Vi befinner oss alldeles utanför stängslet till Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Först syns bara ett ställverk och skogsområdets mäktiga tallar, små granar och höga höstgula gräs. Plötsligt växer de kamouflageklädda männen som upp ur marken och i ögonvrån syns en schäfers spetsade öron. Hundpatrullen tillhör Telgehusbataljonen, eller 25:e hemvärnsbataljonen, som är hemmahörande i Södertälje med kranskommuner.
Patrullen är en del av totalt cirka 150 hemvärnssoldater som utgör Telgehusbataljonen. Framryckningen med hundpatrull är en av många övningar där syftet är att hindra en hybridattack mot Söderenergis stora kraftvärmeverk Igelsta, strategiskt beläget vid Södertälje hamn
Övar tillsammans
Övningen pågår under flera dagar i mitten av september och inbegriper förutom hemvärnet, Södertälje kommun, Södertälje hamn och Söderenergi. Dessutom engageras också närboende i försöken att identifiera sabotörer.
– Att öva med hemvärnet är nytt för oss. Jämfört med för fem år sedan har Igelstaverken idag ett helt annat skalskydd. All personal är krigsplacerad och vi använder mer och mer avancerad teknik för att skydda oss. I den här övningen har vi samnyttjat våra tekniklösningar med hemvärnets och det är bra att vi övar så här tillsammans, säger Robert Tingvall, vd för Söderenergi.
Att skydda och bevaka viktig samhälls- och energiinfrastruktur tillhör hemvärnets ordinarie uppgifter. Men att träna hela styrkan samtidigt i en så omfattande övning som denna är nytt för Telgehusbataljonen.
Dessutom är det nytt för hela Sverige att bataljonen på ukrainskt maner använde egentillverkad utrustning, sensorer, intelligenta kameror och störsändare, för att upptäcka och störa ut fienden. Utrustningen är sammansatt med hjälp av billiga delar från lokala byggvaruhus och elektronikhandlare.
– En styrka med hemvärnssoldater är att de dagligdags har civila arbeten som gör att de tillsammans besitter en mängd olika kompetenser. Det finns nästan inga kompetenser som vi behöver som inte finns inom förbandet, säger bataljonschef Johan Söderström.
Att öva med hemvärnet är nytt för oss. Jämfört med för fem år sedan har Igelstaverket idag ett helt annat skalskydd.
Upptäcker sårbarheter
Eftersom Telgehusbataljonen hör hemma i Södertälje med omnejd är lokalkännedomen god, men att öva tillsammans gör att man lär känna varandra och kan upptäcka sårbarheter, som kan åtgärdas.
– Men man kan också se övningen som allmängiltig. Igelstaverket och Södertälje hamn är väldigt bra typobjekt för oss att öva på, säger Johan Söderström.
Ur Söderenergis perspektiv kan övningen ses som en förlängning av Igelstaverkets eget säkerhetsarbete och skalskydd.
Hemvärnet utökar det omkringliggande övervakade området genom att placera sensorer och kameror inom det område som de ansvarar för. Tillsammans med drönare gör sensorerna att de kan övervaka ett stort område under lång tid och upptäcka och oskadliggöra sabotörer innan de når fram till sina mål.
Men beredskap handlar förstås inte bara om att skydda anläggningar, utan också om att förbereda dem och anpassa deras förmågor för användning i krig.
– Skillnaden är väldigt stor både i hur vi ser på dessa frågor, och vår beredskap jämfört med för fem år sedan, säger Robert Tingvall.
Vägen framåt tror jag i många fall är investeringar som både stärker vår förmåga i här och nu och i en framtida kris- eller krigssituation.
Testar ödrift och dödnätsstart
Men det finns fortfarande utmaningar både tekniskt och ekonomiskt. På Igelstaverket planerar man att testa ödrift och dödnätsstart. Förmågor som kraftvärmeverk är särskilt väl lämpade att leverera.
Ur beredskapsperspektiv har Igelstaverket en nyckelroll. Det kan ensamt förse hela Södertäljes befolkning på 100 000 invånare med el. Men för att kunna köra ett kraftvärmeverk i ödrift sommartid när värmebehovet är begränsat behövs en återkylare.
– Vi har fått bidrag från Svk för att påbörja projektering av dödnätsstart, och det är mycket positivt. Men vi vill också gärna fortsätta med ödrift. Finansiering är avgörande för att vi ska komma vidare, säger Robert Tingvall.
Vissa typer av stora investeringar som behövs för att hantera en eventuell framtida kris är svåra för en kommun att ta i konkurrens med allt annat som behövs.
– Vägen framåt tror jag i många fall är investeringar som både stärker vår förmåga i här och nu och i en framtida kris- eller krigssituation, säger Robert Tingvall.
I dag villkoras statlig finansiering ofta med att anläggningarna bara får användas i en krissituation.
– Men om investeringarna också kunde användas i den ordinarie driften så skulle vi som energibolag kunna bära en större del av kostnadsbördan för beredskap, fortsätter Robert Tingvall.
Andra krav kan komma att bli svårare att lösa. Ett exempel är Energimyndighetens utredning om att kraftvärmeverk ska ha tre månaders bränsle i beredskapslager.
– För oss skulle det innebära att vi skulle behöva lagra 250 000–275 000 ton bränsle. Det är fysiskt omöjligt att hantera de volymerna, dels har vi inte plats och dels blir det en brandfara. Om vi ska hålla större lager än idag av beredskapsskäl behöver vi tydlig lagstiftning, ökad statlig finansiering och samverkan inom branschen, konstaterar Robert Tingvall.
Carl Johan Liljegren
