Direkt när vi kommer till Stallbacka värmeverk möts vi av de stora flishögarna som ligger på rad utanför verket.
– Flisen symboliserar dåtid, nuet och framtiden. Men den kommer att gå från att vara dominerande till ett av flera sätt att producera värmen, säger Johan Jonsson, affärsstyrningschef på Trollhättan Energi.
Bolagets förändringsarbete började redan 2020 och många pusselbitar är nu på väg att falla på plats. Det är också synligt när vi går utanför värmeverket. Här har man nyligen påbörjat arbetet med att bygga ytterligare en ackumulator och inuti värmeverket har man återstartat sin elpanna.
För att ta reda på hur förändringsarbetet startade går vi in i värmeverket och slår oss ner vid ett konferensbord tillsammans med Johan Jonsson, vd Pia Brühl Hjort och Maria Stavered, som är enhetschef för värme och elproduktion.
Pia Brühl Hjort börjar med att backa bandet och beskriver hur bolaget har förändrats.
– Sedan 2009 har vi växt med flera olika verksamheter som är olika till sin karaktär: VA, insamlingsansvar för avfall, elhandel och stadsnät. Och på senare år har vi byggt mindre datahallar till våra kunder. Dessutom hade vi elnät, fjärrvärme, biogas och sålde solceller. Vi var till slut väldigt breda, säger hon.
– Vi kände att sättet vi jobbade på och hur vi var organiserade inte var anpassat för detta. Varken för det bolag vi var då eller för det vi behövde vara för att stå rustade framöver, med bland annat en ökad elektrifiering och mer volatila elpriser. Vi såg också en sjunkande lönsamhet framför oss.
Att lönsamheten skulle sjunka berodde bland annat på ökade priser på bränsle, el, effekt, men också sjunkande volymer av fjärrvärme till följd av framför allt energieffektiviseringar och ett varmare klimat.
Det behövdes därför en förändring. För sex år sedan drev varje affärsområde sin egen utveckling och hade sina egna mål.
– Affärsområdescheferna såg inget intresse i de andra delarna av bolaget, utan det var mycket stuprörstänk. För att klara de förändringar vi stod inför behövde jag ta hjälp av hela organisationen, säger Pia Brühl Hjort.
– Så hur drar vi nytta av alla de förmågor vi har i bolaget men inte har använt oss av fullt ut? Och hur gör vi vår bredd till styrka i stället för en svaghet? Det var frågorna vi utgick från. Och det ledde till ett ordentligt strategiarbete som pågick under ungefär ett år.
Resultatet märks på många sätt när man ser företaget idag. Det handlar inte enbart om att det byggs rent fysiskt, utan också att alla jobbar tydligare mot ett och samma mål. Men det märks även personalmässigt där helt nya tjänster inrättats.
Johan Jonsson, som har en bakgrund inom bank, blev affärsstyrningschef. En av hans arbetsuppgifter handlar om ansvar för intäkterna, vilket tidigare låg hos affärsområdescheferna.
– Vi såg också att det låg mycket affärsutveckling i vårt förändringsarbete. Vi var då ganska dåliga på att både utveckla våra befintliga affärer och att hitta nya affärer, vilket gjorde att vi tillsatte två affärsutvecklare, säger Pia Brühl Hjort.
Att förändra i en organisation är ju inte helt enkelt och att ta bort affärsområdescheferna var inte uppskattat överallt.
– Men vi kunde samtidigt se att många i organisationen var väldigt taggade. Det märktes särskilt när affärsutvecklarna tog kontakt med personalen och började titta på vad det finns för utvecklingsmöjligheter.
– Det blev väldigt mycket ny energi i organisationen. Jag hade kanske förväntat mig lite mer skepticism, men det var inte så, utan mycket av förändringsarbetet har varit väldigt positivt.
Förändringsarbetet har även lett till att bolaget idag inte är lika brett. Trollhättan Energi har sålt biogasproduktionen och tankstationerna för fordonsgas, solcellsförsäljningen och elbilsladdning.
Samtidigt har det blivit många förändringar inom fjärrvärmen. Det är också här som bolagets ekonomiska utmaningar synts som tydligast de senaste åren.
– Vår värmeverksamhet gick 58 miljoner plus 2021 och tre år senare låg den på minus 50 miljoner. Så det är ett tapp på över 100 miljoner kronor, säger Pia Brühl Hjort.
En viktig del i detta var de kraftigt stigande biobränslepriserna, efter att kriget i Ukraina inleddes 2022.
– När det gällde värmeaffären såg vi att det skulle bli ökad konkurrens om skogsråvaran. Prischocken som kom 2022 trodde ju vi visserligen skulle komma, men inte så snabbt och inte på grund av ett krig i vår närhet, säger Johan Jonsson.
– Vi insåg att även utsläpp från biobränsle kan beläggas med avgifter framöver, så vi kan inte helt förlita oss på förbränning och vara så ensidiga som vi varit med fliseldning, säger han och går fram till whiteboardtavlan och börjar rita.
Vi ändrar synsätt och går från att se oss som ett offer för marknaden till att vi i stället tar vara på de affärsmöjligheter som volatiliteten ger.
Snart visar han upp ett diagram över hur bolagets värmeproduktion ser ut fördelat på årets månader med toppar under vintermånaderna och lägre på sommaren. Det har den traditionella formen av ett utsträckt U. Maria Stavered beskriver vad det innebar för företaget med den bränslemixen.
– Det året som flispriserna höjdes rejält fick vi inte heller någon restvärme från Vargön Alloys, vilket berodde på att deras produktion minskade. Det blev ju en dubbel smäll för oss. Samtidigt triggade det oss att hitta lösningar där vi både är mer flexibla och har en ökad rådighet, säger hon.
Lösningen som nu byggs blir en mix av biobränsle, värmepumpar, ackumulatortank, batterier, bioolja, elpanna, restvärme och kanske även ett borrhålslager. Men också egna vindkraftverk och en solcellspark.
– Vindkraftverk producerar mest el när behovet av värmeproduktion är som störst och följer den här kurvan, säger Johan Jonsson och pekar på diagrammet på tavlan.
Trollhättan Energi bygger just nu ett nytt vindkraftverk utanför Lysekil. På platsen stod tidigare två uttjänta vindkraftverk och att bygga ett nytt större verk på samma plats har gjort att tillståndstiden varit endast tre år.
När det är lönsamt kommer bolaget att sälja elen från vindkraftverket externt och när det är riktigt låga elpriser kommer de i stället att använda elen till sina värmepumpar eller lagra den i batterier. Dessutom kommer bolaget att delta på stödtjänstmarknaden.
– Vi ändrar synsätt och går från att se oss som ett offer för marknaden till att vi i stället tar vara på de affärsmöjligheter som volatiliteten ger, säger Johan Jonsson.
Men att gå från att majoriteten av produktionen kommer från flis och bioolja till en mix av bränslen och lagringsmöjligheter är mer krävande för personalen inom produktion. Till sin hjälp har de både ett optimeringsprogram för produktionen och ett verktyg för planering av stödtjänster och arbitrage, det vill säga att köpa el när den är billig och sälja eller använda den när den är dyr.
– För oss har ju produktionskostnaden alltid varit viktig när vi producerar värme. Nu har vi fler alternativ än tidigare. Vi har därför ökat kompetensen, säger Maria Stavered.
Att Trollhättan Energi nu gör stora satsningar inom energi är också viktigt för kunderna att känna till. Under 2025 höjde bolaget fjärrvärmepriset med 15 procent, vilket kan jämföras med rikssnittet på 9,2 procent. Den stora höjningen har gjort att det finns kunder som överväger att bygga egna energilösningar.
– I våra kunddialoger blir det därför extra viktigt att berätta om våra energisatsningar. Kunderna behöver inte göra egna investeringar för att optimera energimarknadens variationer, utan det löser vi åt dem, säger Pia Brühl Hjort.
– Det gäller även nyetableringar, där vill vi vara med i ett tidigt skede. Det kan handla om att ta vara på restvärme eller att vara med och bygga upp deras system så att det blir så energieffektivt som möjligt, säger Maria Stavered.
En energifråga som är en utmaning i många av landets kommuner är risken för effektbrist och kapacitetsbrist på el. I Trollhättan har de kunder som har ansökt om högre effektuttag fått vänta länge på besked.
– Men det senaste beskedet är att de som finns i kön nog ska kunna hanteras av Vattenfall, som är regionnätsägare. Men det är ändå långa ledtider. Här ser vi att just batterierna ger ett sätt att hålla ner abonnemangsavgifter och också nyttja nätet mer effektivt, säger Pia Brühl Hjort.
Trollhättan Energi har beslutat om att bygga batterilager på totalt 9 MW på tre olika platser i kommunen. Ett av batterilagren ligger i stadsdelen Arvidstorp och vi lämnar värmeverket för att åka dit.
På vägen passerar vi det vackra vattenkraftverket Olidan i röd granit, som var den svenska statens första vattenkraftsprojekt. Det byggdes redan 1906, trots att det fanns en oro för att det inte skulle finnas avsättning för all el som producerades. Men elen från Olidan visade sig bli helt avgörande för Trollhättans omvandling till en industristad.
Några minuter senare kommer vi fram till batterilagret (3 MW). Där möts vi upp av Anders Martinsson, som är en av bolagets affärsutvecklare. I det här projektet har han varit med från ax till limpa, vilket omfattat såväl teknik som beredning och handel. Att det skulle bli just den typen av batterilager som är framför oss var däremot inte självklart.
– En del i vår roll som affärsutvecklare är att våga misslyckas. Med det här batterilagret har vi åtminstone gjort två 180 graders pivåer. Men det är grunden i vårt tänk, att vi provar oss fram, säger Anders Martinsson.
Hans roll som affärsutvecklare har främst fokus på produktion och handel med el, som bland annat stödtjänster. En annan del är att fånga in nya idéer från hela bolaget, som sedan kan testas i liten skala.
Men att få med sig alla på en förändringsresa är inte alltid enkelt, för det finns en risk att personalen upplever det som jobbigt att göra saker på ett nytt sätt.
– För att lyckas tror jag att det är viktigt att man har med sig olika typer av personer. Det behövs några som är drivande, andra som utvecklar och några som tar hand om resultatet, säger Anders Martinsson.
– Jag och Johan är ofta de som springer före och utvecklar. Men för att lyckas med det behöver vi såklart ha med oss personalen. Vi utvecklar olika delar tillsammans med dem som kan sakfrågorna.
Trollhättan Energi Trollhättan Energi är kommunägt och har drygt 200 medarbetare. Bolaget har verksamhet inom fjärrvärme, elproduktion, elnät, vatten, avlopp, fiber, avfall och återvinning. Under 2025 producerades 300 GWh värme och drygt 4 GWh el.
Ann-Sofie Borglund
