Fjärrvärmenätet i Bjurholm, sex mil från Umeå, byggdes i början av 2000-talet och består av en pelletspanna och en oljepanna som används som reserv vid behov. Nätet förser bland annat skola, simhall, kommunhus och äldreboende med värme. Därtill ett antal företag och privatkunder.
Umeå Energi har ansvarat för nätet sedan starten. Men att driva fjärrvärmenätet har blivit alltmer resurskrävande för Umeå Energi. Därför har företaget under det senaste året tittat på olika möjligheter för att avsluta driften.
Bjurholms kommun har fått möjlighet att ta över fjärrvärmenätet gratis. En avsiktsförklaring om övertagande tecknades i mars mellan Bjurholms kommun och Umeå Energi. Men därefter har kommunen grundligt utrett konsekvenserna av att äga och drifta den lokala fjärrvärmen.
Riskerna har fått kommunen att backa, trots erbjudandet att ta över fjärrvärmeanläggningen gratis.
Enigt fullmäktigemöte
Under ett enigt fullmäktigemöte i början av veckan röstade Bjurholms kommun nej till att överta fjärrvärmen.
– Vi har inte de ekonomiska musklerna av att våga ta över som det ser ut idag. Men oavsett om vi säger ja eller nej så får det konsekvenser. Det vi kan göra är att följa väldigt noga vad som Umeå Energi beslutar, sade Christina Lidström, moderat kommunalråd i Bjurholm efter mötet.
Burholms kommun pekar på att kompetens saknas inom organisationen och att det finns ett antal juridiska frågor som innebär ”ytterligare risker”.
– Att ta över fjärrvärmen är ett för stort risktagande där mycket är oklart. Det vi vet med säkerhet är att kostnaden för fjärrvärme kommer att öka, oavsett ägare, summerade Linda Berglund, Socialdemokraterna.
Att bedriva småskalig fjärrvärmeverksamhet i en ort långt bort är komplext och utmanande.
Enligt kommunens utredning krävs en taxehöjning med 32 procent från 2027 för att fjärrvärmen ska bära sig ekonomiskt.
Av kommunens utredning framgår att man ser risker med antingen kraftigt höjda priser eller att fjärrvärmen läggs ner.
”Särskilt småhusägare kan komma att ompröva sin anslutning när kostnadsnivån stiger, vilket i sin tur påverkar verksamhetens långsiktiga bärkraft”, skriver Bjurholms kommun i utredningen.
Letar hållbar lösning
Umeå Energi hänvisar till att verksamheten gått med förlust i flera år och att det krävs en hållbar lösning med en ny ägare.
– Vi fortsätter att analysera situationen och vilka vägval som finns och i det arbetet har vi med Bjurholms kommun, säger Mathias Nygren, affärsansvarig för fjärrvärme på Umeå Energi.
Alternativet som Umeå Energi jobbat med är att överlåta verksamheten till en annan aktör, specialiserad på mindre fjärrvärmenät.
– Att bedriva småskalig fjärrvärmeverksamhet i en ort långt bort är komplext och utmanande. Vi är inte byggda för det och gör en resultatförlust varje år. Umeå Energis fjärrvärmeaffär har dessutom många komplicerade förflyttningar att göra för att möta det nya energilandskapet, vi har svårt att prioritera resurser och tid för att satsa på ett mindre nät i annan kommun, säger Mathias Nygren.
Bjurholms kommun var länge Sveriges minsta kommun, sett till invånare, men ”passerades” häromåret av Dorotea. Kommunen har drygt 2 300 invånare.
Fredrik Mårtensson
