Askan från svensk energiproduktion kommer dels från biobränslen, dels från avfall. I de svenska fjärr- och kraftvärmeverken produceras cirka 1,7 miljoner ton askor, varav merparten kommer från avfall. Den största bränslemängden i energiföretagets bränslemix är dock biobränslen, som främst består av rester från skogsindustri.
När skog avverkas följer en del av växtplatsens näringskapital med. Genom att gödsla med bioaska – askan från eldning av biobränslen – kan man återföra en del av den näring som gått förlorad, till exempel kalium och fosfor.
Bioaskan kan även bidra till att höja markens ph-värde och förbättra markens buffertförmåga. Ny forskning visar också att bioaska drastiskt kan minska angrepp från skadeinsekter på unga trädplantor, angrepp som orsakar stora kostnader för skogsägare.
Många tillämpningsområden
Aska från avfallsförbränning har en rad tillämpningsområden. Slaggrus, som är en förädlad form av bottenaska som uppstår vid förbränning av hushålls- och industriavfall, kan ersätta till exempel bergkross i anläggningskonstruktioner. Idag används slaggrus till parkeringsplatser, körytor, återvinningscentraler och vägar. Ett exempel är Trelleborgs hamn där slaggrus använts i flera olika konstruktioner.
Hittills har det dock saknats materialspecifika parametrar för dimensionering av konstruktioner med alternativa material som slaggrus
– Slaggrus kan minska klimatpåverkan, till exempel genom att ersätta material med hög klimatpåverkan i anläggningsarbeten, med det finns en oro för att använda slaggrus hos olika aktörer. Vi behöver ta fram bättre specifikationer kring slaggrusets materialegenskaper, säger Åsa Benckert, senior miljöingenjör på Umeå Energi och ordförande i Energiforsks forskningssatsning på askor.
Vi måste jobba mer med energieffektivisering och resursplanering och inkludera askorna i det tänket.
Utvinning av många metaller
Det går också att utvinna många användbara metaller som koppar, silver, aluminium, antimon och zink ur avfallsaskan. Flera metoder utvecklas nu för att ta hand om de lite mer komplicerade avfallsaskorna. Återvinningsföretaget Renova utvinner zink ur askan. Ragn-Sells är ett annat företag som kommit långt inom detta område.
– Ragn-Sells anläggning Ash2Salt tvättar askor och omvandlar den till salt. Saltet kan sedan användas för till exempel halkbekämpning, säger Åsa Benckert som efterlyser en mer strukturerad hantering av askorna i samhällsplaneringen.
– Vi måste jobba mer med energieffektivisering och resursplanering och inkludera askorna i det tänket. Branschen måste visa på att vi kan minska råvaruåtgången och hushålla med våra resurser och att vi även kan ta hand om de askor som har komplicerade egenskaper.
Kan binda koldioxid
Ännu ett framtida användningsområde för askan kan vara att binda koldioxid och därigenom bli ett komplement till koldioxidinfångning, bio-CCS, särskilt där små volymer eller brist på infrastruktur gör annan hantering svår. Genom karbonatisering binds koldioxiden i askans mineraler och bildar stabila karbonater – en process som kan påskyndas genom att låta askan exponeras för ökad koldioxidhalt och förhöjd temperatur.
Tekniskt är aktiv karbonatisering en beprövad process i laboratorieskala, men tekniken är ännu inte industrialiserad och det behövs marknadsmässiga förutsättningar, visar ny forskning från Energiforsk.
För att beskriva de långsiktiga kemiska egenskaperna och den miljömässiga påverkan av askor behövs det mer kunskap. Klassificeringen av avfall påverkar i hög grad hur bottenaska från energiåtervinning ska behandlas och användas. För askor är särskilt den farliga egenskapen för ekotoxicitet (HP14) en utmaning och en kritisk egenskap för klassificeringen.
En nordisk forskargrupp har tagit fram ett förslag till testmetod och vägledning. I korthet bygger metoden på att materialet som ska klassas lakas i mycket stora mängder vatten för att få kunskap om hur mycket metaller som frigörs. Än så länge är inte den här metoden kommersiellt gångbar eftersom den kräver stora labbresurser.
Det finns flera viktiga processer som kan påverka askornas framtid och där vi behöver ligga i fas med forskningen, menar Åsa Benckert:
– En ökad användning av returträ i våra pannor, vilken påverkan kan det få? Returträ innehåller till exempel förzinkad spik som kan påverka askornas sammansättning. Även bygg- och rivningsavfall kan påverka askorna.
Olika typer av aska
Bottenaska – består av obrända rester från förbränningen i ett kraft- eller fjärrvärmeverk. Ur bottenaskan kan man till exempel utvinna metaller som kan komma in i kretsloppet igen. En del bottenaska kan också användas i konstruktioner. Bottenaskan från förbränning av biobränslen kallas bioaska och kan återföras till skogen som gödningsmedel.
Flygaska – det material som blir kvar efter att rökgaserna renats efter förbränning. I många fall kan värdefulla salter återvinnas ur askan, men den aska som inte kan komma in i kretsloppet igen eller läggas på deponi körs till den norska ön Langøya för återvinning. Där används askan för att neutralisera och stabilisera restprodukter från norsk industri.
Marie Kofod-Hansen
