Sjöbohems fastigheter värms med fjärrvärme och med en rad värmepumpar, så företaget behöver mycket el.
– En större satsning på solceller skulle ge oss mycket el, men främst sommartid då vi har ett lågt elbehov och i princip ingenting på vintern när vi har de stora elbehoven, säger Kent Tillberg, förvaltningschef på Sjöbohem.
– Vi såg därför att det fanns ett behov av energilagring på både kort och lång sikt, men vi visste inte hur vi skulle lösa det. Då var jag på ett seminarium där vätgasnestorn Hans-Olof Nilsson höll ett föredrag. Det lät som just en sådan energilösning som vi sökte och vi bestämde oss för att testa den.
800 solcellspaneler
2021 började Sjöbohem bygga upp ett energisystem som numera omfattar åtta vertikala vindkraftverk, drygt 800 solcellspaneler och 28,8 kW batterier. Vätgasdelen består av elektrolysörer, bränsleceller och ett gaslager. Lagringskapaciteten i vätgaslagret är 5 100 kWh energi, varav hälften är värme och hälften är el.
– Vår första idé, som vi inte håller kvar längre, var att vi skulle kunna gå off grid på elsidan och det var för det som vi designade anläggningen. Det gjorde att vi överdimensionerade solcellsanläggningen, säger Kent Tillberg.
Tanken var också att använda den större delen av energin för att värma upp Sjöbohems kontorsfastighet, vilken även inrymmer en gymnasieskola.
– Men vi såg att miljönyttan var större på fordonssidan. Vi har som mål att till 2030 bli fossilfria och då utgjorde bilflottan ett stort problem för oss, medan uppvärmningen redan var så gott som fossilfri. Så vi har byggt en egen liten gasmack och har tre vätgasbilar idag som rullar på vätgas från den här anläggningen.
Framöver planerar vi att använda bränsleceller och ersätta den reservkraft eller spetskraft vi har idag där vi använder olja.
Målet med vätgassatsningen har därför ändrats över tid, men Kent Tillberg ser samtidigt vätgassatsningens flexibilitet som en fördel. Förutom att använda vätgasen som fordonsbränsle används restvärmen som uppstår vid vätgastillverkningen och i bränslecellerna för att värma fastigheterna. Det handlar dock om en mindre andel på maximalt 10 procent värme.
– Så för oss är denna restvärme inte en förlust i systemet, utan en tillgång. Det är en pusselbit som gör att vi sammantaget får bra ekonomi i denna satsning och vi har en payoff som ligger på 10–11 år, säger Kent Tillberg.
Tittar vidare på reservkraft
Systemet, som har byggts ut successivt, har Kent Tillberg byggt tillsammans med sina kollegor och med konsultation från Hans-Olof Nilsson.
– Blickar vi framåt kommer vi nog vilja bygga ytterligare anläggningar och då satsa på större anläggningar, säger Kent Tillberg och fortsätter:
– Vi tittar framför allt på reservkraft och en bränslecell är en väldigt bra reservgenerator, eftersom den producerar el och värme. Framöver planerar vi att använda bränsleceller och ersätta den reservkraft eller spetskraft vi har idag där vi använder olja.
Ann-Sofie Borglund
