Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Störningar i elnätet gjorde att Svk fick starta fyra gasturbiner
På måndagseftermiddagen (8 juni) kl 16.20 fick Svenska kraftnät information om att ett par personer klättrade i en kraftledningsstolpe i Bollnäs. Det var starten på en turbulent eftermiddag i Svenska kraftnäts kontrollrum.
En kort stund senare kopplades ledningen bort av säkerhetsskäl, vilket kompenserades genom ökad export från Finland. Men kl 15.16 var det dags för nästa incident: då bröts ledningen mellan Sverige och Polen (Swe-Pol Link), vilket innebar 500 MW mindre import. Detta fick elsystemet att falla till 49,80 Hz.
Detta ledde till att så kallade frekvensåterställningsreserver (mFRR) aktiverades i stora volymer under kvarten 15.30–15.45. Totalt aktiverades 701 MW i SE3 och 255 MW i SE4 (som jämförelse har en kärnkraftsreaktor en effekt på runt 1 000 MW). Händelseförloppet ledde till väldigt höga obalanspriser i dessa elområden, med priser upp till 10 000 euro/MWh.
– För att upprätthålla driftsäkerheten aktiverades stödtjänster i så hög utsträckning att alla bud i SE3 och SE4 tog slut. Vi var därför tvungna att även starta fyra gasturbiner, säger Pontus de Maré, driftchef för Svenska kraftnät, i en presskommentar.
Kl 15.43 flaggade Svk för så kallat gult läge, skärpt driftstillstånd, med risk för effektbrist. För att hantera situationen köpte Svk även in 200 MW från Litauen respektive Norge fram till 16.30. Klockan 17.15 var läget under kontroll igen då Swe-Pol Link var i drift igen.
2. Vattenfall lanserar kapacitetskarta för sina regioner
För några veckor sedan presenterade Svenska kraftnät sin första nationella kapacitetskarta, som visar hur kapacitetsläget är i olika delar av landet. Och nu är det dags för regionnätsföretagen att presentera egna kapacitetskartor för sina regioner.
I veckan lanserade Vattenfall Eldistribution den första versionen av kapacitetskartan, som ger en övergripande indikation på var det kan finnas tillgänglig kapacitet för nätanslutningar i deras elnät – ner till nätstationsnivå.
– Kartan ger investerare, kommuner och allmänhet en möjlighet att få en första uppfattning om var det kan finnas tillgänglig kapacitet för nätanslutningar, säger Yvonne Ruwaida, som leder projektet på Vattenfall Eldistribution, i en presskommentar.
Kapacitetskartan är främst ett stöd för den som i ett tidigt skede vill undersöka om ett område skulle kunna vara aktuellt för ny elförbrukning (1–50 MW), elproduktion (1–120 MW) eller energilagring (1–50 MW), innan en formell ansökan skickas in.
Med hjälp av kartan är det möjligt att jämföra olika områden för att få en uppfattning om var förutsättningarna är mest gynnsamma för en nätanslutning.
– Kapacitetskartan är ett steg mot ökad transparens kring förutsättningarna för våra anslutningar. Det här är en första version, och vi kommer fortsätta att utveckla den vidare i dialog med branschen och andra intressenter, säger Yvonne Ruwaida.
Kolla in kartan här.
3. Ei: Brister i elhandelsföretagens information
I veckan redovisade Energimarknadsinspektionen (Ei) en ny granskning av elhandelsföretagens information till kunderna. I undersökningen har Ei granskat 30 slumpvis utvalda elhandelsföretag för att se om de följer informationskraven i Ei:s föreskrifter.
Ei har granskat dels den information som ska finnas tillgänglig digitalt på kundernas Mina sidor eller liknande, dels den information som ska finnas på fakturan. Granskningen visar att informationen var bristfällig i flera avseenden.
I vissa fall saknades den information som krävs helt, men den vanligaste bristen var dock att informationen fanns men att den var för generell, felplacerad eller inte tydligt kopplad till kundens specifika avtal. En återkommande brist var också att anvisningar till ytterligare information på fakturor inte var tillräckligt tydliga för att uppfylla gällande krav.
Enligt Ei behöver elhandelsföretagen vidta flera åtgärder för att förbättra regelefterlevnaden. Ei kommer också under året att uppdatera vägledningarna för att göra det lättare att förstå hur informationskraven i bestämmelserna ska tolkas.
4. Mälarenergi skjuter fram nettonollmålet till 2040
För tre år sedan slog Mälarenergi fast att koncernen ska uppnå nettonollustsläpp av koldioxid senast 2035. Och företaget, med huvudsäte i Västerås, har jobbat hårt de senaste åren för att ta klivet dit, till exempel genom att investera i världens största energilager för fjärrvärme.
Men nu tre år senare står det klart att nettonollmålet inte kommer att uppnås till 2035. I veckan skrev styrelsen och vd:n i bolaget en debattartikel i VLT där de meddelar att de nu flyttar fram målsnöret till 2040.
”Vi fortsätter vårt intensiva arbete med att möjliggöra det resurseffektiva samhället och minska klimatpåverkan. Men förutsättningarna har ändrats – i vår egen verksamhet, i energibranschen och samhället i stort – och vi måste förhålla oss till det”, står det bland annat i debattartikeln.
Som huvudskäl anges de osäkra investeringsförutsättningarna för koldioxidinfångning (CCS), vilket är en avgörande pusselbit för att nå målet, enligt företaget. Mälarenergis pilotförsök med CCS har gett bra resultat men det finns däremot stora utmaningar ”kopplade till ekonomi, logistik, regelverk och möjliga affärsmodeller”.
För att klara målen efterlyser Mälarenergi politiska beslut ”som håller över tid, ger långsiktiga investeringsförutsättningar och tydligt visar riktningen – både nationellt och på EU-nivå”.
5. Ingen höjning av fjärrvärmepriset i Växjö
Avslutningsvis en positiv nyhet på fjärrvärmemarknaden, åtminstone om man är värmekund i Växjö. För i veckan meddelade Växjö Energi – redan nu – att de inte höjer fjärrvärmepriset inför 2027.
Beskedet ska ses mot en bakgrund av kraftigt höjda priser generellt på fjärrvärmemarknaden under de senaste åren, främst på grund av de ökade bränslepriserna efter Ukrainakriget.
För att mildra effekterna för kunderna har Växjö Energi därför genomfört ett omfattande handlingsprogram med effektiviseringar och kostnadsbesparingar i verksamheten, och det är det som nu gett resultat, enligt ett pressmeddelande.
– Det finns ingen enskild åtgärd bakom det här beskedet. Det handlar om många olika förbättringar som tillsammans har bidragit till att stärka verksamheten och skapa förutsättningar för detta. Vårt fokus är att fortsätta skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra kunder, även i en omvärld som ständigt förändras, säger Erik Tellgren, vd på Växjö Energi.
Växjö Energi levererar fjärrvärme till omkring 10 000 villor, företag och flerbostadshus i Växjö.
Veckans citat:
Vi måste inse att energiinfrastruktur är ett aktivt mål för sabotage. Det är inte bara ett hypotetiskt scenario.
Mikael Wigell, vd för tankesmedjan Economic Security Forum, varnar i en intervju i Svenska Dagbladet, för säkerhetshoten mot energisektorn och efterlyser en gemensam nordisk strategi för energisäkerhet.
Wigell blev intervjuad i samband med den nya rapporten “EnergySecurity in the Nordics” som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Läs rapporten här.
Johan Wickström
