För att genomföra vätgassatsningen har Skövde Energi gått samman med Rabbalshede Kraft och bildat bolaget VästEnergi Skaraborg. Bolaget går mot strömmen när det nu väljer att gå vidare med sin vätgassatsning för majoriteten av de svenska vätgasplanerna, som presenterades för några år sedan, har lagts ner eller skjutits på framtiden.
– En viktig förklaring till att vi vill satsa på vätgas är att vi har tydlig lokal efterfrågan från en industri och därtill letters of intent (LOI) med företag inom transportsektorn. Så vi ska inte bygga en anläggning till en marknad som behöver ta tid och mogna utan här finns redan en efterfrågan. Det är en stor styrka, betonar Noona Grönlund, tillförordnad vd på Skövde Energi.
Inga avtal är ännu skrivna, men det finns bland annat långt gångna planer på att en stor industrikund vill byta ut sin nuvarande fossila gas mot förnybar vätgas.
– Vi tror på flera kunder och har ännu bara pratat med en bråkdel av potentiella offtakers. Men vi har redan en grund som gör att affären kan gå ihop. Sedan är Klimatklivets stöd avgörande för att vi ska våga gå vidare och kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser på förnybar vätgas, säger Noona Grönlund.
Man har ju hoppats länge att priserna ska gå ner, men så ser det inte ut och då behövs någon form av subventioner för att kunna realisera vätgasprojekt.
Avgörande med stöd
Klimatstödet, som har beviljats av Naturvårdsverket, täcker 45 procent av investeringskostnaden. Sedan tidigare har projektet även beviljats ett EU-stöd på omkring 13 miljoner kronor från European Hydrogen Valleys.
Även Tobias Nylander, utvecklingschef (CDO) på Rabbalshede Kraft, betonar stödens betydelse.
– Ser man till komponenterna, som vi ska köpa, så är de fortsatt dyra. Man har ju hoppats länge att priserna ska gå ner, men så ser det inte ut och då behövs någon form av subventioner för att kunna realisera vätgasprojekt, menar han.
Han pekar på att priserna på komponenter visserligen har gått ner i Kina, men att VästEnergi Skaraborg inte vågar använda dessa.
– Vi tittar på europeiska komponenter som bland annat elektrolysörer och kompressorer och som ska vara leveranssäkra dygnet runt, säger Tobias Nylander.
Kan utnyttja restvärmen
Vätgasanläggningen ska ligga i anslutning till Skövde Energis kraftvärmeverk, som därmed skulle kunna utnyttja restvärmen från vätgasproduktionen. Det finns dessutom ett kommunalt vattenreningsverk i närheten med behov av syrgas till sin rening – syrgas är en biprodukt vid vätgasproduktion. Det finns även andra tänkbara användningsområden för syrgasen.
– Det finns därmed många synergier här, även om de behöver utredas vidare, säger Noona Grönlund.
VästEnergi Skaraborg har sökt miljötillstånd på 7 MW, men till en början ska de bygga två elektrolysörer på 1 MW styck.
– Vi börjar i lite mindre skala och sedan växer vi med marknaden. Det innebär att vi minskar riskerna rejält, säger Tobias Nylander.
En fördel är att den tilltänkta industrikunden ligger i närheten av platsen där vätgasanläggningen ska byggas.
– Avståndet är så pass kort att man kan dra en pipeline, vilket drar ner kostnaderna väldigt mycket och ger en stabilitet i vår offtake, säger Tobias Nylander.
Väntar på miljötillstånd
Nu väntar projektet på att få miljötillstånd. Det är något som Noona Grönlund och Tobias Nylander bedömer ska gå bra, men de pekar samtidigt på att den pipelinelösning som planeras är unik i sitt slag i Sverige.
– Andra oklarheter är kopplade till marknaden och hur snabbt efterfrågan kommer att utvecklas så att vi kan få avsättning för hela 7 MW, som är grunden för stödet från Klimatklivet. Det saknas inte utmaningar, men sammantaget ser vi att det finns goda förutsättningar för vätgas i Skövde. Dessutom kan vätgasproduktionen bli viktig ur beredskapssynpunkt, säger Noona Grönlund.
Vilken elproduktion är tänkt att användas i vätgasproduktionen?
– Vi kommer att ha en anslutning till elnätet, som åtminstone till att börja med inte är kopplat till någon lokal elproduktion i närheten. Men istället kommer vi ha PPA (elköpsavtal) som säkerställer förnybar el för produktion av grön vätgas, säger Noona Grönlund.
För att anläggningen ska byggas krävs att avtalet är underskrivet med den industriella kunden. Därefter behöver investeringsbeslut tas av respektive bolag samt av kommunfullmäktige i Skövde kommun.
– Om allt flyter på utan några problem så bör vi ha allt klart under hösten och då vill vi sätta i gång och bygga direkt. Det skulle i så fall innebära att vi kan leverera vätgas i slutet av 2028 eller början av 2029, säger Noona Grönlund.
VästEnergi Skaraborg
Under 2025 bildade Skövde Energi och Rabbalshede Kraft det gemensamt ägda bolaget VästEnergi Skaraborg. Målet är att bolaget ska utveckla projekt inom förnybar vätgas, fossilfri kraftproduktion och energilagring för att möta det växande behovet av fossilfri energi och bidra till den gröna omställningen i Skaraborg. Den planerade vätgasanläggningen i Skövde är det första större projektet inom ramen för samarbetet.
Källa: Skövde Energi
Ann-Sofie Borglund
