Fjärr- och kraftvärmen har haft en tuff situation under de senaste åren i takt med ökade bränslepriser, samtidigt som värmebehovet minskar på sikt. Parallellt med detta står vi inför en omfattande elektrifiering och ökade krav på beredskap.
Det är bakgrunden till de två regeringsuppdrag som Energimyndigheten fick för ett drygt år sedan, i augusti 2025. Dels skulle myndigheten utreda fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet, dels hur sektorns förutsättningar kan stärkas, särskilt avseende leveranssäkerhet. Under torsdagseftermiddagen (den 1 okt) publicerade Energimyndigheten sina slutsatser i två rapporter.
Gustav Ebenå, avdelningschef för systemanalys och statistik på Energimyndigheten, säger att rapporterna tydligt lyfter fram hur viktiga båda energislagen är för Sverige.
– Både fjärr- och kraftvärmen fungerar som ventiler som knyter ihop olika delar av energisystemet. Det gör dem ännu viktigare än vad de kanske framstår som vid en första anblick. Särskilt kraftvärmen som utgör en förhållandevis liten andel av den svenska energiproduktionen men dock en mycket viktig sådan tack vare sin flexibilitet, säger Gustav Ebenå och fortsätter:
– Problemet är att en del av nyttorna som sektorn tillför energisystemet är svåra att ta betalt för som marknaden ser ut nu, eller av andra skäl är svåra att realisera fullt ut. Därför har vi tagit fram en rad förslag på hur man skulle kunna förbättra förutsättningarna för sektorn.
Fjärrvärmen ska kunna använda el som insatsvara på rimliga villkor utan att straffas för det.
Sänkning av elskatten
En av åtgärderna som myndigheten föreslår är en tidsbegränsad sänkning av energiskatten för el som används i fjärrvärmens värmepumpar och elpannor, vilket skulle kunna öka flexibiliteten i värmeproduktionen och därmed bidra till ett mer effektivt energisystem.
– Fjärrvärmen ska kunna använda el som insatsvara på rimliga villkor utan att straffas för det. Anledningen till att vi säger att sänkningen bör vara tidsbegränsad är främst att vi ser behov av en större, separat översyn av hur hela energibeskattningen i Sverige fungerar, med tanke på hur dramatiskt det svenska energisystemet förändrats under de senaste tio-femton åren, säger Gustav Ebenå.
– En eventuell permanent sänkning av energiskatten för fjärr- och kraftvärmesektorn bör vara en del av ett större reformpaket.
Ett annat av förslagen är att utsläpp från fossilt avfall vid avfallsförbränning i högre grad än idag ska redovisas hos de verksamheter som ger upphov till avfallet snarare än hos fjärrvärmeföretagens kunder.
– En rimlig princip är att den som belastas av ett utsläpp i redovisningen främst ska vara den som har en möjlighet att påverka utsläppet, vilket blir den som producerat avfallet. Värmebolag och deras kunder styr ju inte över hur mycket avfall som måste energiåtervinnas via förbränning, säger Gustav Ebenå.
Förslag för att stärka leveranssäkerheten
Energimyndigheten presenterar även flera förslag på hur leveranssäkerheten kan förstärkas. Man vill att det införs ett nationellt mål för leveranssäkerhet, för att skapa en gemensam ambitionsnivå för hela sektorn.
Grundprincipen bör vara att det som stärker beredskapen men inte är affärsmässigt ska bekostas av staten, medan åtgärder som bolagen kan tjäna pengar på får bekostas av dem själva.
Ett annat förslag är att branschen ska få ekonomiskt stöd för långsiktiga beredskapsinvesteringar för åtgärder som rör reservkraft, reservbränslen, redundans och andra investeringar som stärker uthålligheten i systemen.
– Grundprincipen bör vara att det som stärker beredskapen men inte är affärsmässigt ska bekostas av staten, medan åtgärder som bolagen kan tjäna pengar på får bekostas av dem själva. Men sådana gränsdragningar kan bli rätt knepiga i praktiken. Därför lämnar vi inga detaljerade förslag här, utan dessa frågor behöver utredas vidare, säger Gustav Ebenå.
Ett annat förslag är att lagstiftningen blir anpassad så att värmebolag vid en allvarlig krissituation får ökade juridiska möjligheter att prioritera samhällsviktiga verksamheter och kritiska behov om värmeresurserna är begränsade.
– Det finns inga direkta tekniska hinder för detta idag, men juridiskt är det knepigare. Bolag har rätt att omfördela värmeleveranser till olika delar av nätet men inte ner på fastighetsnivå, säger Gustav Ebenå.
– Konkret skulle det vara bra om bolagen till exempel får rätt att vid bristsituationer kunna dra ned inomhustemperaturerna på vanliga bostäder till låga nivåer samtidigt som man kan prioritera byggnader som bland annat sjukhus och äldreboenden.
Det är nu centralt att en tillträdande regering snabbt tar vidare Energimyndighetens förslag och att de leder till praktiskt genomförande.
”Viktiga förslag”
På Energiföretagen anser man att många av rapporternas slutsatser ligger i linje med branschorganisationens egna ståndpunkter.
– Det är positivt att Energimyndigheten föreslår att regeringen inför en nedsatt energiskatt på el för fjärrvärmeproduktion och vill tydliggöra fjärrvärmens elsystemnytta, vilket är något som branschen efterfrågat. Det är också bra att Energimyndigheten förordar en förändrad redovisning av utsläppen från fossilt avfall till de verksamheter som ger upphov till avfallet, snarare än hos fjärrvärmeföretagens kunder, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.
– Rapporterna innehåller också viktiga förslag om att öka tillgången på hållbara biobränslen och att följa upp tillämpningen och beräkningsmetoderna för byggnaders energiprestanda, som är centrala förutsättningar för fjärrvärmens konkurrenskraft. Det är också bra att Energimyndigheten lyfter att de stöd för beredskapsinvesteringar som införts i år kan behöva vidareutvecklas för att möta de nya funktionsmålen.
Nu gäller det också att förslagen tas vidare skyndsamt, menar Erik Thornström:
– Det är nu centralt att en tillträdande regering snabbt tar vidare Energimyndighetens förslag och att de leder till praktiskt genomförande, säger han.
Förslag för att stärka fjärrvärmesektorn
– Sänk energiskatten tillfälligt på el för fjärrvärmeföretagens värmepumpar och elpannor.
– Synliggör fjärrvärmens bidrag till elsystemet.
– Stärk försörjningen av hållbara skogsbränslen.
– Den som orsakar utsläppen bör också ta klimatansvaret.
Förslag för att stärka sektorns leveranssäkerhet
– Inför ett nationellt mål för leveranssäkerhet.
– Ge fjärrvärmeföretagen bättre möjligheter att prioritera vid kris.
– Stärk förutsättningarna för beredskapsinvesteringar.
Läs de fullständiga rapporterna på Energimyndighetens hemsida.
