I Fortums nya studie har man undersökt hur fjärrvärmebolag och svensk industri ser på elbaserad fjärrvärme. Studien, som genomfördes i december 2025 och inkluderar cirka 50 företag, visar att det finns ett stort intresse för elbaserad fjärrvärme.
– Bolagen i studien ser många fördelar med elbaserad värme och 84 procent anser att minskade utsläpp är en betydande nytta, säger Thomas Ekholm, chef för Strategy & Solutions på Fortum.
– Sedan är det ju ett faktum att vi lever i en volatil värld för tillfället. Då ser dessa bolag att de har möjlighet att öka på resiliensen och hantera prisvolatilitet genom elbaserad värme. De lyfter även fram möjligheten att de därigenom kan gardera sig mot ett externt bränsleberoende.
Utnyttjar den volatila marknaden
Det finns därmed flera tydliga fördelar för fjärrvärmebolagen med elbaserad värmeproduktion, men för industrier som behöver el till sina processer skulle man ju kunna se en risk i att stora mängder elbaserad fjärrvärme kan leda till ökade elpriser.
– Det är inte de signalerna vi får från industrin. En viktig förklaring är att användningen av el ligger på ungefär samma nivå som på 1980-talet. Sedan dess har produktionen ökat och Sverige exporterar mycket el idag – el som skulle kunna komma till nytta i Sverige i stället, säger Thomas Ekholm.
Han menar att en central nytta med den elbaserade värmen är att utnyttja den volatila elmarknaden och att elen köps när priset är väldigt låg. Sedan används den i en elbaserad hetvattenpanna eller lagras i ett värmelager.
Det innebär alltså att elpannorna framför allt körs när det finns kapacitet i näten. Påverkan på elpriset blir marginell och man tar vara på den elproduktion som inte används idag på grund av överproduktion eller låg efterfrågan. När elpriset sedan är högt stängs elpannorna av och värmen kommer från värmelagret.
Den sänkta elskatten för elpannor har lett till en väldigt stark elektrifiering inom fjärrvärmesektorn i Finland.
Liten användning idag
Redan idag finns omkring 1240 MW driftklara elpannor i det svenska fjärrvärmesystemet, men de används i liten utsträckning på grund av den höga elskatten, som idag är 36,0 öre/kWh (exkl. moms). Detta bekräftas också av studien, och respondenterna pekar ut just elskatten som det största hindret för elbaserad värmeproduktion.
I Finland valde man under sommaren 2022 att sänka skatten för elpannor och värmepumpar från cirka 25 öre/kWh till EU:s miniminivå på 0,6 öre/kWh. Thomas Ekholm arbetar på Fortums huvudkontor i Esbo, utanför Helsingfors och kan därför den finska marknaden väl.
– Den sänkta elskatten för elpannor har lett till en väldigt stark elektrifiering inom fjärrvärmesektorn i Finland. Innan elskatten sänktes så var det närmast en obefintlig fjärrvärmeproduktion med elpannor, men nu ligger den på omkring 2,6 TWh, berättar han.
– Vi anser förstås – kort och gott – att även Sverige bör ta bort elskatten i fjärrvärmesektorn. Där ser vi ju från Finland att det snabbt kan leda till ändring av vad elen kan användas till, säger han.
Energikapacitet som tjänst
Men en sänkt elskatt löser inte allt. Även med rätt skattenivå saknar många energibolag och industrier både elpannor och kapital för att investera i ny produktionskapacitet. I Finland har Fortum ett koncept kallat Energy as a service, vilket de nu även börjat erbjuda på den svenska marknaden.
Konceptet innebär att Fortum ansvarar för att designa, finansiera, bygga och driva lösningar inom värme, kyla eller ånga åt andra energibolag eller industriföretag. Då får kunden tillgång till energikapacitet som en tjänst.
– Vi ser att det finns utrymme för den här utvecklingen även i Sverige och vår studie visar att nära 40 procent ser de stora investeringar som krävs för ny produktionskapacitet som ett stort hinder. Det gäller både fjärrvärmebolag och industrier, men det kan även handla om att de inte har resurser eller kompetens för en sådan satsning. Då kan detta koncept möjliggöra tillgång till energi, säger Thomas Ekholm.
Ann-Sofie Borglund
