Mellan 2021 och 2025 ökade kostnaderna för Svenska kraftnäts kapacitetsmarknader förstödtjänster från drygt 3,3 miljarder till 8 miljarder kronor (se ruta nedan). Det beror dels på att marknadsvolymerna ökat men dels också på att spotpriserna på el tidvis varit höga under perioden.
– Den främsta anledningen till den ökade efterfrågan på stödtjänster är införandet av en kapacitetsmarknad för mFRR för att säkerställa tillgängliga balanseringsresurser för alla elområden/budområden i samband med införandet av mFRR EAM (övergång till 15 minuters tidsenhet på balansmarknaden), säger Karin Nikavar, tillförordnad enhetschef för Balansmarknadsanalys och aktörskontakt på Svenska kraftnät.
– En annan viktig orsak till den ökade efterfrågan på stödtjänster är att det tillkommit fler nordiska kablar mot omvärlden, vilket påverkar kraftflödena. Vi behöver reserver för att hantera tillfällen då vi får ett stort överskott av el, till exempe när en stor kabel som exporterar el får ett haveri.
FCR-marknaden har sjunkit
Mellan 2021 och 2023 var det framför allt de så kallade frekvensåterställningsreserverna, FCR-D (upp och ner) och FCR-N, som ökade i både volym och kostnad. Det handlar alltså om de näst snabbaste tjänsterna i elsystemet, som aktiveras inom 30 sekunder om frekvensen rör sig utanför 49,9–50,1 Hz.
Under 2022 låg priserna på till exempel FCR-D (upp) tidvis på 60–80 euro/MWh, men under våren 2026 hade priset sjunkit till i snitt 3-4 euro/MWh. Det beror främst på att det tillkommit nya resurser på dessa marknader, framför allt batterilager. Runt 1 200 MW batterilager är förkvalificerade och kan alltså delta på dessa marknader idag.
Fram till 2030 kommer behovet av FCR-D och FCR-N vara ganska stabilt, enligt Svenska kraftnäts nya rapport Balancing Market Outlook 2030.
mFRR-marknaderna ökar mest
En lite annan framtidskurva kan man se på mFRR-marknaderna, alltså de lite mer långsamma stödtjänsterna som går in efter fem minuter för att stabilisera elsystemet. På dessa marknader dominerar fortfarande vattenkraften, men här deltar även vindkraft och kraftvärme.
Det är mFRR-marknaderna som har ökat mest under de senaste två åren, både vad gäller volym och kostnader. De högre volymerna beror på att nätet är mer fullt nyttjat inför balanseringen och att man oftare behöver använda mFRR som finns lokalt, nära obalansen.
För att säkerställa detta handlar Svk mer volymer mFRR redan dagen före leverans istället för att bara aktivera energi efter behov och förutsätta att det kommer finnas tillräckligt med bud på rätt plats.
Att mFRR-marknaden förändrades genom den övergång till 15 minuters tidsenhet på balansmarknaden som infördes våren 2025 – mFRR EAM – har även lett till betydligt högre och mer volatila priser under våren och sommaren 2025.
Vi ser att efterfrågan på mFRR kommer öka under kommande år.
– Ändringen innebar även att balanseringen sker på elområden snarare än för hela landet. Det har ökat behovet av resurser i respektive elområde. I början var det högre priser men det har stabiliserat sig nu. Det har kommit mycket nya resurser på dessa marknader, säger Karin Nikavar.
– Men samtidigt ser vi att efterfrågan på mFRR kommer öka under kommande år.
För mFRR ligger behovet av balanskapacitet för uppreglering idag på cirka 1200 MW och det kan komma att öka till 1 800 MW. Medan motsvarande behov för nedreglering ökar från cirka 1 000 MW till 1500 MW till 2030. Men i prognosen finns ett spann så bedömningen är osäker.
– Att veta exakt hur marknaderna kommer utvecklas är väldigt svårt, konstaterar Karin Nikavar.
Koppling till europeisk plattform
Även tjänsten aFFR – som går in efter fem minuter för att återställa frekvensen – kommer troligen öka på sikt.
– Vi planerar att ansluta aFRR till den europeiska marknadsplattformen Picasso Q4 2027. Det betyder att vi kommer att använda aFRR på ett lite annorlunda sätt än tidigare och det kommer troligen göra att behovet av dessa resurser kommer att öka.
Den snabbaste tjänsten, som kan anslutas inom mindre än en sekund, kallas FFR och består nästan enbart av batterilager. Här låg priserna på 100–200 euro/MWh 2022, medan de idag ligger på cirka 10-20 euro/MWh. Denna marknad, som egentligen är en avhjälpande åtgärd, står för en mycket liten del av den totala volymen reserver och hur den kommer utvecklas under kommande år beror främst på hur elsystemet utvecklas – ju mer väderberoende sol- och vindkraft, desto större behov av FFR.
Stödtjänster på balansmarknadenmFRR – manuell frekvensåterställningsreserv – har till uppgift att återställa frekvensen till 50 Hz. Automatisk aktivering inom 15 minuter. Uthållighet: 15 minuter för schemalagda aktiveringar och 30 minuter för direktaktiveringar. Minsta budstorlek 1 MW.
FCR – frekvenshållningsreserver. Det finns tre olika: FCR-D upp, FCR-D ned samt FCR-N. Alla dessa syftar till att stabilisera frekvensen vid snabba avvikelser, antingen upp eller ned. De kan aktiveras inom 30 sekunder och har en uthållighet på minst 20 minuter. Minsta budstorlek: 0,1 MW.
FFR – snabb frekvensreserv – hanterar de snabbste frekvensavvikslerna och kan aktiveras inom 0,7 sekunder. Minsta budstorlek: 0,5 MW.
aFFR – automatisk frekvensåterställningsreserv – har till uppgift att återställa frekvensen till 50 Hz. Aktiveras automatiskt inom fem fem minuetar och ska ha en uthjålligeht på en timme. Minsta budstorlek: 1 MW.
Läs rapporten Balancing Market Outlook 2030
Johan Wickström
