I
det snabbväxande Gustavsberg utanför Stockholm finns ett av Vattenfalls mindre fjärrvärmenät. Här har Vattenfall Värme och Vattenfall Research & Development tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Värmdöbostäder under det senaste året utvecklat och testat nya digitala lösningar. Målet har varit att skapa en effektivare fjärrvärme och mindre energikrävande fjärrvärmeförsörjning i byggnaderna, men också att öka komforten hos hyresgästerna.
Ett 50-tal fastigheter har ingått i projektet och det är flerbostadshus som är byggda från 1958 till 1970. Dessa fastigheter, liksom de flesta flerbostadshus i Sverige, har haft ett styrsystem som enbart utgår från utomhustemperaturen just nu. Den tar inte hänsyn till vad det förväntas bli för temperatur om två timmar eller i morgon.
– Den nya tekniken som vi har testat bygger på IoT-teknik (Internet of Things), väderprognoser, inomhustemperatur och en prognos över den förväntande energikonsumtionen. Därigenom kan systemet förstå hur det kan använda värmen så optimalt som möjligt, säger Fanny Lindberg, som ansvarar för området energisystemoptimering inom Vattenfall R&D.
– Det som gör att detta nu är tekniskt intressant är att kostnaden för sensorer har minskat rejält och att det därför är ekonomiskt försvarbart att installera sensorer och använda avancerad styrning. Det andra är att AI och maskininlärning är mer utvecklade än tidigare och ofta integrerade med IoT-plattformarna.
Ytterligare en faktor är att man inte behöver göra beräkningar lokalt i undercentralen, då allt är molnbaserat, vilket medför att man kan göra mycket större beräkningar och därmed får bättre prognosverktyg utan att installera dyra datorer.
I
projektet har man testat tre olika typer av tekniska lösningar: för att spara energi och öka komforten i flerfamiljshus, kapa effekttoppar samt upptäcka fel i undercentralen i flerfamiljshusen.
För Värmdöbostäder var det självklart att ingå i projektet.
– När vi blev tillfrågade kändes det direkt som intressant för oss att delta för att se om smarta algoritmer kan få våra hus att må bättre, säger Hanifi Atceken, driftchef på Värmdöbostäder.
Nu när projektet är avslutat har energianvändningen i fastigheterna som ingick i studien minskat med i snitt 10 procent på årsförbrukningen. Det har dessutom lett till mycket bättre komfort för hyresgästerna.
Vi märker tydligt att komforten har ökat. Hanifi Atceken.
Hanifi Atceken ser tydligt dessa förbättringar i sin vardag. I en av fastigheterna var det tidigare problem med inomhustemperaturerna som varierade rejält mellan olika lägenheter. Det i sin tur gav ett svajigt värmesystem som låg på en onödigt hög förbrukning för att klara alla behov. Genom att använda Vattenfalls smarta termostater kan driftpersonalen på Värmdöbostäder numera styra mot hyresgästens önskade temperatur på distans.
– Klagomålen på värme har minskat rejält och vi får betydligt färre samtal till vår kundtjänst. Hyresgästerna har tillgång till en app där de kan ändra sin temperatur och följa sin värmeförbrukning. Denna tjänst tillsammans med en jämnare komfort har gett nöjdare hyresgäster, men vi sparar också energi, säger Hanifi Atceken, som är påtagligt nöjd över resultaten i projekten.
Miljonprogram finns i alla kommuner och resultatet
kan därmed få stor nytta om det sprids.
Han har sedan projektet avslutades blivit kontaktad av fastighetsbolag över hela landet.
Många är nyfikna på de goda resultaten.
– En viktig poäng i detta projekt är att det är teknik som har införts i vanliga fastigheter, där många byggdes under miljonprogrammet. Sådana fastigheter finns i alla kommuner och resultatet kan därmed få stor nytta om det sprids. Ofta testas ny teknik i spetsprojekt, men då riskerar nyttan inte att bli lika stor. Detta är framtidens lösning i fastigheter och nu vill vi gå vidare till flera av våra hus, säger Hanifi Atceken.
För Vattenfalls del pågår just nu en utvärdering av projektet, där man ser vilka lösningar som har fungerat bäst.
– Därefter vill vi implementera dessa lösningar och hjälpa våra kunder i andra fjärrsystem runt om i landet och i Europa. Vattenfall har 2,2 miljoner fjärrvärmekunder, så det finns stor potential, säger Fanny Lindberg.
Så kan AI växa inom fjärrvärmen
AI kommer att bli alltmer intressant för fjärrvärmesektorn. Men det finns utmaningar, enligt Slawomir Nowaczyk, professor i maskininlärning vid Högskolan i Halmstad.
Var gör AI-tekniken störst nytta?
– AI kan personalisera de tjänster vi erbjuder så att de bättre matchar ett behov – det kan gälla kunder, men tekniken kan också tillämpas på byggnader eller till och med produktionsanläggningar.
På vilket sätt kan AI vara intressant för fjärrvärme?
– Jag tror att de största vinsterna kan uppnås inom marknadsföring och kundrelationer, genom att göra kunderna till aktiva deltagare. Då kan energibolaget ha en dialog med dem, men det är förmodligen också den svåraste utmaningen att lösa. Det är mycket lättare att använda AI i fjärrvärmedistribution eller värmeproduktion, där det ger mer mätbara fördelar.
Hur ser du på Vattenfalls projekt i Gustavsberg?
– Detta är ett mycket bra och intressant exempel på vad som kan göras med AI. Hyresgästerna får bättre komfort i sina lägenheter och energibolaget kan använda sin energi mer effektivt. Det som gör sådana projekt möjliga är att sensorerna nu är så billiga.
Vad krävs för att AI ska bli stort inom energibranschen?
– Det finns två huvudutmaningar. Den första är åtkomsten till data av tillräckligt bra kvalitet. Gustavsbergsprojektet är ett bra exempel på det: innan det kunde genomföras behövde Vattenfall investera i fler sensorer för att få tillgång till data som de inte hade tidigare. De gjorde detta utan att veta om det skulle löna sig eller inte. Jag har sett många fall där AI tillämpats utan dessa investeringar, och då misslyckades de ofta, eftersom data som rutinmässigt samlas in idag sällan är tillräcklig för att göra något nytt. Å andra sidan är det svårt att investera i att samla in mer och bättre data utan att veta om AI kommer att fungera. Det är lite av ett ”hönan- och ägg-problem” som ibland är svårt att lösa.
Vilken är den andra utmaningen?
– Det är balansen mellan vem som gör investeringarna och vem som får fördelarna med AI och hur den AI-baserade affärsmodellen ska se ut. I Gustavsbergprojektet är den största fördelen för Vattenfall att energin används mer effektivt – vilket förmodligen i sig gör projektet ekonomiskt lönsamt.
Tre typer av lösningarI projektet som Vattenfall och Värmdöbostäder genomfört har man testat tre typer av lösningar:Spara energi och öka komforten
Flera olika tekniker har testats, exempelvis AI-baserade centrala styrsystem för att styra mot en given inomhustemperatur, eller genom givare på varje enskilt element för att kunna styra mot lägenhetsinnehavarens önskade temperatur utan att det påverkar hela fastigheten.Kapa effekttoppar
Genom att hjälpa värmekunder att spara energi kan energibolaget också använda samma teknik för att undvika att använda energi när systemet är ansträngt. Det möjliggör mindre åtgång av spetsbränsle, energieffektivisering och minskade utsläpp.Upptäcka fel i undercentralen
Sensorer i undercentralen upptäcker fel i systemet innan de boende gör det, till exempel rörande tryck i systemet, vattenflöden och temperaturer.
Ann-Sofie Borglund
