Energibesluten inom EU styr i stor utsträckning även den nationella energipolitiken. Därför är det viktigt att Energiföretagen som branschorganisation håller sig ajour med beslutsprocesserna i Bryssel.
Sedan hösten 2024 är det Sandra Hult som ansvarar för Energiföretagens Brysselkontor, ett stenkast från EU-kommissionens högkvarter. På frågan om vad som är den avgörande politiska frågan inom energiområdet konstaterar hon att det är att uppnå klimatmålet, på 100 procent fossilfrihet.
– Under 2025 satte vi 2040-målet på 90 procents fossilfrihet. Det är sista anhalten inför det gemensamma Parisavtalet 2050 om klimatneutralitet. Därför var det så viktigt att vi fick till det. Nu jobbar vi vidare med frågor kring vad som är rimligt för energibranschen kring det målet, säger Sandra Hult.
Nu under 2026 har arbetet med ramverket för post-2030 inletts. Det handlar om hur EU:s klimat- och energipolitik ska utformas efter 2030 för att nå nästa stora etappmål – klimatmålet för 2040.
– Nu diskuterar vi frågor som energieffektiviseringens roll, utsläppshandeln inom ETS och den kommande revideringen av förnybarhetsdirektivet. Här handlar det i hög grad om olika submål samt hållbarhetskriterier och vi är inne på en mer detaljerad ”skruv- och mutternivå”.
Vi ser en risk att alltför detaljerade och bindande submål kan bli kontraproduktiva och i vissa fall fördröja omställningen.
Tuffa förhandlingar om utsläppshandeln
När det gäller kommande EU-mål, exempelvis för förnybar energi och energieffektivisering, handlar det om att se bredare och mer teknikneutrala mål, enligt Sandra Hult:
– Vi ser en risk att alltför detaljerade och bindande submål kan bli kontraproduktiva och i vissa fall fördröja omställningen. Om EU i stället samlas kring det redan beslutade gemensamma målet om 90 procents utsläppsminskning till 2040 skapas bättre förutsättningar för varje medlemsstat att välja den mest effektiva vägen dit utifrån sina egna förutsättningar, säger hon.
En helt central del för att klara klimatmålen är utsläppshandeln inom ETS. Sandra Hult hoppas att det även fortsatt ska bli ett system med fortsatt hög ambition, eftersom det är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen där det ger störst effekt:
– När flera EU-länder har tyvärr börjat ifrågasätta systemet så är det viktigare än någonsin att bära fram budskapet om att detta är ett system som fungerar väl i praktiken.
Sanna Hult berättar att det har varit långa förhandlingar under året som gått. Det har varit tufft för många medlemsstater som är beroende av import av fossila bränslen, och energipriserna har stigit till höga nivåer i Europa.
Annan energimix
Sverige och Norden har haft en lite annan verklighet med en energimix som är väldigt konkurrenskraftig:
– Vi från Norden har fått möjlighet att lyfta fram hur vi jobbar för den gröna omställningen. Vi har visat på att omställning med höga klimatmål är lika med hög konkurrenskraft, säger Sandra Hult.
Tycker du att det är svårt att få möjlighet att redovisa Sveriges ståndpunkt i klimatfrågan?
– Nej inte svårt kanske, men det är många länder som är större än oss som vill driva sina frågor. När man ska driva någonting i Bryssel så är det bra att ha många kollegor med sig som har samma linje. Vi jobbar därför mycket tillsammans i det nordiska samarbetet och stöttar varandra.
I slutet av december 2025 kom European Grids Package – ett initiativ som ska förbättra planeringen av Europas elnät, hur de ska byggas och finansieras. Från svenska regeringen har det dock kommit stark kritik mot vissa delar av paketet, till exempel hur flakshalsintäkter ska kunna användas.
Kommissionens ambition under 2026 är att förenkla så mycket som möjligt vad gäller lagstiftning och minska regelbördan.
Paketet är kommissionens svar på behovet av att stärka Europas konkurrenskraft genom ökad elektrifiering och att minska beroendet av fossila bränslen och ryska energileveranser. Åtgärderna i förslaget fokuserar på kortade tillståndsprocesser och gränsöverskridande investeringar.
– En viktig del för omställningen är att sammanlänka Europa mer och bygga ut elnätet. European Grids Package ska boosta Europas sammankoppling av elnätet. Jag tror att förhoppningen från EU också är att skapa incitament för utvecklingen nationellt ska ta fart. Målet är också att synka den lagstiftning som finns, säger Sandra Hult.
Stort behov av förenkling
Nu när kommissionen har släppt förslaget påbörjas förhandlingarna i rådet och i Europaparlamentet samtidigt.
– Jag talar nu med parlamentet och rådet i viss mån, för att påverka processen ur svenskt perspektiv. Hemma i Sverige jobbar de starka public affairs-teamen och har en dialog med regeringen.
Sandra Hult tror att buzz-worden för 2026 blir förenkling, konkurrenskraft och beredskap. Förenkling tas på stort allvar av kommissionen. Energilagstiftningen har beslutats i omgångar, och nu finns ett stort behov av förenkling och harmonisering.
Ska man följa lagstiftningen till punkt och pricka leder det i vissa fall till dubbelreglering och motstridiga mål. Det vill kommissionen råda bot på, menar Sandra Hult.
– Kommissionens ambition under 2026 är att förenkla så mycket som möjligt vad gäller lagstiftning och minska regelbördan. På så sätt hoppas kommissionen att det ska bli lättare att implementera ny energilagstiftning. Vi kommer att få se många förslag från kommissionen på det här området, säger Sandra Hult.
– Viktigt är också att det här förenklingsarbetet inte leder till en urvattning av klimatambitionen. Det ska bli spännande att vara med om det här arbetet under 2026. Vi kommer att ha stora möjligheter att vara med och påverka här och den svenska regeringen har redan gjort viktiga inspel.
Handlingsplan för att stärka beredskapen
Europa står inför, helt nya utmaningar på grund av det komplicerade läget i världen. Under 2025 lanserade EU-kommissionen en strategi för beredskapsunionen som ska stödja EU-länderna och stärka den europeiska kapaciteten att förebygga framväxande hot.
Unionen behöver vara starkare än vad som krävts på många årtionden.
Hoten handlar om ökande geopolitiska spänningar och konflikter, hybridhot och cybersäkerhetshot, utländsk informationsmanipulering och inblandning, klimatförändring och ökad frekvens av naturkatastrofer. Strategin omfattar 30 nyckelåtgärder och en detaljerad handlingsplan.
– Unionen behöver vara starkare än vad som krävts på många årtionden. Nu handlar det om att göra Europa energioberoende och hur vi tillsammans kan arbeta med beredskap. Det är oerhört viktigt att medlemsstaterna samarbetar på det här området och att branschorganisationerna är med för att nå målen.
Vad kan medlemmarna i Energiföretagen bidra med?
– Jag tänker alltid att expertisen finns hos medlemmarna. Allting som jag förbereder inför vilken position vi ska inta här i Bryssel, ska alltid förankras i aktuellt råd inom Energiföretagen. För vi behöver all input vi kan få. Så min uppmaning till medlemsföretagen är att delta så aktivt ni kan i Energiföretagens arbetsgrupper, säger Sandra Hult.
Marie Kofod-Hansen
