Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Ny rapport: EU måste fördubbla elnätsinvesteringarna
Det är inte bara i Sverige som elnätsutbyggnaden är helt nödvändig för att klara elektrifieringen och den gröna omställningen i industrin. Även i övriga EU är investeringsbehovet i elnätet enormt, föga förvånande. Investeringstakten (i EU ink Norge) behöver öka från dagens 36 miljarder euro per år till i snitt 67 miljarder euro per år till 2050 – med tyngdpunkt på de 15 första åren, då det krävs en fördubbling. Det framgår av en ny rapport från den internationella branschorganisationen Eurelectric, Grids for speed.
2050 kommer 60 procent av den totala energianvändningen i EU att utgöras av el jämfört med dagens 23 procent. Samtidigt kommer den förnybara elen sexdubblas och stå för 70 procent av EU:s elproduktion, enligt Eurelctric.
– För att klara omställningen krävs det betydligt mer kapacitet i elnätet. Även om det kommer innebära en fördubbling av investeringstakten jämfört med idag är kostnaden för att inte investera högre, säger Leonard Birnbaum, Eurelectrics ordförande som till vardags är vd för Eon.
Samtidigt finns det orosmoln som kan sätta käppar i hjulen för investeringarna, till exempel brist på koppar, långa ledtider, ont om arbetskraft och ökade kostnader för transformatorer, skriver Eurelectric
2. Ökad hotbild mot energisektorn
Hoten mot svensk elförsörjning har ökat under det senaste året och blivit mer komplexa. Den bedömningen gör Svenska kraftnät i en ny rapport som baseras på analyser från landets underrättelsemyndigheter. De största hoten kommer från Ryssland, Kina och Iran.
Bland hoten som nämns finns bland annat cyberhot, sabotage, informationsinsamling samt osäkra leverantörskedjor. Målet för en antagonistisk aktör kan vara fysisk infrastruktur, it-system, information och personal.
Hotaktörer försöker identifiera och angripa den svagaste länken, vilket ofta kan utgöras av anställda såväl som dåligt skyddade tekniska system, skriver Svk, som också varnar för AI-drivna attacker där angripare framöver kan automatisera och förbättra sin kapacitet.
Vi kommer återkomma till ämnet med intervjuer senare, men till dess kan du läsa rapporten här.
3. Två miljoner kronor i potten i Startup 4 Climate
Nu kan hugade innovativa företag som är inriktade på klimatnytta skicka in ansökningar till Startup 4 Climate – innovationstävlingen som initierats av Ellevio och GodEl. Två miljoner kronor ligger i potten för företagen med de mest innovativa idéerna.
Tävlingen riktar sig till svenska startups och entreprenörer som har utvecklat innovationer som kan accelerera klimatomställningen. Förra årets vinnare Cemvision och Novege övertygade juryn med cirkulär cement respektive en kombinerad våg-, sol- och vindkraftslösning.
– Något vi gärna lyfter är vikten av mångfald. Så tro inte att ni behöver vara i elbranschen. Tävlingen är öppen för alla bolag som kan påverka energiomställningen, säger Maria Erdmann, vd på GodEl.
Ansök senast den 25 augusti – läs mer här.
4. Karlstad Energi har köpt två solcellsparker med batterilagring
Under veckan meddelade Karlstad Energi att de investerat i två nya solparker inklusive batterilagring. De två solparkerna ligger i Deje och Klässebol och har tillsamman en potential att producera 1,4 GWh per år. Som komplement ska man installera batterier med en effekt på 1,2 MW.
– Nu kan vi erbjuda våra kunder att köpa värmländsk solel som en egen produkt. Och batterilagringen ger ökad flexibilitet i elnätet och möjliggör att vi kan bidra på stödtjänstmarknaden, säger Erika Eriksson, affärsområdeschef energisystem och utveckling på Karlstad Energi i en presskommentar.
5. Så mycket kostar kolutfasningen
För att bromsa den globala uppvärmningen måste kolanvändningen upphöra. Många regeringar, främst i Europa, har redan börjat fasa ut kolet, men den omställningen kan leda till ekonomiska svårigheter för kolberoende regioner. Därför har vissa länder antagit strategier för "rättvis omställning", där regeringarna stöder regioner som påverkas negativt. I Tyskland har man till exempel utlovat över 40 miljarder euro i stöd.
Forskare vid Chalmers och Central European University i Österrike har studerat nationella planer för utfasning av kol runt om i världen och funnit att mer än hälften av planerna inkluderar ekonomisk kompensation. Totalt har dessa 23 länder, med 16 procent av världens kolkraftverk, utlovat cirka 209 miljarder dollar i kompensation.
Det kan låta som mycket pengar, men forskarna påpekar samtidig att en utfasning innebär att man undviker att släppa ut 6 gigaton koldioxid och att priset för att kompensera utfasning av kol per ton undvikna koldioxidutsläpp (29–46 dollar per ton) faktiskt ligger långt under de senaste koldioxidpriserna i Europa (64–80 dollar per ton).
– Hittills är omställningsstrategierna förenliga med, eller lägre än, koldioxidpriserna inom EU. Men det behövs sannolikt mer finansiering om vi ska kunna nå klimatmålet från Paris, säger Jessica Jewell, docent i resursteori på Chalmers och en av författarna till studien.
Skulle Kina och Indien besluta sig för att fasa ut kolet så snabbt som krävs för att nå klimatmålen från Paris, med en liknande kompensationsplan, så skulle det kosta mer än 2 biljoner dollar, enligt studien.
Johan Wickström
