Beredskapsfrågorna har kommit allt högre upp på agendan inom energibranschen, inte minst sedan kriget i Ukraina visade vad som händer när energiinfrastruktur blir ett mål. För Vimmerby Energi och Miljö (VEMAB) startade dock beredskapsarbetet med något betydligt mer vardagligt.
– Allting började med att vi insåg att vi hade en utmaning med kommunikation, både intern och extern. Vi löser våra problem och personalen här är extremt duktig på det. Men hur gör vi när vi behöver ta nästa steg? Vilka ska kallas in? Det var där allting började, säger Stefan Valsecchi, ansvarig för säkerhetsfrågor på VEMAB och stabschef i bolagets krisledningsstab.
Rutiner för larmning ledde till frågor om krisledning, som i sin tur ledde till ett behov av en krisledningsstab. Strukturen började sakta men säkert byggas upp samtidigt som Ukrainakriget bidrog till att accelerera arbetet.
– Vi tittade mycket på vad som händer med infrastrukturen i Ukraina. Det är tråkigt att behöva säga det, men kriget har faktiskt hjälpt till att få en ökad förståelse i organisationen, säger han.
Sex till tio månader för att lägga grunden
Att bygga upp en fungerande krisledningsstab tog tid, och övningarna fick planeras in mellan ordinarie arbete.
– Just stabsmetodiken lade grunden på ungefär sex till tio månader. Då hade vi i alla fall en stab som var grundutbildad, som hade grunderna för att kunna agera om det hände någonting. Sen började vi göra mer prövande övningar, säger Stefan Valsecchi.
Att sedan få med sig organisationen menar han krävde ett nära samarbete med ledningen, där förklaringar om varför arbetet behövs och regelbunden omvärldsbevakning fick med alla ombord.
– Framgångsfaktorn är förståelse och att börja litet. Börja med ledningen och förklara vad som behöver göras. Vi jobbade med det här på frukostmöten, genom till exempel omvärldsbevakningar. Hur ser det ut i vårt närområde? Vad händer i grannkommuner? Sådana saker, säger han.
VEMAB genomförde också övningar riktade till all personal, inte bara staben.
Det går inte att bara sitta och köra små övningar, man behöver verkligen utsätta sig för press.
– Vi ville att alla skulle förstå vad som händer när någon trycker på knappen, för att verkligen få med hela organisationen, säger Stefan Valsecchi.
Vinterstorm förbereder energibolaget
Efter flera skrivbordsövningar tog VEMAB i december 2025 steget till ”Vinterstorm”, en stor samverkansövning med aktörer från hela kommunen. Scenariot var ett gråzonsläge, där sabotage mot vattenverket och inbrott vid bolagets anläggningar skulle hanteras i realtid.
– Oavsett om man vet om att det är en övning eller inte så blir det ett stresspåslag. Och det är väldigt viktigt att ha det stresspåslaget. Det går inte att bara sitta och köra små övningar, man behöver verkligen utsätta sig för press, säger Stefan Valsecchi och fortsätter:
– Vi märkte att när vi i skrivbordsövningar satte dit ett reservkraftverk så var det klart. Men så fungerar det inte i realtid, det tar lång tid. Vem ska köra ut det? Hur ska vi genomföra alla processer i verkligheten?
Vinterstorm involverade kommunens krisledning, räddningstjänsten, ambulansen, polisen och journalister från lokaltidningen med avslutande presskonferens som genomfördes av sistaårselever från Vimmerby gymnasiums mediaprogram.
Övningen resulterade i höjd kunskap, men också identifiering av fallgropar. När en detonation spelades in tvingades till exempel staben omgruppera till en alternativ ledningsplats, något som avslöjade att kontorspersonal utanför staben inte hade sina datorer och inte kunde fortsätta arbeta.
Att öva med de aktörer som faktiskt skulle vara inblandade vid en riktig händelse var avgörande. Samtidigt fick även dessa aktörer en övning som satte dem på prov. Räddningstjänsten passade på att gå igenom VEMAB:s anläggningar för att lära känna lokalerna.
– Tanken är att när de väl kommer in där och det kanske är rökfyllt, då har de en mental bild av hur det ser ut. Det blir naturliga delar som man kan utnyttja, säger Stefan Valsecchi.
Man kan köpa hur mycket teknik som helst, men det gäller att personalen faktiskt förstår den och använder den i vardagen.
Investeringarna kom från utvärderingarna
Övningarna visade snabbt att beredskap inte bara handlar om rutiner och organisation, utan också om utrustning. Kommunikationsproblem ledde till ett rikstäckande statligt kommunikationsnät och en apptjänst för larm och incidenthantering.
Varje inköp identifierades genom utvärderingar som säkerställde att pengarna lades på sådant som faktiskt kommer till bruk.
– Man kan köpa hur mycket teknik som helst, men det gäller att personalen faktiskt förstår den och använder den i vardagen. En inköpt enhet som är inlåst i ett skåp hjälper ingen.
Stefan Valsecchi såg också till att köpa in samma radioutrustning som räddningstjänsten för att kunna samverka och ladda varandras enheter.
Verklighetsprovet i februari
I februari i år inträffade en allvarlig vattenläcka i Vimmerby. Det var första gången metodiken fick testas på riktigt.
– Jag var på annan ort vilket var lite jobbigt. Men mina kollegor visste vad de skulle göra och vad som förväntades. All den tid vi har lagt ner hade verkligen satt sig, säger Stefan Valsecchi.
Det viktigaste beviset var inte att krisledningen höll, utan att personalen ute på fältet vågade aktivera systemet.
– Det bästa med det hela är att personalen ute på linjen tryckte på knappen som satte igång hela arbetet. De visste vad de skulle göra. Det är värt väldigt mycket att övningarna faktiskt lett till konkreta handlingar.
VEMAB har fått in flera nya medarbetare och planerar löpande övningar för att se till att även de vet vad de ska göra när larmet går.
För de energibolag som ännu inte tagit steget ut i sitt beredskapsarbete delar Stefan Valsecchi gärna med sig av sina tips.
– Våga köra! Börja litet, utvärdera varje gång och bygg nästa övning på det ni lärt er. Det är när vi misslyckas som vi hittar åtgärdspunkterna som får oss att växa. Och ta hjälp utifrån. Räddningstjänstens beredskapssamordnare har till exempel erfarenhet av att bygga övningar, säger han.
Ebba Engqvist
