Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Så mycket har Irankriget kostat i ökade olje- och gaspriser
Under veckan har striderna mellan USA och Iran tagit ny fart efter några veckors lugn. Och konflikten, som startade med USA:s och Israels anfall den 28 februari, har kostat mycket för världsekonomin. Det visar en ny rapport från den oberoende forskningsorganisationen CREA (Centre for Research on Energy and Clean Air).
I rapporten framkommer att kriget innebar att världens importländer av olja och gas fick betala 330 miljarder dollar mer än vad de annars skulle gjort under perioden mars–augusti. I beräkningen har de faktiska priserna jämförts med priserna på terminsmarknaden precis innan kriget bröt ut.
Under perioden mars–augusti har gaspriserna i Europa (TTF) legat 60 procent högre än terminsmarknaden, medan dieselpriset och priset på flygbränsle har legat 59 procent över. Priset på råolja (Brent) har i snitt legat 38 procent högre.
EU är den region som fått ta den största kostnaden. Där blev den totala bruttomerkostnaden 77,8 miljarder dollar. Nettokostnaden blir dock lägre (54,0 miljarder dollar) då vissa länder fått egna inkomster av fossila bränslen, till exempel Norge som tjänat 7,9 miljarder dollar extra under perioden. Frankrike har fått den största nettokostnaden inom EU med 10,3 miljarder dollar, följt av Italien, 10,0 miljarder, och Spanien, 7,9 miljarder dollar.
I rapporten framkommer också att satsningar på fossilfri el ger stora besparingar för importländerna. Den fossilfria elproduktion som tillkommit i importländerna sedan 2020 har under mars–augusti gett besparingar på cirka 36 miljarder dollar i minskade inköp av fossila bränslen (gas, olja och kol). För Sveriges del har importnotan minskat med 19 procent tack vare den tillkommande fossilfria elen sedan 2020.
Läs rapporten här.
2. Uniper går vidare med e-metanolplanerna i Östersund
Det har gått lite knackigt med en del e-metanolsatsningar under det senaste året, där en del skjutits upp eller lagts ned. Men i veckan kom ett positivt besked från Uniper, som meddelade att man nu inleder nästa utvecklingsfas för företagets projekt NorthStarH2 i Östersund.
I denna anläggning är planen att producera 115 000 ton e-metanol per år, som ska produceras av grön vätgas och biogen koldioxid från Jämtkrafts kraftvärmeverk.
E-metanolen ska kunna ersätta fossila bränslen inom transporter och kemiindustrin.
Nu har Uniper tecknat kontrakt med Afry, Carbon Clean, Siemens Energy och Topsoe för att fastställa anläggningens tekniska utformning och förbereda projektet inför byggstart.
Arbetet kommer att pågå i ungefär ett år, och kontrakten är sammanlagt värda mer än 100 miljoner kronor.
– Med de här kontrakten på plats kan vi nu utveckla anläggningens utformning på en betydligt mer detaljerad nivå och fastställa hur NorthStarH2 ska byggas. Östersund erbjuder de bästa förutsättningarna för produktion av elektrobränslen, säger Broghan Helgeson, projektledare för NorthStarH2 på Uniper, i en presskommentar.
Uniper planerar att fatta det slutliga investeringsbeslutet för NorthStarH2 2028. Driftsättningen är planerad att inledas 2031.
3. Fortums nya elavtal ger rabatt på publik laddning
För elbilsägare kan det vara knepigt att hålla reda på olika tjänster och leverantörer. Nu har Fortum tagit fram ett nytt paketerbjudande som är tänkt att underlätta för kunder med elbil.
I elbilspaketet ingår förutom ett rörligt elavtal också en tjänst som ser till att ladda elbilen under de billigare tidpunkterna. Bilägaren får även en bonus för varje kilowattimme som bilen laddas med. Dessutom får elkunden 20 procents rabatt på laddning i Fortums Charge&Drive-nätverk med 50 000 laddare över Norden.
– Elbilister vill kunna fokusera på att köra, inte på att leta bland appar och laddlösningar. Vår utgångspunkt har varit att samla det som faktiskt behövs i ett och samma elavtal, säger Andreas Bränd, elbilsexpert på Fortum.
– Genom att bygga in fördelarna direkt i elavtalet slipper kunden hålla reda på flera abonnemang.
4. Kraftringen inviger ny värmeledning till Lund
I Örtofta utanför Lund bygger Kraftringen ett nytt kraftvärmeverk – bredvid sitt befintliga verk – som planeras tas i drift våren 2028. Investeringen på 2,4 miljarder kronor är en viktig pusselbit för att klara regionens framtida energiförsörjning.
Men för att klara den ökade värmekapaciteten krävs det större överföringskapacitet. Och nu finns detta på plats genom den 13 kilometer långa nya värmeledningen som Kraftringen byggt mellan Örtofta och Lund och som invigdes i fredags.
Genom den nya ledningen fördubblas överföringskapaciteten från cirka 120 MW till 240 MW (ledningen rymmer cirka 7,3 miljoner liter vatten).
– Det här är en strategiskt viktig investering för både Kraftringen och regionen. Vi ser en fortsatt stark utveckling i Lund med omnejd, samtidigt som energisystemet ställs inför ökade krav på kapacitet, robusthet och långsiktighet. Den nya ledningen stärker vår förmåga att möta framtidens behov och skapa utrymme för fortsatt tillväxt, säger Fredrik Fackler, affärsområdeschef Värme och Kyla på Kraftringen, i en presskommentar.
5. Ei har fått in många synpunkter på effektavgifterna
I mars meddelade regeringen att kravet att införa effektavgifter senast i januari 2027 skulle slopas. Samtidigt fick Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur en ny modell för effektavgifterna skulle kunna se ut. Utredningen ska vara klar senast den 12 april 2027.
Under våren och sommaren har Ei samlat in synpunkter och erfarenheter av effektavgifter från elnätsföretag, tjänsteleverantörer och kundföreträdare.
I veckan redovisade myndigheten en del av de mest vanliga och återkommande synpunkterna som kommit in. Det handlar bland annat om att syftet med effektavgifter behöver bli tydligare och att det krävs en större harmonisering mellan elnätsföretagens modeller. Vidare vill många att effektavgiften i större utsträckning ska kopplas till faktisk belastning då det är trångt i elnäten, och att modellen behöver vara begriplig, förutsägbar och tydligt motiverad utifrån elsystemets behov.
– Intresset för att bidra med inspel till vårt arbete har varit stort och vi är tacksamma för alla synpunkter vi har fått in. De ger oss en bild av vilka frågor som är mest centrala för olika aktörer och kommer tillsammans med övriga analyser att utgöra ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet, säger Gustav Janeling, projektledare på Ei.
Veckans statistik
Elbilarna fortsätter öka
45 procent av alla bilar som såldes i Sverige i augusti var elbilar, vilket kan jämföras med 34 procent samma månad i fjol.
Hittills i år står elbilarna för 42 procent av nyregistreringarna, jämfört med 35 procent under samma period i fjol, visar nya siffror från Mobility Sweden.
Johan Wickström
