I januari gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda och redovisa effekter av regleringen av elnätsavgifter. I uppdraget ingick att ta fram relevanta nyckeltal som speglar samtliga 168 elnätsföretags lönsamhet och investeringar.
Nu har Energimarknadsinspektionen blivit klar med sin genomgång – en sifferrik rapport som innehåller åtta bilagor som redovisar allt från tekniska indikatorer till räntor och lån.
Här framgår bland annat att elnätsföretagens vinstmarginal har uppgått till mellan 16 och 23 procent (medianvärde) mellan 2020 och 2024. Medan avkastningen på totalt kapital ligger på 5–7 procent (medianvärde).
– Det är dock stora skillnader mellan bolagen, beroende på storlek och förutsättningar. Det spretar lite. Men en tydlig slutsats är att elnätsföretagen generellt har en stark ekonomisk ställning och en god lönsamhet, säger Daniel Waluszewski, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.
Stora investeringar
Från 2005 till 2026 har elnätsavgiften ökat med 115 procent för hushåll och 85 procent för större säkringskunder (till exempel företagskunder). Det kan jämföras med konsumentprisindex som har ökat med 49 procent under samma period.
Elnätsavgifterna för hushåll har utvecklats i ungefär samma takt som i övriga nordiska länder, enligt rapporten.
Den snabba elektrifieringen har också inneburit stora investeringar för elnätsföretagen. Under perioden 2016–2023 har lokal- och regionnätsföretagen investerat cirka 140 miljarder kronor och Svenska kraftnät drygt 21 miljarder kronor.
Och för innevarande regleringsperiod (2024–2027) har investeringsbehoven ökat ytterligare i region- och stamnäten, medan investeringarna i lokalnätet sjunker något jämfört med föregående period, enligt företagens prognoser.
Cirka 60 procent av den totala investeringsvolymen i lokal- och regionnäten är reinvesteringar, för att ersätta befintliga anläggningar. Resterande är nyinvesteringar.
Stor intern finansiering
Elnätsföretagen finansierar sina investeringar på olika sätt. Andelen intern finansiering uppgick till mellan 61 och 64 procent under 2020–2024. Studien visar också att elnätsföretagen totalt lämnat koncernbidrag på cirka 20 miljarder kronor under 2020–2024.
I rapporten framgår även att den totala ledningslängden i det svenska elnätet ökade med 4 980 mil mellan 2012 och 2024, medan transformatoreffekten i lokalnäten ökade med 8 200 megavoltampere. I regionnäten ökade den abonnerade effekten med cirka 14 200 MW medan ökningen i stamnätet uppgick till 9 500 MW.
Hur ska ni använda detta underlag?
– Vi får se vad regeringen väljer att gå vidare med. Men resultaten bekräftar det vi jobbar med och ligger i linje med vår nya inriktning i intäktsregleringen. Det här är en kapitalintensiv bransch, men vi vill att intäktsramarna bättre ska motsvara företagens kostnader, säger Daniel Waluszewski.
Nödvändigt med god ekonomisk ställning
På Energiföretagen pekar man på att elnätsföretagens goda finansiella ställning som Ei lyfter fram är nödvändig för att dessa företag ska kunna investera i en mycket kapitalintensiv infrastruktur.
– Sverige har en mycket tillförlitlig elförsörjning, inte minst därför att elnätsföretagen investerar miljardbelopp årligen för att stärka infrastrukturen och möta framtidens behov, säger Anders Thor, näringspolitisk chef Energiföretagen Sverige.
Elnätsföretagens intäkter ska täcka avskrivningar – förslitning på elnätet – och kostnaden för finansiering som krävs för att investera i och bygga ut elnät.
– Elnäten är ryggraden i Sveriges elsystem och måste nu byggas ut i en omfattning vi inte sett på över 50 år. Det kräver långsiktiga spelregler och rimliga villkor för investeringar – annars riskerar både klimatomställning och tillväxt att bromsa in. Regleringen som styr elnätsföretagens möjlighet att möta utmaningarna måste därför svara upp och ge företagen fortsatta möjligheter att investera, säger Anders Thor.
Fakta om elnätsbranschen
Antal elnätsföretag: 168.
Ägarförhållanden: 22 ekonomiska föreningar, 103 kommunägda bolag, 5 statligt ägda och 38 priovatägda.
Läs rapporten här.
Johan Wickström
