kommer att importeras från Storbritannien framöver.
– Det finns än så länge inget handelsavtal mellan Storbritannien och Sverige, och den administration som krävs för att Storbritannien ska exportera avfallet riskerar att bli kostsam. Energibolagen har dock varit medvetna om detta under flera år och tittar därför på att ta emot avfall från andra marknader – framför allt Tyskland, Italien och Polen, säger Katja Dvali.
Granar fälls i förtid
Om man vänder blicken mot biobränslemarknaden, så är det en liten insekt som hamnar i fokus. Det är granbarkborren som lokalt orsakat stora skador på granar, vilket har lett till att man tvingats fälla granar i förtid. En stor del av de skadade granarna kan inte användas vid de svenska sågverken för normal produktion. Istället blir sågverken tvungna att såga de skadade granarna separat för export av virke av lägre kvalitet. Ersättningen till skogsägarna är då lägre än för normalt sågtimmer. För de delar som har för dålig kvalitet säljs timret istället som massaved eller som energisortiment till förbränning. Det i sin tur har påverkat biobränslepriset i stor utsträckning.
– Priset på biobränsle har sjunkit på de flesta sortiment under 2020. Det är enbart torrflis och briketter som inte priset har sjunkit, men där handlar det å andra sidan om små volymer, förklarar Jenny Sahlin. Prisnedgången har varit störst för bränsleved som är direkt kopplad till granbarkborren.
Osäkra framtidsutsikter
För biobränsle har coronapandemin däremot inte påverkat i marknaden i någon större utsträckning. Bränslelogistiken och pannorna har hittills fungerat bra. Påverkan på utbud och efterfrågan av biobränslen har också varit relativt liten. Däremot har den varma vintern och den goda tillgången på vattenkraft och vindkraft haft betydligt större påverkan på marknaden för biobränsle, då det har gjort det mindre lönsamt att köra kraftvärmeverken.
Vad gäller framtidsutsikterna för biobränsle så pekar Profu i rapporten på en större osäkerhet än vanligt. Det i sin tur beror på vilka kort- och långsiktiga effekter coronapandemin kan leda till, men också hur stora angreppen av granbarkborrar blir framöver.
Ann-Sofie Borglund
