Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Vårbudget med mycket energi
Under måndagsförmiddagen (13 april) promenerade finansminister Elisabeth Svantesson med sin nya vårbudget – fint inbunden med blågult snöre. Totalt presenterade hon nya satsningar på 7,7 miljarder kronor, där energiåtgärder stod för en majoritet av pengarna, drygt 4,7 miljarder kronor. Det var dock inga nyheter, eftersom satsningarna presenterades redan i mars.
Den mest kostnadskrävande åtgärden är det förstärkta elstödet som ska gå ut till alla hushåll baserat på förbrukningen under januari och februari 2026. Totalt lägger regeringen 2,4 miljarder kronor i denna satsning (utöver den miljard som redan ligger till det ordinarie elstödet).
Regeringen föreslår även kraftigt sänkta drivmedelsskatter. Under perioden 1 maj till 30 september 2026 kommer skatten på bensin och diesel sänkas till EU:s minimumnivåer – vilket innebär 1 krona per liter för bensin och 40 öre per liter för diesel. Denna åtgärd kostar statskassan 1,6 miljarder kronor.
Vidare vill regeringen ge 500 miljoner kronor till myndigheter för inköp av fossilfria drivmedel och elbilar samt en förstärkt elbilspremie för privatpersoner på 100 miljoner kronor. Dessutom får Svenska kraftnät 100 miljoner kronor till ökad elberedskap.
2. Wallenbergsfären går in som ägare i Stegra
Situationen för Stegra har varit lite av en följetong under det senaste året, med kontinuerliga varningsklockor kring finansieringen. Företagets nya gröna stålfabrik i Boden börjar bli alltmer klar, men det har saknats pengar för att slutföra de sista delarna.
Men under tisdagen blev det klart att Stegra säkrat ytterligare 15 miljarder kronor i en ny finansieringsrunda ledd av Wallenberg Investment, som bildat ett konsortium med Singapores statliga investmentbolag Temasek och stiftelsen IMAS, som är kopplad till Ikeasfären.
Wallenberg Investment går själva in med runt 2,7 miljarder kronor och blir därmed en av de största ägarna i företaget. Wallenberg kommer även att säkra tunga poster i styrelsen.
– Vi tror att det här är en bra affär och gör det inte bara för att vara snälla. Vi har dragit slutsatsen att det finns en varaktig efterfrågan på grönt stål i framtiden, säger Jacob Wallenberg, vice ordförande i Wallenberg Investment, till Dagens industri.
Beskedet kom som en lättnad för många Bodenbor som undrat hur det ska gå med det stora industirojektet, som kan leda till runt 1500 nya jobb. Även Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, är glad över beskedet – inte minst mot bakgrund av det tuffa läget för gröna omställningsprojekt.
– Vågar Wallenberg med all sin kunskap och erfarenhet inom industrin göra den här investeringen kommer det att ge ringar på vattnet för att fler ska våga satsa på grön industri, säger Svante Axelsson till Aktuell Hållbarhet.
Stegras mål är att få igång stålproduktionen i slutet av 2026 eller början av 2027.
3. Hackerattack mot svenskt värmeverk
Att säkerhetshoten mot svensk infrastruktur har ökat under de senaste åren är väl känt vid det här laget. Under veckan höll ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin en pressbriefing om de ökande hoten från främmande makt tillsammans med John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter .
De främsta hoten kommer från Ryssland, enligt Bohlin, som bland annat påpekade att en hackergrupp med kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten försökt attackera ett värmeverk i Sverige under våren 2025. Även Polen, Norge och Danmark har utsatts för liknande händelser enligt ministern.
– Proryska grupper som tidigare genomfört överbelastningsangrepp försöker genomföra förstörande cyberangrepp mot verksamheter i Europa. De här attackerna har som mål att påverka de så kallade OT-systemen (operativa system), vilket kan få allvarliga konsekvenser, sa Carl-Oskar Bohlin under presskonferensen.
Nu uppmanar ministern alla aktörer som ansvarar för system för operativ teknik, till exempel inom energisektorn, att stärka och upprätthålla säkerheten.
4. Mölndal Energi inviger batteripark
Ännu ett energiföretag har tagit steget och byggt en batteripark. Under tisdagen invigde Mölndal Energi sin batteripark Riskulla (4 MW/4,4 MWh) i närvaro av kommunstyrelsens ordförande Stefan Gustafsson och Mölndal Energis vd Daniel Eklund.
Bakgrunden är den tuffa kapacitetssituationen, som företaget bland annat försöker bemästra genom att delta i flexibilitetsmarknaden Effekthandel Väst ihop med Göteborg Energi.
Batteriparken blir ytterligare en komponent i det arbetet.
─ Två containrar ser kanske inte så spännande ut, men de är viktiga för vår situation här i Mölndal. Med den här batteriparken kan vi nu hjälpa elnätet ytterligare när belastningen är som störst; kalla vinterdagar, när verksamheterna startar och alla sätter igång kaffebryggaren på morgonen, säger Daniel Eklund, vd Mölndal Energi, i en presskommentar.
Batteriparken kommer att delta både på Effekthandel Väst och på Svenska kraftnäts nationella stödtjänstmarknader. Den kommer även användas till elprisarbitrage, det vill säga att batteriet laddas när elpriserna är låga och levererar tillbaka el när priserna är höga.
5. EU förlänger skattebefrielsen för biodrivmedel till 2032
Sverige har i över 20 år använt skattelättnader för biodrivmedel som HVO100, E85 och rapsbaserad biodiesel, vilket kräver återkommande godkännanden från EU eftersom det klassas som statsstöd.
Nuvarande godkännande går ut vid utgången av 2026. Sverige skickade därför en ansökan om förlängning i september 2025 och gjorde då en så kallade förenklad anmälan för att öka möjligheterna till ett tidigt beslut.
Och under torsdagen meddelade EU-kommissionen att Sverige får ett förlängt statsstödsgodkännande fram till slutet av 2032.
– Jag är glad att EU-kommissionen med sitt beslut underlättar Sveriges fortsatta arbete med omställning till mer hållbara transporter och ett minskat beroende av fossila bränslen, säger finansminister Elisabeth Svantesson i en presskommentar.
Om EU-kommissionen skulle sagt nej skulle det bli dyrt för många bränslekunder. För den svenska kollektivtrafiken skulle det till exempel innebära en kostnadsökning på en halv miljard kronor per år.
Johan Wickström
