Vartannat år ger Svenska kraftnät ut en långsiktig marknadsanalys (LMA) som grund för sitt planeringsarbete. Nu har den femte i ordningen kommit och liksom tidigare har Svk utgått från fyra scenarier med olika utfall: Låg förnybart (LF), Medel mixat (MM), Hög planerbart (HP) samt Hög förnybart (HF). (Se faktaruta.)
Scenarierna sträcker sig till 2050 då elkonsumtionen förväntas hamna mellan 192 TWh i det lägsta scenariot (LF) och 333 TWh i det högsta scenariot (HF), vilket kan jämföras med dagens svenska elkonsumtion på knappt 140 TWh
Avgörande beslut
De nya analyserna innebär dock en viss nedjustering jämfört med LMA 2024 då motsvarande spann hamnade på 209–365 TWh. Nedjusteringen beror främst på ökad osäkerhet och försämrade förutsättningar för flera industriprojekt.
Det svenska elsystemet står nu inför avgörande beslut.
Samtidigt har nya projekt tillkommit och flera befintliga initiativ har nått en högre mognadsnivå, vilket sammantaget ger en fortsatt kraftig ökning på el.
– Det svenska elsystemet står nu inför avgörande beslut. Vi ser ett elsystem med ökad elanvändning där omfattande investeringar i både elnät och elproduktion krävs för att möjliggöra detta, säger Viktoria Neimane, avdelningschef för systemstrategi på Svk i en presskommentar.
I de mest elintensiva scenarierna krävs en utbyggnad på i snitt 8 TWh per år under kommande 20 år.
– Elektrifieringen kräver ett tillskott av elproduktion på historiskt höga nivåer. Därför behöver vi alla fossilfria kraftslag. Landbaserad vind- och solkraft är i dag de snabbaste och mest kostnadseffektiva alternativen, medan kärnkraften och vattenkraften kan bidra med långsiktig kapacitet, leveranssäkerhet och robusthet i elsystemet, säger Viktoria Neimane.
Minskade prisskillnader
Analysen visar även att elprisskillnaderna mellan norra och södra Sverige kommer jämnas ut successivt i takt med att nya stora elanvändare tillkommer i norr. Det betyder att elpriserna i SE1 och SE2 kommer öka en hel del till 2040. Även priserna i södra Sverige ökar (se graf).
Samtidigt kommer den höga volatiliteten i systemet bestå och öka ytterligare. Det innebär att flexibiliteten får en nyckelroll i elsystemet – det vill säga funktioner som hanterar variationerna i väderberonde produktion och avlastar elnäten. Det innebär att behoven av reserver och kostnaden för balansering ökar i samtliga scenarier.
Analysen visar också att det finns en ”hög marknadsnytta” av att bygga ut överföringskapaciteten både inom Sverige och gentemot omgivande länder.
Om elsystemet inte utvecklas i takt med de förändrade produktions- och konsumtionsmönstren blir det svårare att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen ”med negativa konsekvenser för samhällsekonomi och välfärd”, konstaterar Svenska kraftnät avslutningsvis.
Läs rapporten Långsiktig marknadsanalys 2026.
Johan Wickström
