Varje säsong migrerar flera hundra miljoner fåglar och fladdermöss över Nordsjön. Hur de påverkas av vindkraftsparker till havs har länge varit en fråga som oroat med tanke på bevarandet av den biologiska mångfalden. Men fram till nu har det saknats empiriska kollisionsdata från den marina miljön.
En ny pilotstudie utförd vid ett av Vattenfalls vindkraftverk i den havsbaserade vindkraftparken Hollandse Kust Zuid i Nederländerna har dock börjat ändra på detta.
– Till skillnad från landbaserad vindkraft är det svårt att veta om och hur många fåglar som kolliderar med vindkraftsverk till havs, eftersom fåglarna förs bort när de landar i havet. Fram till nu har skattningar av detta främst byggt på teoretiska modeller. Med denna studie får vi för första gången tillgång till riktiga observationer som kan förbättra vår bild av hur riskerna faktiskt ser ut, säger Jesper Kyed Larsen, fågelekolog på Vattenfall.
Övervakning med värmekameror
Studien utfördes av universitetet i Wagening med hjälp av ett kontinuerligt övervakningssystem baserat på värmekameror utvecklat av Wildlife Imaging Systems, WIM.
Systemet bestod av utåtriktade värmekameror utplacerade så att de kontinuerligt registrerade alla fallande föremål under rotorsvepet, medan uppåtriktade kameror gav visuell verifiering av kollisionshändelser och registrerade flygintensitet.
Samtidigt genomfördes akustisk övervakning för att registrera fladdermusaktivitet. Systemet var i drift under en vår- och en höstmigreringssäsong samt en sommar (från den 31 januari 2025 till den 30 november 2025).
Med hjälp av jämförelser av data från fågelradar gick det att verifiera att systemet fångade flygintensiteten korrekt och därmed var sannolikheten för att kollisioner blev oupptäckta begränsad.
Fördelen med värmekameror är att de kan ta bilder på natten och även när det regnar, blåser mycket och är dimmigt.
– Huvudsyftet med studien var att testa ny teknologi för att kontinuerligt upptäcka fåglar som kolliderar med vindkraftverk till havs i ett brett spektra av väderförhållanden, och det visade sig vara en lovande lösning, säger Jesper Kyed Larsen.
Sammantaget tyder dessa studier på att kollisionsfrekvensen kan vara lägre än, eller som högst jämförbar med, motsvarande vindkraftverk på land.
Kollisioner inträffade vid dåligt väder
Under den niomånadersperiod då studien genomfördes registrerades två bekräftade kollisioner och en kollision med hög konfidensgrad. Ytterligare 19 möjliga fågelolyckor detekterades.
Inga kollisioner i studien kunde hänföras till fladdermöss, vilket kan bero på den tidsmässigt begränsade fladdermusaktivitet som registrerades akustiskt vid verket.
– Även om man måste vara försiktig med att dra slutsatser från en enda studie av ett enda vindkraftverk är det intressant och överraskande att alla bekräftade kollisioner inte inträffade när stora migrerande fågelsträck flög över vindkraftverket utan vid dåligt väder med kraftiga vindar, när få fåglar flög genom området. Det tyder på att höga vindhastigheter kan öka kollisionsrisken oberoende av migrationsintensiteten, säger Jesper Kyed Larsen.
– Resultatet är särskilt intressant eftersom fokus i Nederländerna har legat på att skydda just stora migrerande fågelsträck genom att stänga vindkraftverken när fågelsträcken beräknas passera (baserat på prognoser två dagar i förväg för att nätoperatörerna ska kunna anpassa sig.)
Vid en tidigare studie med nästan 10 000 sjöfågelvideor i dagsljus från den havsbaserade vindkraftsparken utanför Aberdeen registrerades inga kollisioner.
– Sjöfåglar är väldigt bra på att undvika vindkraftverk, och undersökningen i Aberdeen kan tyda på att de kolliderar mer sällan än vi tidigare trott. Sammantaget tyder dessa studier på att kollisionsfrekvensen vid havsbaserade vindkraftverk kan vara lägre än, eller som högst jämförbar med, motsvarande vindkraftverk på land, säger Jesper Kyed Larsen.
Alla bekräftade kollisioner inträffade vid dåligt väder med kraftiga vindar, när få fåglar flög genom området.
Fortsatt forskning krävs
Sammanfattningsvis är den holländska studien ett viktigt steg mot att fylla en central kunskapslucka rörande antalet fåglar och fladdermöss som kolliderar med havsbaserade vindkraftverk.
För att bättre kunna bedöma påverkan från nya projekt och på bästa sätt minska negativa effekter på fågellivet från havsbaserade vindkraftverk krävs dock övervakning vid flera vindkraftsparker och under flera säsonger för att få tillräckligt underlag.
– Arbetet är redan på gång. Vi fortsätter studien i Holland och har startat studier vid ytterligare fem turbiner för att kvantifiera kollisionsfrekvenser till havs och för att identifiera de miljömässiga och operativa förhållanden under vilka kollisioner inträffar, avslutar Jesper Kyed Larsen.
Carl Johan Liljegren
