Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Almedalens energidebatt: ”Vi skulle behöva lite påvediplomati”
Många personer i energi-Sverige har hängt i Almedalen i veckan och kollat på någon av alla 123 seminarier med energi som huvudpunkt. Och under torsdagskvällen var det dags för säsongsfinalen för Arena Energi, där Energiföretagen anordnade en sedvanlig debatt med företrädare för samtliga partier.
Utgångspunkten för debatten var det klassiska trilemmat i energipolitiken: klimat, konkurrenskraft och beredskap. En expert inom varje område inledde med en presentation.
Mikael Toll, expert på Ramboll, började med att gå igenom beredskapsområdet där han gjorde tummen ner.
– Hittills har det varit lättare att prata om beredskapsinsatser än att göra dem. Vi har stora beredskapsskulder och vi är långt ifrån redo. Många energiföretag försöker agera men har inte riktigt fått förutsättningarna, sa Mikael Toll.
I politikerpanelen rådde det dock en ganska stor enighet och man instämde i Mikael Tolls analys.
– Toll har rätt men vi har nu inlett en omläggning för att successivt bygga ut vår beredskap inom sektorn, till exempel med fördubblad elberedskapsavgift och ett omstartat Öresundsverk, sa Jesper Skalberg Karlsson från moderaterna.
Och här fick Tidöpartierna medhåll även av socialdemokraterna.
– Vi ser det ganska lika. Vi har länge berömt regeringen för att man lagt ner pengar på de här områdena, sa Fredrik Olovsson, från socialdemokraterna.
För nästa del av trilemmat, klimat, kom Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige upp på scenen. Han började prata fotbollsspråk när han skulle ge sin bild av vad industrin behöver.
Axelsson menade att det svenska laget gjort vissa självmål under senare tid, syftande på högre utsläpp, men gav Sverige goda chanser om vi satsar på en mer aktiv industripolitik, till exempel genom garantipriser, kreditgarantier och offentlig upphandling.
Jag tycker att man ska sätta en massa folk i samma rum – myndigheter, politiker, energiföretag och kunder – och så får vi inte komma ut förrän vi är överens.
Sverigedemokraternas Tobias Andersson var inte så imponerad av Svante Axelssons coachtips.
– Svante har åsikter om mycket. Och visst, det finns ett stort värde med elektrifieringen och vi har lagt miljarder på laddinfrastruktur till exempel. Men företag som har en bra affärsmöjlighet ska inte behöva be om pengar från staten för varje investering och ha tiggarmössan i hand, sa Tobias Andersson.
Rickard Nordin från centern höll inte med och pekade på de osynliga kostnaderna för de fossila utsläppen.
– Det fossila betalar inte sina kostnader. Idag har vi högre skatt på el än diesel. Sen finns det andra osynliga kostnader – priset på hälsa och beroendet av auktoritära regimer. Det är ett viktigt vägval som vi står inför och det kräver politiskt ledarskap och rätt prissättning, sa Rickard Nordin.
Även Miljöpartier var inne på samma linje:
– Hela världen kommer behöva ställa om. Vi kan välja att vara i framkant eller släpa efter. Jag vill att vi ska vara i framkant, sa Katarina Luhr, mp.
– Vi behöver stötta omställningen och lägga in pengar där. Vi har Industri- och Klimatklivet, men vi vill ha tillbaka de gröna krediterna.
Den sista debattfrågan gällde bland annat hur vi ska klara läget innan ny kärnkraft kommer på plats.
– Vi behöver mer av allt och lösa de olika kraftslagens utmaningar. Vi behöver ett energiöverflöd, sa Jesper Skalberg Karlsson .
Fredrik Olovsson lyfte fram den politiska risken som den största flaskhalsen för nya investeringar i kraftproduktion.
– Sedan handlar det även om acceptans. Det gäller att få folk att förstå vart vi är på väg. Det är ju en modernisering, som leder till ett bättre liv. Det gäller att tydliggöra det, sa Fredrik Olovsson.
Rickard Nordin tyckte att den största frågan just nu är att använda den överskottsel vi redan har för att få fart på efterfrågan och skapa de nya gröna industrierna.
Han hade även ett medskick kring hur man kan lösa svåra energifrågor, som elnätsregleringen till exempel:
– Vi skulle behöva lite påvediplomati. Jag tycker att man ska sätta en massa folk i samma rum – myndigheter, politiker, energiföretag och kunder – och så får vi inte komma ut förrän vi är överens, sa Rickard Nordin och fick en liten extraapplåd på slutet.
2. Fortum ska leverera lokal el till EcoDataCenter i Falun
AI-boomen kan innebära många nya affärer för landets energibolag. I veckan blev det klart att Fortum tecknat ett nytt PPA-avtal med EcoDataCenter. Avtalet ska täcka företagets elanvändning i sin anläggning i Falun, där teknikbolaget CoreWeave etablerar avancerad beräkningskapacitet.
Avtalet omfattar 10 MW under 2026–2030 och innebär att anläggningen försörjs med fossilfri el från Fortums vattenkraftverk i Dalälven genom lokala ursprungsgarantier. Utöver PPA-avtalet tar Fortum över ansvar för den fysiska elleveransen och balansansvaret för EcoDataCenters verksamhet i Falun.
När datacenter och energibolag planerar tillsammans uppstår naturliga lösningar som skapar nya möjligheter för hela regionen.
– Vår förankring i Dalarna och de nära samarbetena med lokala kraftproducenter är en nyckel till tillväxt – för oss och för branschen som helhet. När datacenter och energibolag planerar tillsammans uppstår naturliga lösningar som skapar nya möjligheter för hela regionen, säger Peter Michelson, vd på EcoDataCenter.
För Fortum är avtalet en bekräftelse på att datacenterbranschen spelar en allt viktigare roll för den svenska industrins utveckling.
– Datacenter är en viktig och växande industri som vi på Fortum ser stor potential i. Det här är ett betydelsefullt första steg för oss i Sverige i en medveten satsning på det här segmentet, säger Simon-Erik Ollus, chef för storkunder och elmarknad på Fortum.
3. Ny studie: Elpriserna kommer öka och variera – även med ny kärnkraft
För någon vecka sedan kom Svenska kraftnäts analyser av det svenska kraftsystemet till 2050, som visade att elpriserna i landet kommer höjas och jämnas ut över landet och att det kärvs investeringar på historiskt höga nivåer för att klara omställningen.
Och denna vecka kom ny forskning som i många stycken redovisar liknande slutsatser.
Det är Energiforsk som inom ramen för forskningsprojektet Nepp har utforskat hur elsystemet kan utvecklas fram till 2045 inom ramen för tre olika scenarier.
Liksom Svk är en av slusatserna att elpriserna kommer öka. Enligt studien kommer elpriserna gå upp till cirka 50–70 öre/kWh jämfört med dagens cirka 20–60 öre som gällt de senaste tio åren (förutom 2022).
Den största risken är att utbyggnaden av elproduktion, elnät och elanvändning sker i otakt.
Men prisfördelen mot Europa kommer ändå kvarstå enligt analysen.
Liksom Svk pekar forskarna även på att det krävs investeringar i landbaserad vind om utbyggnaden ska ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt – och detta oavsett om ny kärnkraft byggs eller inte.
Studien visar även elsystemet blir något dyrare som helhet om det byggs 6 GW ny kärnkraft, det handlar om motsvarande cirka 3–5 öre/kWh. Prisvariationen på elmarknaden kommer kvarstå även med kärnkraft, men den kommer vara mindre, enligt studien.
Men den största risken är inte valet av kraftslag utan att efterfrågan av el ökar i annan takt än utbudet.
– Den största risken är att utbyggnaden av elproduktion, elnät och elanvändning sker i otakt. Samtidigt har Sverige bättre förutsättningar för konkurrenskraftig fossilfri elproduktion och elektrifiering av industrin än i princip alla europeiskla länder, säger Martin Vallstrand, vd på Energiforsk, i en presskommentar.
– Om vi vill dra nytta av det behöver politikerna korta ledtiderna, ta större ansvar för riskdelning och skapa starkare incitament för elproduktion i takt med industrins elektrifiering.
4. Stort batteriprojekt invigt i Ånge
Även om priserna på stödtjänstmarknaden har sjunkit en hel del under de senaste åren fortsätter satsningarna i batterilager. I Ånge invigdes i veckan ett av de största batterisystemen hittills då Ånge Storage Solution driftsatte ett batterilager på 70 MW/160 MWh.
Projektet är inte bara ovanligt stort, utan gick också väldigt snabbt – från upphandlingsstart till kommersiell drift på bara 15 månader.
Sverige har extraordinära förnybara resurser, men flexibilitet är den saknade länken – och det är precis vad Ånge levererar.
Bakom projektet står det schweiziska batteribolaget Delta Capacity och riskkapitalbolaget Wood & Company, som förvärvade det som en byggklar tillgång från RES i februari 2025 genom det gemensamma joint venture-bolaget Ånge Storage Solutions
– Den nordiska energiomställningen går snabbt och kräver infrastruktur som håller jämna steg. Sverige har extraordinära förnybara resurser, men flexibilitet är den saknade länken – och det är precis vad Ånge levererar. Vår ambition är att fortsätta bygga, snabbare och i större skala, för energiomställningen kan inte vänta, säger Patrik Hes, vd för Delta Capacity.
Batterianläggningen kommer att användas på Svenska kraftnäts balansmarknader, men också genom prisarbitrage på den vanliga elmarknaden.
Det händer för övrigt en hel del i Ånge – läs gärna vårt reportage från 2024 om planerna för att få igång ett energikluster i denna lilla järnvägsknut i norr.
5. Utredning ska ge förslag på förbättrade prissäkringsmodeller
Kan nya prissäkringsinstrument underlätta en snabbare anslutning av stora elanvändare? Till exempel genom att dessa ska kunna gå före i anslutningskön om de investerar i fossilfri elproduktion som matchar deras elanvändning.
Ja, det är en av frågorna som Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät nu fått i uppdrag av regeringen att utreda. De båda myndigheterna ska föreslå åtgärder för att förbättra prissäkringsmöjligheterna på elmarknaden för att främja investeringar i både elproduktion och elanvändning och som därmed kan bidra till att utbyggnaden av produktion och efterfrågan kan utvecklas i bättre takt med varandra.
– Sverige behöver skapa bättre förutsättningar för investeringar i elproduktion och elanvändning. Därför ger regeringen nu ett uppdrag att särskilt titta på hur långsiktig prissäkring på elmarknaden kan göra det enklare att få fram nya investeringar på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i en presskommentar.
Uppdraget ska redovisas i juni 2027.
Johan Wickström
