Vårsolen lyser starkt denna dag och några i personalen på Härryda Energi har tagit sin lunchrast utomhus vid den varma solväggen. Nu känns den gångna vinterns långa kylperiod avlägsen, men om man kunde blicka under mark skulle man märka att det varit en svår vinter för elnätet.
– I år hade vi tjäle ner till 70 centimeter och tiden då tjälen går ur marken är alltid tuff för elnätet och i år var det påtagligt, säger Lukas Lukiewicz, elnätsutredare på Härryda Energi.
Numera har dock energibolaget möjlighet att se hur elnätet mår. Sedan i oktober 2025 har de installerat ny AI-utrustning på alla utgående 10kV-linjer i mottagningsstationen i Solsten, Mölnlycke. AI-verktygen övervakar nätet i realtid och kan förutspå strömavbrott. Bakom den tekniska lösningen står Göteborgsbolagen Eneryield och EcoPhi.
Härryda Energi har sitt kontor i Härryda kommun, som gränsar till Göteborg. De har idag 15 000 elnätskunder i Härryda, Mölnlycke, Landvetter och Hindås och det kommer sannolikt snart att bli betydligt fler. Ett stenkast från kontoret byggs just nu en stor lagerlokal och några kilometer bort planeras en helt ny stadsdel.
För att kunna attrahera stora nya industrier framöver så måste kommunerna visa att det finns ett stabilt och resilient elnät.
I den expansiva regionen blir tillförlitligheten i elnätet allt viktigare, inte minst för investerare, industrier och byggbolag.
– När det gäller energifrågan så har den i stor utsträckning handlat om efterfrågan på effekt. Att elnätet fungerar helt utan problem är något som förväntas, men det krävs ju ständigt underhåll och vi har de senaste åren genomfört flera satsningar för att sänka den årliga avbrottstiden, säger Lukas Lukiewicz och fortsätter:
– Vi märker att även elnätet nu blivit ett hett ämne – inte minst för investerare. Varje avvikelse med risk för elavbrott är ett frågetecken i kalkylen. Och frågetecken är något som inte investerare vill ha.
Johan Rådemar, medgrundare på Eneryield, är inne på samma spår.
– För att kunna attrahera stora nya industrier framöver så måste kommunerna visa att det finns ett stabilt och resilient elnät. Då blir det också viktigare att energibolag har ett gott rykte och att de kan visa att de har bra metoder för att jobba med ett driftsäkert elnät, säger han.
På Härryda Energi gillar man att prova innovativa grepp för att öka tillförlitligheten i elnätet. De var ett av de första elnätsföretagen i landet med att installera ett självläkande elnät och de har de senaste åren gjort flera åtgärder för att sänka den årliga avbrottstiden för sina kunder, bland annat investeringar i digital fellokalisering i nätstationerna som gör att driftspersonalen kan avhjälpa felen genom fjärrmanöverutrustning.
Den senaste satsningen gjordes alltså i höstas när de installerade Eneryields och EcoPhis teknik. Vi slår oss ner i ett av elnätsföretagets mötesrum för att höra mer om hur tekniken fungerar och hur det hela startade.
– Eneryield är ett renodlat mjukvarubolag som grundades 2019 och redan första året var Härryda Energi med i ett pilotprojekt, berättar Ebrahim Balouji, vd på Eneryield.
En AI kan läsa av miljoner bilder per sekund, medan en människa kan registrera omkring 60 bilder varje sekund, så då ökar möjligheterna att upptäcka fel.
Företagets teknik bygger på över tio års forskning på Chalmers av Ebrahim Balouji och Karl Bäckström. Forskarna träffade Johan Rådemar på Chalmers entreprenörsskola.
– Där får man under ett år testa om affärsidén flyger. Inledningsvis besökte vi flera energibolag, bland annat Härryda Energi, och diskuterade vår idé och kunde därefter finslipa produkten. Det var så framgångsrikt att vi beslöt att bilda ett bolag, säger Johan Rådemar, som idag är operativ chef på Eneryield.
På Eneryield har en AI tränat på historiska spännings- och strömkurvor för att känna igen mönster i mätdatan. Grundidén är att fel i elnätet – som till exempel isolering som vittrar sönder i kablar – inte uppstår plötsligt, utan börjar med små störningar långt innan ett faktiskt avbrott sker.
– Det är ingen magi, utan en erfaren operatör kan också identifiera sådana varningssignaler, men här handlar det om att en AI kan göra samma sak fast dygnet runt och på flera stationer samtidigt. Och dessutom ständigt öka träffsäkerheten, förklarar Johan Rådemar.
– En AI kan läsa av miljoner bilder per sekund, medan en människa kan registrera omkring 60 bilder varje sekund, så då ökar möjligheterna att upptäcka fel, säger Ebrahim Balouji.
På Härryda Energi används numera Eneryields mjukvara, men även hårdvara från EcoPhi, för att AI:n ska fungera optimalt. Hårdvaran samlar in mätdata med en upplösning på upp till två megahertz (två miljoner mätningar per sekund), vilket är långt över branschstandarden på några kilohertz.
– Genom att vi får den högsta kvaliteten av data kan AI inte bara förutspå felen mer tillförlitligt utan även lokalisera var felen sker, säger Ebrahim Balouji.
Vi går vidare till rummet där driftspersonalen jobbar. På deras datorer kan de tack vare den nya AI-lösningen nu enkelt se var det finns en stor sannolikhet för att ett fel i elsystemet ska uppstå. På skärmen framgår då också orsaken till felet och vilken typ av fel det handlar om.
Här sker dessutom en automatisk rangordning av vilka som är de mest kritiska områdena, så driftspersonalen kan se vilka åtgärder de bör prioritera för att minska risken för ett fel eller ett helt strömavbrott.
– En sådan rangordning hjälper oss som företag att prioritera rätt när det gäller reinvesteringar. Vi vill lägga pengar där åtgärden krävs, säger Lukas Lukiewicz.
Vi förväntar oss att spara pengar på detta, eftersom ett planerat avbrott alltid är billigare än vid en akut driftstörning.
Driftspersonalen behöver dock inte vara på plats framför sin dator för att upptäcka felen, utan när en del i elnätet går över en viss risknivå så skickas ett automatiskt larm till operatören som då får ett meddelande på mobilen eller som ett mejl.
– Där kan operatören se vad AI har detekterat och det finns en sammanställning av situationen och vid vilken mätpunkt detta har skett. Då finns felet inom hundratals meter upp till flera kilometer, berättar Johan Rådemar.
Lukas Lukiewicz går fram till en karta över elnätet och visar hur det går till. Själva arbetet görs dock i ett driftsystem på datorn.
– I vårt driftsystem kan jag och mina kollegor förflytta strömförsörjningen kabel för kabel tills vi kan peka ut exakt vilken kabel som har ett fel, säger han och pekar med fingret på kartan.
– I vårt elnät strävar vi efter att i så hög utsträckning som möjligt ha slingmatning, alltså att vi kan mata kunder med el från två olika håll. Då kan vi helt koppla bort den trasiga kabeln för felsökning och reparation, utan att en enda kund märker av det.
Tekniken kan identifiera en rad olika typer av fel, såväl i elnätet som i en transformator. I elnätet handlar det främst om kabelfel där isolering gradvis försämras, överbelastning vid hög konsumtion och när träd och buskar börjar växa in mot kraftledningar. Inne i transformatorn kan systemet övervaka dyra och känsliga komponenter som transformatorer, säkringar och brytare. Företaget har även utvecklat digitala tvillingar av dessa komponenter, vilket gör det möjligt att visualisera vilka delar som är på väg att gå sönder.
– De fel vi främst har haft är gamla oljeisolerade papperskablar som börjar vittra sönder och där det riskerar att komma in fukt, men även att det är vegetation som påverkar ledningarna, berättar Lukas Lukiewicz.
– Tidigare kunde vi lokalisera ett fel i elnätet, men vi har inte kunnat prediktera det. Vi har arbetat reaktivt så snabbt vi kunnat, men vi vill hellre jobba proaktivt för att undvika dyra fel, säger han.
Vad den nya tekniken kan innebära ekonomiskt har man ännu inte kunnat utvärdera, eftersom Härryda Energi inte har använt tekniken mer än ett halvår.
– Men vi förväntar oss att spara pengar på detta, eftersom ett planerat avbrott alltid är billigare än vid en akut driftstörning. Då får man släppa allt och det blir ofta övertid, vilket är förenat med merkostnader, avslutar Lukas Lukiewicz.
Härryda Energi
Härryda Energi är ett energibolag inom elnät och elhandel med 40 anställda. Bolaget bildades 1987 och ägs av Härryda kommun.Totalt ansvarar bolaget för 20 mil luftledning och 110 mil kabel. De distribuerar el till cirka 15 000 hushåll och verksamheter runt om i Härryda kommun.
Ann-Sofie Borglund
