Energidelning är en av delarna i EU:s uppdaterade elmarknadsdirektiv som lades fram under sommaren 2024. Det handlar om att kunna dela el med andra användare – antingen att sälja elen eller ge bort den – utan att bygga nya kablar, så kallad virtuell delning.
Syftet är att stärka elkunderna och ge dem större kontroll över kostnaderna samtidigt som det är tänkt att gynna utvecklingen av förnybar energi och effektivisera elnätsanvändningen.
Efter ett knappt års analyserande har Energimarknadsinspektionen nu lagt fram förslag på hur denna implementering ska gå till i praktiken.
Eldelningen ska göras i samma elprisområde
En grundförutsättning i Ei:s förslag är att energidelningen ska göras i samma elprisområde och att det ska vara mindre användare (privatpersoner eller företag med färre än 250 anställda).
Den som till exempel har en sommarstuga med solceller i Trosa kan således dela elen till sin släktings lägenhet i Stockholm, men inte till Malmö. Den som delar elen måste dock se till att någon aktör åtar sig det ekonomiska balansansvaret för de obalanser som delningen medför. Hur detta ska gå till framgår inte av förslaget.
Elanvändaren som ska dela elen får anmäla delningen till sin elhandlare som får stå för administration, hur mycket som delats och under vilken tid. Den som tar emot den delade kommer få betala för skatter och nätavgifter på precis samma sätt som om elen köps på vanligt sätt.
Endast elanvändare som har ett nätavtal i en viss uttags- och inmatningspunkt får dela energi från den punkten. Det betyder att det inte går att dela upp till exempel en solpark i 100 delar till 100 delägare som sedan delar till sina lägenheter. Men det möjliggör för en bostadsrättsförening med solceller på taket att dela ut elen till bostadsrättsägarna.
En grundläggande princip måste vara att alla kunder ska stå för sin del av kostnaderna för nyttjande av elnätet.
Merjobb för energiföretag
Energidelningen lär leda till en del merjobb för både elhandels- och elnätsföretag. Men Energiföretagen är positiva till ambitionen om att öka kundernas delaktighet på marknaden:
– Vi välkomnar verktyg som möjliggör för kunder att vara mer engagerade och aktiva på elmarknaden. Men energidelning bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar kundkollektivets och samhällets bästa, säger Marie Lindh, ansvarig för slutkundsmarknadsfrågor på Energiföretagen.
– En grundläggande princip måste vara att alla kunder ska stå för sin del av kostnaderna för nyttjande av elnätet. Vi tycker också att regelverket bör vara konkurrensneutralt. Vi instämmer därför med Ei:s tolkning om att skatter och avgifter inte ska påverkas vid energidelning.
Energiföretagen hade dock gärna sett ett mer stegvis införande i mindre skala av energidelningen än att börja direkt på elområdesnivå, så att man successivt kan testa och bedöma energidelningens påverkan på elmarknaden.
– Vi behöver ett helhetsgrepp kring frågorna där både energigemenskaper och energidelning beaktas. Det är nu viktigt att regelverken utformas på ett sätt som är enkelt, rättvist och logiskt både för kunder och för branschen, säger Marie Lindh
Ett första steg
Men frågan är om det kommer bli så mycket energidelning i början. Per Everhill, PA-ansvarig på Tekniska verken, anser att förslaget kommer att bli oerhört komplext och olönsamt för marknadens aktörer.
– Jag tror inte att det blir något av detta i praktiken, utom möjligen några enstaka specialfall för särskilt engagerade. Fysiska kablar innanför elmätaren kommer fortsatt vara den lönsammaste metoden för att dela överskottsenergi, säger Per Everhill.
– Samtidigt ser jag detta som ett första steg på detta område. Med ett regelverk på plats finns utvecklingsmöjligheter och jag skulle inte bli förvånad om vi på sikt får ett regelverk som möjliggör enkel virtuell energidelning. Men där är vi inte idag.
Senast 2026 ska de nya reglerna vara införda, enligt EU:s direktiv. Här kan du läsa hela rapporten.
Johan Wickström