Götene är en utpräglad industrikommun i Västra Götalands län med runt 13 000 invånare. Här finns till exempel teknikföretag som Paroc och Nolato och livsmedelsbolag som Dafgårds, Semper och Arla, och en stor andel av invånarna är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Under de senaste åren har önskemålen om effekt från industrin ökat avsevärt.
– Tillgången på effekt är vår absolut största utmaning just nu. Vi har en effekttung industri här i Götene, där 17 kunder står för 75 procent av vårt effektuttag, berättar Albin Främgård, vd på Kinnekulle Energi som ansvarar för det lokala elnätet.
– Men många industrier vill utöka sin verksamhet och andra vill bli fossilfria, vilket kräver nya energilösningar. Just nu är mycket på gång, och vi gör vad vi kan för att lösa det stora effektbehovet.
Tilldelad extra effekt
Företaget har en bra dialog med regionnätsägaren Ellevio, vilket har lett till att man har blivit tilldelad nästan en fördubblad effekt de närmaste tre åren.
– Vi har lagt ned mycket tid på att försöka förutse effektbehovet. Trots att vi har tilldelats mera effekt så har vi flera industrier i kö som behöver mer eller vill starta upp ny verksamhet här.
Jacob Eriksson är affärsområdeschef för infrastruktur på Kinnekulle Energi:
– Det finns väl inget företag som gillar att stå i kö för att få tillgång till den effekt som man behöver, men jag upplever inte att vi får negativ återkoppling. De flesta vet ju hur bristen på effekt påverkar industrin på många platser i Sverige. Vi har en tät dialog med industrin så att de hela tiden ska ha koll på hur läget ser ut.
Men Kinnekulle Energi har nu en del åtgärder på gång för att utnyttja elnätet så bra som möjligt och på så sätt minska effektbristen.
– Inom ett par år kommer vi troligtvis att införa tidsdifferentierade effekttariffer. Vi diskuterar också olika möjligheter till villkorade avtal. Vi gör vad vi kan för att få det att fungera tills vi får en utbyggnad, berättar Jacob Eriksson.
Pilotprojekt med flexhandel
Under vintern 2023/2024 genomförde Kinnekulle Energi ett pilotprojekt med flexhandel och tecknade avtal med tre företag om att bidra med flexibilitet vad gäller effekt. Man fortsätter arbetet inför nästa säsong och diskuterar nu olika typer av flexlösningar.
Arbetet har även lett till att flera företag i detalj har undersökt hur det egna företagets effekt- och energibehov ser ut. Det har i förlängningen lett till att flera företag också har kunnat göra ekonomiska vinster nu när behoven har tydliggjorts.
Kinnekulle Energi jobbar i nära samarbete med Götene kommun och deltar i olika typer av möten som näringslivsträffar och liknande. En nära dialog med kommunen är oerhört viktig, menar Albin Främgård.
– För oss är det viktigt att kommunen vet hur läget ser ut. De måste ju veta exakt hur effektbehovet ser ut här och vilka nyetableringar som skulle kunna bli aktuella när de får förfrågningar från företag som vill etablera sig i Götene. Vi har ett bra samarbete.
Tanken är att producera fjärrvärme med el när vi har ett överskott. Det skulle alltså bli som en form av lagringslösning så att ingen effekt går till spillo.
Svårt att exportera effekt
Det finns också andra utmaningar på energiområdet i Götene. Vindkraften är väl utbyggd i Götene. Det finns 35 anläggningar som totalt levererar 48 MW, vilket bidrar på ett bra sätt till det totala energisystemet.
– Vi behöver mer effekt men paradoxalt nog så får vi inte godkänt från Ellevio för att exportera mer effekt. När det blåser som mest går vi i taket även på vårt abonnemang för export, det skulle ju aldrig hända i en större stad. Vad vi främst skulle behöva nu är planerbar produktion som kan leverera effekt när det finns utrymme för export.
– Och när den planerade solcellsparken är i gång kommer vi att nå upp till 80 MW i vårt nät, fyller Albin Främgård i.
Men det finns tankar om hur överskottet kan tas om hand, nämligen i form av samarbete med det lokala fjärrvärmebolaget Götene Vatten & Värme:
– Tanken är att producera fjärrvärme med el när vi har ett överskott. Det skulle alltså bli som en form av lagringslösning så att ingen effekt går till spillo. I stället för att köpa in bränsle, som till exempel grot till högt pris, skulle fjärrvärmen kunna produceras av el under vissa perioder istället. Just nu diskuterar vi förutsättningarna med Götene Vatten & Värme, berättar Albin Främgård.
Tittar på energisystemet i sin helhet
Götene Vatten & Värme bedriver fjärrvärmeverksamhet i Götene och Hällekis samt ansvarar för vatten och avlopp i Götene kommun.
– Vi ser samverkan med Kinnekulle Energi som mycket viktig, säger Johan Törner som är vd på Götene Vatten & Värme.
– Det är och har varit ganska tuffa tider i Götene med svängningar i industrins behov. Att titta på energisystemet i sin helhet, el och värme, och hur vi i en liten kommun kan samverka, gör att vi kommer att kunna uppnå en bra energibalans i kommunen.
Semper har producerat modersmjölksersättning i Götene i många år. Nu flyttar de delar av sin barnmatsproduktion till Portugal och lägger ner tillverkningen av modersmjölksersättning. Nu planerar företaget att sälja sina byggnader till Arla som producerar flera olika typer av mejeriprodukter vägg i vägg med Sempers gamla lokaler.
– Just såna här svängningar är svåra att förutse. Ett tag såg det ut som om vi skulle få ånga över, men nu när Arla har visat intresse för att ta över delar av produktionen och framför allt de energikrävande torktornen så är vår bedömning att ångbehovet kommer att vara fortsatt stort, berättar Johan Törner.
Fjärrvärmeanläggningen som drivs av Götene Vatten & Värme eldas med grot med två oljepannor som redundans. Flera av industrierna kräver fossilfri energi.
– Vi eldar bara grot förutom vid tillfälliga stopp eller då effekten inte räcker till då vi kompletterar med olja. Ökande bränslepriser är en utmaning för oss liksom för stora delar av Sverige, säger Johan Törner.
Vi har en riktig ”Gnosjöanda” här – vi hjälps åt och det är viktigt för ett samhälle i Götenes storlek.
Biogas från gödsel
Det är en hel del nytt på gång i Götene. Det Finlandsägda företaget Gasum bygger en anläggning för att utvinna gas ur gödsel och ensilage. Runt om Götene finns många gårdar där det produceras gödsel av olika slag från nöt, svin och kyckling. Denna samlas in och levereras till Gasums anläggning för rötning och sedermera uppgradering till flytande biogas (LBG).
– Processen sker i flera steg och för att den ska kunna optimeras krävs extra värme i form av hetvatten, vilket vi kommer att förse Gasum med.
Det är som att lägga ett stort pussel berättar Johan Törner. Vi behöver hela tiden sia om energibehovet: Hur mycket energi behöver industrin och när? Nu diskuteras olika lösningar i Götene. Det handlar bland annat om hur olika energikällor kan kombineras:
– Vi utreder tillsammans med Kinnekulle Energi möjligheten att kombinera den fossilfria elproduktionen som produceras i Götene med den energi som produceras i vår egen anläggning.
Nya tekniska lösningar kräver också att nya affärsmodeller utvecklas, så att risk kan fördelas och lönsamma affärer uppnås.
– Vi har en riktig ”Gnosjöanda” här. Vi hjälps åt och det är viktigt för ett samhälle i Götenes storlek, säger Johan Törner.
Marie Kofod-Hansen
