Sedan 2017 har Sverige haft ett tydligt siffersatt mål: energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005. Men nu vill regeringen ta bort det målet. I en ny proposition föreslår man istället att det siffersatta målet, som baseras på energiintensitet, ersätts med ett kvantitativt mål.
Konkret innebär det nya målet att fokus skiftar från att minska den totalt tillförda energimängden till att i stället betona god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring.
Uppföljning genom indikatorer
Regeringen motiverar förändringen med att det nuvarande målet – där en minskad mängd tillförd energi är positiv – riskerar att hamna i konflikt med den ökade elektrifiering som är nödvändig för att nå klimatmålen. Man menar också att det gamla målet missgynnar kärnkraft eftersom dessa anläggningar har termiska förluster som räknas negativt i statistiken.
– Det nya målet ger förutsättningar för en bättre och mer teknikneutral styrning. Det tar också hänsyn till den ökade elektrifiering som krävs för att möjliggöra klimatomställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
I stället för ett kvantitativt mål ska uppföljningen ske genom indikatorer som Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram. Indikatorerna ska bland annat kunna mäta energieffektivisering, utjämning av effekttoppar, efterfrågeflexibilitet och energilagring – och även möjliggöra uppföljning mot EU:s krav på att den slutliga energianvändningen ska minska med 11,7 procent till 2030.
Delade meningar bland remissinstanserna
Förslaget har fått brett stöd från tunga remissinstanser som Svenska kraftnät, Energiföretagen, Svenskt Näringsliv och SKR, som välkomnar att målet breddas och blir mer flexibelt.
Men kritik har också kommit. Bland annat 2030-sekretariatet, KTH och Energieffektiviseringsföretagen motsätter sig förslaget och menar att en kvalitativ målformulering utan siffror ger för svag styrning. De anser även att förslaget inte är tillräckligt i linje med Sveriges åtaganden inom EU:s energieffektivitetsdirektiv.
Nya regler för energiprestanda
Regeringen går även vidare med förslag för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. Bland annat kommer fler offentliga byggnader behöva ta fram energideklarationer, samtidigt som det blir enklare att uppdatera dessa. Det införs också ett nytt frivilligt verktyg, energirenoveringsplaner, som visar vilka åtgärder som kan förbättra en byggnads energiprestanda över tid.
På Energiföretagen anser man att det nya målet är bra.
– Det är positivt med ett nytt kvalitativt energieffektiviseringsmål som tar hänsyn till fler dimensioner och står i bättre överensstämmelse med elektrifieringen och utbyggnaden av kärnkraft. Det är dock viktigt att de indikatorer som nu ska tas fram för att följa upp målet inte får för stort fokus på den slutanvända och köpta energin utan tar hänsyn till hur den faktiskt använda energin i bebyggelsen utvecklas, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen.
– Propositionen saknar närmare resonemang om hur de nya nybyggnads- och energirenoveringskraven utifrån den nya EU-lagstiftningen ska formuleras, något som har en stor betydelse för inte minst fjärrvärmens förutsättningar på värmemarknaden framöver, säger han vidare.
Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2026.
Johan Wickström
