När Caroline Asserup första gången klev in på Energimyndighetens huvudkontor i Eskilstuna hösten 2000 var det runt 115 medarbetare. Idag är myndigheten uppe i cirka 590 personer.
Personalutvecklingen säger något om energifrågans ökade betydelse under de senaste 30 åren. Energi är idag en viktig del i de allra flesta samhällsområden, och det är Energimyndigheten som har den övergripande strategiska rollen för hela energisystemet. En central del är att sprida kunskap och analyser och stötta forskning och innovation för att främja omställningen till ett fossilfritt system. Men på senare år har även beredskap och säkerhet seglat upp som alltmer viktiga frågor.
– Vårt uppdrag har blivit oerhört mycket bredare sedan jag började. Det har vuxit i betydelse och vi samverkar mycket mer med andra myndigheter och näringslivet, säger Caroline Asserup, ny generaldirektör sedan 2025, när vi ses på myndighetens Stockholmskontor.
De senaste månaderna har hon hamnat mer i blickfånget än tidigare på grund av konflikten i Iran och de begränsade bränsleleveranserna genom Hormuzsundet som påverkat världens energiförsörjning.
Hur är energiläget i Sverige idag?
– Vårt energisystem har fungerat väl under den här perioden. Vi har inte haft några avbrott av fysiska leveranser. Men vi ser givetvis prisrörelser som är en naturlig följd av mindre tillförsel, säger Caroline Asserup.
– Våra oljeprodukter kommer huvudsakligen inte från området runt Hormuzsundet. Så vi har en stabil energiförsörjning av bensin och diesel, och vi har ju också ett i princip fossilfritt elsystem som bas.
Samtidigt påverkas Sverige indirekt genom de minskade gasleveranserna från Mellanöstern. Gaspriserna sätter marginalpriset på elen i norra Europa och de priserna sprider sig ofta sedan upp till södra Sverige.
Nu är gaslagren rekordlåga – hur ser du på läget inför vintern?
– Gaslagren ligger lågt, men samtidigt är det många faktorer som samverkar. För Sveriges del är den hydrologiska balansen väldigt viktig, och den är också på en låg nivå. Så vi behöver vara förberedda på allt. Men i slutändan handlar det också mycket om vädret – om vi får en kall vinter eller inte, säger Caroline Asserup.
Det är många och delvis oförutsägbara faktorer att hålla koll på när det gäller energimarknaderna. Sedan 2022 är Energimyndigheten sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn energiförsörjning.
– Vi ska planera och driva hela sektorns utveckling inom det här området. Vårt mål är att arbeta för ett fossilfritt och robust energisystem – de delarna hänger ihop. Fossilfrihet gör oss mindre sårbara, säger Caroline Asserup.
– I vårt ansvar ingår också att dimensionera energisystemet för en krigssituation. Vi rustar för tuffa situationer där vi ska kunna hantera många olika typer av incidenter och attacker. Vi behöver vara beredda på att snabbt kunna vidta åtgärder för att mildra effekterna för att säkra vår samhällsviktiga verksamhet och skapa uthållighet under en längre period.
Den här utvecklingen ställer också större krav på landets energiföretag – hur ligger de till när det gäller beredskap?
– Det skiljer sig säkert åt i olika företag, men det vi kan se är att medvetenheten har ökat dramatiskt hos energibolagen. Sedan är det svårt att avgöra vad som är tillräckligt. Här behöver staten och näringslivet jobba tillsammans, säger Caroline Asserup
– Sedan är det ju svåra frågor, till exempel att veta vad ”dimensionera för krig” betyder konkret för det enskilda företaget.
Caroline AsserupÅlder: 52 år.Bor: Huddinge.Familj: Ja.Gör på fritiden: Lagar mat, tränar på gym, läser böcker och umgås med vänner.Energitips: Små saker spelar roll. Välfyllda tvätt- och diskmaskiner. Omsorg om inomhustemperatur och vattenförbrukning. Ät upp den mat du köper.
Som ett led i att stärka beredskapen har Energimyndigheten nyligen utlyst de första anslagen i Energiberedskapsklivet. En ny åtgärd där det finns 790 miljoner kronor under 2026–27.
– Det handlar om åtgärder som kan stärka energiberedskapen, till exempel reservkraftskapacitet och mobila värmepannor.
En mer publik fråga som ligger högt på myndighetens dagordning är kärnkraft, som varit högprioriterat för Tidöregeringen. Som första punkt i Energimyndighetens regleringsbrev – som styr hur verksamheten ska bedrivas – står det: ”Bidra till att främja kärnkraft”.
Vilket är en slående kontrast till läget 1998 när Energimyndigheten bildades och där avvecklingen av Barsebäck var en av de konkreta huvudpunkterna.
Det var ju läget också när Caroline Asserup anställdes två år senare.
– Ja, det har varit en liten resa angående kärnkraften. Men det är bara en av många förändringar under den här perioden. Vi ska verkställa regeringens politik och det här är en del av det, säger Caroline Asserup.
– Konkret innebär det bland annat att vi öronmärkt pengar till kärnkraftsforskning, gällande hela livscykeln. En annan central fråga här är kompetensfrågan. Här genomför vi nu en studie för att se hur många personer som kan behövas, och vilka typer av kompetenser, för att bygga och driftsätta ny kärnkraft.
Att Caroline Asserup tog steget in på Energimyndigheten var lite av en slump. Hon hade läst statsvetenskap och nationalekonomi, men ingenting om energi och miljö, när hon anställdes som analytiker på myndigheten 2000. Efter några år tog hon klivet över till regeringskansliet där hon bland annat arbetade med elmarknadsfrågor. Men 2005 gick hon tillbaka till Energimyndigheten och kom snart in på ledarskapsspåret. Därefter har det fortsatt med olika chefstjänster fram tills att hon blev ordinarie generaldirektör.
Vår bedömning är fortsatt att elanvändningen kommer öka, men kurvan är inte lika brant som tidigare.
En av de mer brännande frågorna i energidebatten är hur Sverige ska öka takten i elektrifieringen. För att klara industrins omställning och fasa ut de fossila bränslena måste industrin ställa om och då krävs det väldigt mycket el.
Men utvecklingen går lite trögt nu – tros alla högtflygande scenarier för några år sedan, inte minst från Energimyndigheten. Osäkerheterna är stora. I myndighetens senaste scenarier, från 2025, är spannet mellan lägsta och högsta scenariot runt 100 TWh.
– Vår bedömning är fortsatt att elanvändningen kommer öka, men kurvan är inte lika brant som tidigare, säger Caroline Asserup.
– För att de stora omställningsprojekten ska genomföras behöver företagen ha tilltro till EU:s regelverk. Det behövs stabila spelregler och fungerande marknader, så att företagen vet att de är på rätt väg. Då kommer också elanvändningen att öka.
Energimyndigheten har en hel del verktyg för att underlätta de här processerna, till exempel Industriklivet. Genom denna åtgärd har myndigheten sedan starten 2018 beviljat drygt 8 miljarder kronor för att stödja industriföretag att minska koldioxidutsläppen i sina processer, till exempel satsningen på grönt stål.
För att stärka elsystemet här och nu har man även den nya åtgärden Kraftlyftet, som framför allt ska gå till ny elproduktion och lagring. Här sitter i skrivande stund myndighetens handläggare och går igenom drygt 400 ansökningar för 13 miljarder kronor.
3 lästips från Caroline Asserup
Ljuset vi inte ser
Anthony Doerr
Educated
Tara Westover
Färskt vatten till blommorna
Valérie Perrin
– Stödet är kraftigt översökt, men det är positivt. Vi får prioritera hårt.
En sektor som verkar klara sig utan stöd och efterfrågar mycket el redan idag är dock AI-centren som blivit en alltmer aktuell fråga. Är det verkligen rimligt att AI-centren får ta så stor del av elen när de tillför så litet samhällsnytta och jobb, frågar sig vissa kritiker.
Hur ser du på AI-centrens roll i energisystemet?
– Ur ett systemperspektiv vore det bäst om man kunde ansluta dem så att det går att använda deras restvärme, och att man även planerar för styrning och olika former av energilagring i anslutning till dem, säger Caroline Asserup.
– Det handlar om att planera smart. Det finns både möjligheter och utmaningar, men jag tycker att man ska utforska möjligheterna.
Det finns både möjligheter och utmaningar med AI-centren, men jag tycker att man ska utforska möjligheterna.
En annan aktuell fråga rör fjärr- och kraftvärmen. Nu är myndigheten i slutarbetet med att ta fram åtgärder som kan stärka fjärr- och kraftvärmen. De båda uppdragen ska redovisas den 1 oktober.
– Fjärr- och kraftvärmen är centralt för vårt energisystem. Men det har funnits utmaningar för aktörerna, inte minst på grund av de höga bränslepriserna. Våra förslag kommer stärka såväl sektorns leveranssäkerhet som dess roll i energisystemet.
Kan vi nå nettonollmålet till 2045?
– Vi har absolut möjlighet att ta oss dit men hur vi tar oss dit är mer öppet. Det krävs teknikutveckling och innovation, och där har ju Energimyndigheten en viktig roll att spela. Men minst lika viktigt är stabila spelregler och långsiktighet, säger Caroline Asserup medan vi går ut till Drottninggatan för fotografering.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Att det är så viktiga frågor som känns här och nu. Det finns ett stort intresse och kapacitet att göra stor skillnad för Sverige som samhälle. Det är väldigt spännande men det är också det som gör det så svårt.
ENERGIMYNDIGHETENBakgrund: Bildades 1998 genom en utbrytning ur dåvarande Nutek och lyder under Klimat- och näringslivsdepartementet.Uppdrag: Att trygga Sveriges energiförsörjning och driva omställningen till ett hållbart energisystem – ekonomiskt, miljömässigt och försörjningstryggt. Myndigheten fördelar stöd till forskning, innovation och energiomställning, för statistik över energianvändning och är sedan 2022 sektorsansvarig beredskapsmyndighet för energiförsörjning.Huvudkontor: EskilstunaAntal anställda: Cirka 590.
Johan Wickström
