Elbilsförsäljningen i Sverige återhämtar sig sakta efter ett lite tuffare fjolår. Med 42 816 nyregistrerade elbilar under årets fem första månader, motsvarande 33 procent av all nybilsförsäljning, är det en marginell ökning i både volym och andel.
Motsvarande siffra i Norge är hela 93 procent – ett resultat av långsiktig elbilspolitik med tydliga styrmedel. I dag utgör eldrivna personbilar 29 procent av den norska personbilsflottan, jämfört med 7 procent i Sverige.
– Vi har gjort elbilen prismässigt konkurrenskraftig genom låg beskattning, samtidigt som förbränningsmotorer blivit successivt dyrare, säger Christina Bu, generalsekreterare för Norsk Elbilsförening.
Successivt ändrade skatter
Tidigare förmåner som gratis parkering, möjligheten att köra i bussfil och momsfria elbilar har gradvis trappats ned. I dag är elbilar momsfria upp till 500 000 norska kronor och de som kör elbil betalar max 70 procent på bilfärjor och i vägtullar.
Samtidigt blir det allt kostsammare att köra fossildrivet. Den 1 april i år höjdes engångsskatten på personbilar, vilket gjorde hybridbilar cirka 45 000 norska kronor dyrare, jämfört med marginella höjningar för elbilar (se graf nedan). Samtidigt är engångsskatten på fossildrivna bilar väldigt hög, drygt 300 000 kronor.
– Det är klart att de engångsskatter vi har på bensin- och dieselbilar samt laddhybrider i dag inte kan ske över en natt. Det är ett systemskifte som skett gradvis i takt med att elbilar blivit bättre och infrastrukturen byggts ut, säger Christina Bu.
Det är ett systemskifte som skett gradvis i takt med att elbilar blivit bättre och infrastrukturen byggts ut.
Lång tradition av höga avgifter
Norge har en lång tradition av höga avgifter och skatter på nyregistrerade bilar medan Sverige historiskt sett haft en stark bilindustri, vilket gör det mer komplext för svenska elbilspolitik, menar Christina Bu.
– Sverige kan absolut ta lärdom från oss. Att återinföra ett bonus-malus-system som successivt gör det dyrare att köra fossildrivet och till en början har låga eller inga skatter på elbilar skulle likna det system vi har i Norge. Det är viktigt att det alltid finns en balans där. Men att till exempel att ge elbilsägare rabatt på bilfärjor och trängselskatter funkar mindre bra i Sverige, men väldigt bra här.
Ny elbilsbonus på gång
En ny elbilspremie är på gång i Sverige – enligt förslaget från Naturvårdsverket ska den införas den 13 januari 2026, men först ska den godkännas av svenska regeringen och EU-kommissionen.
Bonusen riktar sig till privatpersoner med lägre inkomst främst i landsbygdskommuner och kan ge upp till 54 000 kronor, utbetalt med 1 500 kronor per månad i tre år. Från juli 2028 sänks stödet till 36 000 kronor innan det fasas ut helt sommaren 2029. Stödet gäller för både köp av nya och begagnade elbilar samt leasingbilar.
– Det behöver komma ut fler elbilar på våra vägar, därför är vi på Energiföretagen i grunden väldigt positiva till förslaget. Men vi tycker att det blir för snävt riktat, att det är för få som kan få stöd. Det är något regeringen behöver titta närmare på när man tar den nya elbilspremien vidare, säger Martin Olin som är ansvarig för e-mobilitet på Energiföretagen.
Fortsatta utmaningar för laddinfrastruktur
En viktig faktor för att fler ska välja att köpa elbil är möjligheten till att ladda. Enligt hemsidan Chargefinder finns det 8 430 publika laddstationer med nästan 60 000 laddpunkter i Sverige.
De senaste åren har laddoperatörer investerat stora pengar och i vissa fall fått stöd för utbyggnaden av publika stationer. Till exempel har Naturvårdsverkets Klimatklivet, som ger bidrag till bland andra föreningar och kommuners fysiska klimatanpassningar, lett till 21 000 publika laddpunkter.
Om inte elbilsförsäljningen ökar takten riskerar vi att se laddstationer som läggs ner för att det inte är ett tillräckligt stort underlag.
– Det går utmärkt att köra elbil i Sverige, just nu finns faktiskt ett överskott av laddstationer, säger Martin Olin.
– Visst kan det vara en utmaning några dagar om året, till exempel under sportlovsveckorna när många åker till fjällen samtidigt. Men nyttjandegraden är generellt sett för låg, vilket inte är hållbart i längden. Om inte elbilsförsäljningen ökar takten riskerar vi att se laddstationer som läggs ner för att det inte är ett tillräckligt stort underlag.
Samtidigt menar Martin Olin att laddinfrastrukturen måste fortsätta byggas ut. I synnerhet för tunga fordon, men även så kallad publik hemmaladdning för dem som inte har tillgång till egen parkeringsplats.
– För att övergången till elfordon ska snabbas på behöver många olika aktörer i samhället hjälpas åt. På personbilssidan behöver bland annat kommuner och fastighetsägare ta ansvar och göra det möjligt för personer som bor i lägenhet att ladda, säger Martin Olin.
– För tunga fordon har vi en effektutmaning, exempelvis kommer en bussdepå, där många elbussar ska ladda samtidigt, kräva höga effekter från elnätet. Här behövs en gemensam samhällsplanering för att säkerställa att elnätet förstärks till de platser där tunga fordon ska ladda i framtiden.
Utredning ser över styrmedel
På uppdrag av regeringen ser nu Miljörådsberedningen över etappmålen till 2030 på vägen mot nettonollutsläpp år 2045. Och i en utredning undersöker man vilka styrmedel som behövs för att göra Sverige fritt från fossilt bränsle. Här ser Martin Olin stora möjligheter att påverka elektrifieringen i rätt riktning.
– 2030-målet om 70 procents minskning av transportutsläppen bör behållas för att vi inte ska tappa fokus i omställningen, och styrmedelutredningen kan ha stor påverkan på hur snabbt vi lyckas ställa om. Till exempel är reduktionsplikten en jätteviktig komponent för att påverka bränslepriserna, vilket i sin tur kan få stor påverkan på elbilsförsäljningen, säger Martin Olin.
– Vi har bland de lägsta priserna vid pump i Europa och det är inte gynnsamt om vi vill öka takten på omställningen.
Gustav Schön
