Redan 2014 startade Stockholm Exergi konceptet Öppen fjärrvärme som innebär att kunder kan sälja in sin egen överskottsvärme till marknadspris på Stockholm Exergis fjärrvärmenät.
I dag levererar omkring 20 aktörer restvärme till energibolaget och majoriteten är datahallar. Totalt handlade det om 113 GWh under 2025 – cirka 1 procent av företagets fjärrvärmeleverans – varav drygt 100 GWh kommer från datacenterverksamhet.
Sedan åtta år tillbaka samarbetar Stockholm Exergi, Ellevio, Stokab (Stockholm stads fibernätsleverantör) och Stockholm stad tillsammans inom projektet Stockholm Data Parks, med syftet att Stockholm ska bli det ”självklara valet” för etablering av storskaliga datacenter som nyttjar värmeåtervinning. Stockholm stad har dessutom som mål att vara helt fossilfri till 2040 och de ser restvärme från datahallarna som en pusselbit för att nå dit.
– Nu är vår samarbetsform etablerad och känd, så vi får många frågor från AI-datacenter både i och utanför Europa som vill veta hur förutsättningarna ser ut för värmeåtervinning, säger Michael Gullberg, projektledare på Stockholm Exergi.
Datacenter är en verksamhet som pågår dygnet runt. Det leder till att värmeproduktionen är jämn, tillförlitlig och stabil.
Jämn värmeproduktion
Det finns kapacitet att ta emot mer restvärme från datahallar i Stockholm Exergis fjärrvärmenät, särskilt under höst, vinter och vår. Sommartid, då avfallsförbränningen står för merparten av produktionen, har de däremot ingen efterfrågan på mer restvärme eftersom avfallet uppstår året om och behöver tas omhand även under sommaren.

– Datacenter är en verksamhet som pågår dygnet runt. Det leder till att värmeproduktionen är jämn, tillförlitlig och stabil. Och det gillar vi som fjärrvärmebolag, säger Michael Gullberg och fortsätter:
– Vi ser nu att företagen som ska bygga datahallar och AI-center har större krav och förväntningar på sig att återvinna värmen än vad de hade tidigare, så deras drivkraft att få till ett samarbete har ökat.
En del energibolag får däremot inte ihop den ekonomiska kalkylen att använda restvärme från datahallar och det som blir tungan på vågen är elskatten som idag är 36 öre/kWh. Restvärmen från datahallar har för låga temperaturer för att användas direkt i fjärrvärmesystem och behöver därför höjas med hjälp av värmepumpar, som i sin tur drivs med el, och det är där elskatten påverkar lönsamheten.
– Genom att införa en riktad sänkning av energiskatten på el som används i värmepumpar för fjärrvärmeproduktion löser man problemet med bristande lönsamhet, säger Michael Gullberg.
Utbrett ledningsnät
Stockholm Exergi har dock en fördel med sitt utbredda ledningsnät som innebär korta ledningssträckor och lägre behov av nätförstärkningar. Dessutom äger de flesta datacenter som Stockholm Exergi samarbetar med själva värmepumpen som ökar temperaturen på restvärmen och levererar den temperatur som energibolaget önskar.
– Eftersom det handlar om mindre leveranser sett till helheten så fungerar det bra. Om vi däremot skulle få restvärme från stora AI-center skulle det handla om mycket större volymer och då vill vi ha större kontroll på produktionen, så där skulle vi ha ett större intresse av att äga värmepumpen.
– Men det avgörande för oss är dock inte ägandet i sig, utan att vi har rådighet över energiinfrastrukturen. Det är där vi kan optimera driften, säkerställa systemstabilitet och fullt ut ta till vara de systemnyttor som fjärrvärmen bidrar med, säger Michael Gullberg.
Stockholm Exergi har flera nya samarbeten där de väntar på att leveransen ska öka. De för även diskussioner med flera tillkommande större sajter med AI-center i regionen. Till skillnad från traditionell datacenterverksamhet alstrar AI-centren mycket större volymer av restvärme och de kan snabbare skala upp sin last.
– Då får man snabbare nytta av samarbetena och de investeringar man har, så det gynnar också att samarbeten ska bli till, säger Michael Gullberg.
Ann-Sofie Borglund