I maj 2022 togs de första spadtagen för den nya fjärrvärmeledningen mellan Gävle och Sandviken. Bakgrunden är Sandviken Energis värmelösning, som sedan 1990-talet har haft torv som bas i bränslemixen. Men när energitorven jämställdes med fossila bränslen, runt 2005, ändrades kalkylen för Sandviken Energi. Sedan dess måste bolaget betala för utsläppsrätter för torven, vilka successivt stigit i pris under senare år (och toppat på runt 1 000 kronor per ton under 2023).
Samtidigt är företagets kraftvärmeverk i Björksätra, från 1980-talet, i behov av en ordentlig upprustning. Därför satte Sandviken Energi igång en utredning om hur man skulle klara framtidens värmeförsörjning.
Att få restvärme från den egna industrin, Sandvik, har tidigare varit under diskussion, men någon lösning har parterna inte lyckats enas om trots flera försök.
– Vi analyserade många olika lösningar. Både restvärme från Microsoft eller att bygga en ny panna, med eller utan turbin. Tyvärr sprack förhandlingarna med Microsoft, men mitt i denna process anmälde Gävle Energi ett konkurrerande anbud, säger Niclas Reinikainen, vd på Sandvikens Energi.
Gävle har gott om överskottsvärme: dels restvärme från Billeruds kartongfabrik, dels värme från Gävle Energis eget kraftvärmeverk Johannes, dels från Bomhus Energis verk (som ägs gemensamt av Gävle Energi och Billerud).
– Det blev en win-win-situation – de hade för mycket värme och vi behövde en ny lösning. Och genom att Naturvårdsverket beviljade investeringen så blev detta det bästa alternativet, säger Niclas Reinikainen.
Investeringen landar totalt på 472 miljoner kronor, och av detta står Naturvårdsverket för 210 miljoner kronor genom Klimatklivet, det statliga investeringsstödet som går till projekt som minskar koldioxidutsläpp. Tack vare den nya ledningen kapas koldioxidutsläppen med 46 000 ton, främst genom att torven försvinner som bränsle.
Projekteringen genomfördes under 2020–2021 och sedan påbörjades upphandlingen i slutet av 2021.
– I förstudien hade vi sett ut en lämplig sträcka. Vi följde befintliga markintrång där det redan finns ledningar, säger Oskar Jönsson, projektledare på Gävle Energi som har lång erfarenhet från tidigare sammankopplingar hos Eon och Stockholm Exergi.
Men på vissa sträckor uppstod tekniska utmaningar i form av induktion och influens, det vill säga risk för livsfarliga spänningar som kan uppstå i konstruktioner som är parallella med en spänningssatt ledning.
– Det visade sig att vi hade vissa kraftledningar som skulle påverka fjärrvärmerören, så vi var tvungna att göra en ny sträcka längre ifrån dessa ledningar. Därför blev projekteringsfasen lite längre än beräknat.
Vi har skrivit avtal med drygt 50 markägare så det är en hel del tid som gått åt till dessa processer.
De nya förutsättningarna ledde till förnyade diskussioner med markägare och förändrat intrång. Markägarna måste förbinda sig att inte plantera skog på den 4–6 meter breda rörsträckan som sträcker sig över 22 kilometer.
– Vi har skrivit avtal med drygt 50 markägare så det är en hel del tid som gått åt till dessa processer. Vi ville ju lösa det på frivillig väg så vi betalar lite högre ersättning än vad ett rent förrättningsbeslut från Lantmäteriet skulle göra, säger Oskar Jönsson.
NCC har upphandlats som generalentreprenör att ansvara för fjärrvärmeledningen, men de två pumpstationerna – i Valbo och Lövbacken – handlades upp för sig som en totalentreprenad. Pumpstationerna krävs för att hålla uppe trycket och flödet i ledningarna, både i framledningen och returledningen.
Här köpte Gävle Energi en färdig plug and play-lösning från det danska företaget Desmi (se faktaruta nedan). Modulerna tillverkas i en fabrik och kommer färdiga för att installeras.
– Vi hade inte det som krav i vår förfrågan men det här anbudet var mest fördelaktigt, både tekniskt och ekonomiskt. Det är ju en fördel att kunna bygga pumphusen under torra och kontrollerade förhållanden i en fabrik, säger Oskar Jönsson.
Men när de 40 ton tunga modulerna skulle lyftas på plats kom den stora utmaningen.
– Stationen och de färdigbyggda rören måste passa med centimeterprecision när pumphuset ska lyftas på plats. Men det gick väldigt bra.
På de långa skogssträckorna har man svetsat ihop rören till 800-meterssektioner och har därefter slankat ner dem i schakten genom rörens böjlighet. I schakten har de sedan förvärmts med el i stället för varmt vatten som normalt görs innan schakten återfyllts. Förvärmning görs av hållfasthetsskäl då rören i drift kommer att ha en hög temperatur.
I skrivande stund är projektet inne i sin slutfas. Den 1 maj ska ledningen vara klar och sedan ska provkörningarna inledas under sommaren, med sikte på full drift under hösten. Det är Gävle Energi som förvaltar och sköter driften av anläggningen, i ett avtal som sträcker sig 30 år framåt. Den nya ledningen kan leverera upp till 70–80 MW effekt.
Det här blir gynnsamt för oss och kommer sannolikt ge en bättre marginal för företaget tack vare restvärmen.
För Sandvikens del innebär det att man behåller spetsproduktionen i Björksätra, som kan behövas under riktigt kalla dagar men även för att se till att det finns en redundans om något skulle hända med delar av nätet.
– Det här blir gynnsamt för oss och kommer sannolikt ge en bättre marginal för företaget tack vare restvärmen. Vi blir mer oberoende av biobränsle nu när alla jagar biobränsle. Dessutom blir det den största miljövinsten någonsin för Sandviken. Utsläppen från både torven och transporterna försvinner nu, säger Niclas Reinikainen som tillägger att företaget inte kommer höja fjärrvärmepriset i år.
Samtidigt innebär sammankopplingen stora organisatoriska förändringar på företaget.
– Femton personer i vår produktion förlorar sitt arbete, men samtliga har erbjudits jobb i Gävle. En del av dem kommer att gå dit, medan några valt att göra något annat.
Vad är framgångsreceptet för att klara ett sånt här projekt?
– För alla stora projekt är det otroligt viktigt att man sätter spelplanen: att båda parter är överens och att båda tjänar på affären. Därför är avtalen helt centrala. De måste arbetas igenom noggrant så att det inte uppstår spänningar i projektet, säger Niclas Reinikainen.
– Sedan är det en stor fördel att vi inte är konkurrenter – vi är kolleger. I de här projekten måste man ha en hög transparens och öppna böcker, och inte mörka eventuella problem som uppstår.
Nu marknadsför de båda energiföretagen ledningen som Sveriges smartaste fjärrvärmeledning.
– Ledningen är smart av flera skäl. Vi tar tillvara restvärme som kan nyttjas i en större del av regionen och som samtidigt ger stora koldioxidminskningar. Och vi har även samförlagt en råvattenledning i samarbete med Gästrike Vatten, säger Oskar Jönsson.
– När ledningen är klar och i drift kommer vi i regionen att ha, ett med fjärrvärmesvenska mått, relativt stort sammanbyggt nät med en producerad energivolym på över 1 TWh.
Plug and play-stationerDe två pumpstationerna installerades i så kallade teknikhus med tre moduler: en för det varma fjärrvärmevattnet i framledningen, en för returvattnet och en del som innehåller styrtekniken. Modulerna är monterade på gjuten betong. Pumpstationerna är dimensionerade för DN 400-ledningar. Kostnaden för de de två pumpstationerna var totalt 50 miljoner kronor.
Johan Wickström
