Det första man ser när man tittar uppåt i Skellefteås nya stolthet, det prisbelönta kulturhuset Sara, är ett stort långsamt pulserande ”trähjärta”. Med rörelser och ljus signalerar det byggnadens energistatus. På väggen finns två skyltar, ”The world´s greatest place” och ”Skellefteå”. Signifikant nog finns ytterligare en skylt som berättar om ”hjärtat” och en QR-kod tar en till Skellefteå Krafts hemsida, där husets energisystem beskrivs.
Det finns inte mycket i Skellefteå där det kommunala energibolaget med ett av Energi-sveriges starkaste varumärken inte är med på ett hörn. Detsamma kan sägas om energiområdet i stort. Visionen är att vara det bästa energibolaget för Sverige, och det innebär att man gärna prövar nytt, och har ett finger med i alla upptänkliga områden.
Basen i verksamheten är 28 vattenkraftverk i Skellefteälven och närliggande vattendrag. Till det kommer 124 vindkraftverk, kraftvärme, 1 200 mil elnät i 9 kommuner, fibernät… Ja, faktiskt också en andel i kärnkraftverket i Forsmark. Sammantaget gör det Skellefteå Kraft till Sveriges storleksmässigt femte största energibolag. Långt mindre än de största bjässarna, men tillräckligt stort för att ha muskler att agera nationellt.
Vi har perfekta förutsättningar för att vara med överallt.
Kraftbolaget finns med överallt
Elhandelsdelen har kunder över hela landet och tillsammans med OKQ8 bygger Skellefteå Kraft ett nationellt snabbladdarnätverk för personbilar, och ska göra samma sak för tunga fordon med både Volvo och OKQ8. Skellefteå Kraft ska även bygga en pilotanläggning för produktion av förnybar vätgas vid kraftvärmeverket i Hedensbyn med syfte är att ersätta flygbränsle i inrikes flyg vid Skellefteå Airport och ersätta diesel för tunga transporter på väg.
Nyligen tillkännagavs också ett samarbete med Sveaskog, Nevel och Boliden kring Rönnskärsverken i Skelleftehamn, för att drastiskt minska smältverkets klimatavtryck och dra nytta av de restflöden som uppstår.
Varför denna vilja att vara med överallt?
– Det enklaste svaret är att det handlar om förädling av el. Men vi har också perfekta förutsättningar för att vara med överallt. Vi är tillräckligt stora och har ett väldigt starkt varumärke. Samtidigt är vi tillräckligt små för att kunna jobba tvärfunktionellt, säger Skellefteå Krafts vd Joachim Nordin.
Han beskriver Skellefteå Kraft som ett litet stort energibolag.
– Vi har kompetens och verksamhet inom alla de områden som de största energibolagen har. Men jobbar inte i stuprör, som de gör.
Lätt att hitta personal
Antalet anställda har ökat väldigt snabbt. När Joachim Nordin började som finanschef på företaget 2014 var de ungefär 600 anställda. Nu är koncernen uppe i 865 personer, de flesta har tillkommit efter 2017. Och enligt Joachim Nordin är det faktiskt inte svårt att attrahera och behålla personal, fast den kompetens som de besitter rimligen vore guld värd för många andra företag i Skellefteå.
Det starka varumärket och de starka banden till bygden spelar stor roll. På senare tid har teveserien Högspänning, som finansierar tillsammans med Vattenfall, faktiskt också underlättat.
– Senast vi sökte servicepersonal till vindkraftsparken Blaiken hade vi 47 sökande, berättar Joachim Nordin.
Joachim Nordin
Ålder: 54.
Bor: Lägenhet i Skellefteå.
Familj: Frun Marie och två vuxna döttrar (26 och 24 år).
Gör på fritiden: Tränar eller spenderar tid i stugan. Golfar eller flugfiskar gärna.
Energitips: Köp en elbil.
Började i Finnfors
Det hela började med den numera K-märkta kraftstationen i Finnfors, invigd 1906, som gav belysning till den lilla staden och kraft till två massafabriker. I början var kunderna få, men låga taxor för att stimulera introduktionen av el i industrin och i enskilda hem gjorde att Skellefteå på 1930-talet hade den billigaste elen i landet, och högst förbrukning per person.
Den stora utbyggnaden av vattenkraften gjordes under efterkrigstiden. Men under perioden 1970–2010 hade produktionen varit densamma år för år.
2010-talet blev en vändpunkt för energibolaget. Först gjordes en gigantisk satsning på vindkraft. Blaiken med över 100 verk byggdes ut för 3,2 miljarder kronor.
Sedan 2017 har Skellefteå Kraft också byggt ut elnäten kraftigt och ska bygga ut ännu mer fram till 2030.
– Det går inte att först vänta på kunden och sedan fixa kapacitet och infrastruktur så att man kan möta efterfrågan. Vägen framåt har inte alltid varit spikrak. Och alla satsningar har inte blivit rätt från början. Att då bygga en stor vindkraftspark i övre Norrland var kanske inte den smartaste investeringen, i efterhand. Men med tiden vände det, säger Joachim Nordin.
Vi är inne i en andra, eller tredje våg, av elektrifiering och ingenting som har hänt påverkar oss och staden lika mycket som etableringen av Northvolt.
Ställverket – en förutsättning för Northvolt
Satsningen på vindkraft krävde också ställverk som kunde ta emot all den nya elen. Därför investerades också i stamnätsstationen Högnäs, som fick kapacitet att ta emot 600 MW. Det kan jämföras att hela Skellefteås förbrukning inklusive Bolidens under denna tid var cirka 140 MW.
När Northvolt letade efter rätt plats för sin första batterifabrik kunde Skellefteå erbjuda bland annat centralt belägen mark, djupgående hamn, billig fossilfri el, och flygplats. Men det var sannolikt ställverket i Högnäs som fällde avgörandet. Att det fanns gjorde att Skellefteå Kraft omedelbart kunde leverera de 350 MW som Northvolt behövde för sin första etablering.
Resultatet syns i febril byggaktivitet, folk av alla upptänkliga nationaliteter på gatorna, fullbokade flyg, hotell och restauranger… Och inte minst i en ökad framtidsoptimism.
– Vi är inne i en andra, eller tredje våg, av elektrifiering och ingenting som har hänt påverkar oss och staden lika mycket som etableringen av Northvolt, poängterar Joachim Nordin.
Numera har Skellefteå en kö med intressenter som vill investera själva eller tillsammans med Skellefteå Kraft.
– Vi behöver inte längre marknadsföra oss, konstaterar Joachim Nordin.
Stadig befolkningstilväxt
Det är en markant förändring. På 1960-talet hade Skellefteå som mest 77 000 invånare och var jämnstor med Umeå och Skellefteå på, men tappade successivt befolkning när rationaliseringar och utflyttning av industrier gjorde att det behövdes mindre arbetskraft, samtidigt som grannstäderna växte.
– Vi var nere på 72 000 personer och det fanns en känsla av hopplöshet. Nu flyttar det in 50 personer i veckan. Innan midsommar kommer vi att vara 78 000.
Befolkningsmålet på 80 000 år 2030 behöver revideras. Där kommer Skellefteå att vara redan nästa år, och då endast de som skriver sig i kommunen. Till det kommer många tillfälliga byggnadsarbetare.
Skellefteå Kraft
Omsättning: 6,7 miljarder kronor.
Anställda: 865.
Elnät 1 200 mil.
El: 3 442 GWh.
Värme: 907 GWh.
Men för att omställningen ska lyckas måste allting kopplas ihop och för att det verkligen ska bli cirkulärt, ekonomiskt och effektivt krävs att alla restflöden tillvaratas. Det gör att energibolagen plötsligt är i centrum av allt.
– Utan oss går det inte att få till affären, synergierna och cirkulariteten. Vi kan inte själva investera i allt. Men vi kan vara den som får ihop affären och kopplar samman staden med industrierna, säger Joachim Nordin.
– Det är lätt att var och en tittar enögt på och optimerar sin affär, men för att lyckas få till klustren och cirkulariteten måste man se det totala värdet och komma överens om hur det ska fördelas. Det är den dialogen vi för.
Sverige har en unik position
Förknippat med detta är också vad som är bra för Sverige i längden: att så mycket förädling som möjligt sker i landet.
– För Sverige är det bäst om vi förädlar resurserna här, vi vill inte bara blir exporterande råvaruförsörjare till andras industrier, säger Joachim Nordin.
Under intervjun återkommer han flera gånger till Sveriges unika position, och vad den innebär. Sverige har ett antal styrkor i omställningen. Skog, gruvor med stål och andra metaller som behövs.
– Men den största styrkan och potentialen är att vi redan nu är ensamma om att ha ett nästintill fossilfritt och i hög grad reglerbart elsystem. Tidigare var det oljeproducenter som satt på trumfen. Men när det fossila ska växlas ut är det vi som har den, säger han.
– Jag tror att det är få som riktigt förstått hur viktigt det är att om vi ska säkra Sverige som industrination måste vi ta vara på vår unika position, och det är bråttom.
För faktum är att omställningen håller på att sätta sig, och att vi inte är särskilt snabbfotade. Joachim Nordin understryker att han inte har någonting emot kärnkraft. Men håller med Vattenfall om faran i det nuvarande ensidiga fokuset på kärnkraft.
– Det är inte dåligt med ny kärnkraft, men det är inte det som ger oss ett försprång. Tanken att vi kan vänta till vi har mer kärnkraft om 10-20 år är livsfarlig för Sverige. Vi har inga komparativa fördelar vid en kärnkraftsutbyggnad. Det kostar ungefär lika mycket överallt, och kan byggas varsomhelst.
Sverige har window of opportunity nu och de närmaste åren, och den största fördelen är vår unika tillgång till reglerbar vattenkraft.
”Vi behöver mer el nu”
Det är sant att vi behöver fördubbla mängden el till 2040. Men vi behöver mer el nu, även om vi för tillfället har överskottsproduktion. Om vi väntar till kärnkraftverken står klara så kommer vi inte att behöva den nya elen för då har industrin flyttat någon annanstans.
– Sverige har window of opportunity nu och de närmaste åren, och den största fördelen är vår unika tillgång till reglerbar vattenkraft. Det är sällsynt med så mycket reglerbar vattenkraft som vi har i Sverige. Det gör att vi klarar att ha mycket mer väderberoende kraftproduktion i vårt elsystem
Men, poängterar han, det gäller att vi nyttjar det fönster vi har. Fast det är inte de signaler som kommer från politikerna.
– Nu är ”volatila” elpriser ett problem, och det sägs att vi inte kan ta in mer el i systemet, det vill säga bygga mer vindkraft, när det är precis det vi ska göra. Jag har svårt att se vad det är som är problemet. Totalt sett har vi lägre elpriser idag och för kunderna borde det vara bra med i genomsnitt lägre priser, säger Joachim Nordin.
För honom är det tydligt att elmarknaden fungerar, för när det blir knapphet då blir det dyrare. Och om vi löser volatiliteten med politisk och marknadsmässig manipulation har vi löst ett konstlat problem.
– När Putin ströp gasförsörjningen till Europa fungerade marknaden som den skulle, men det var obehagligt. Det som hände visade bara på att problemet var att Europa har ett enormt beroende av diktatorer för sin energiförsörjning. Det är därför Repower EU är så viktigt, säger Joachim Nordin.
Vattenkraften kan ge mer
Men det är inte bara vindkraften som har potential. Även vattenkraften har mer att ge. En undersökning Sweco gjort åt Skellefteå Kraft visar att det går att höja effekten med 3400 MW i de tio största älvarna om anläggningarna byggs om. Det är en ökning med 24 procent.
Skellefteå Kraft har precis gjort en investering på cirka 1 miljard kronor i det befintliga kraftverket i Rengård i Skellefteälven för att fördubbla effekten från 35 MW till cirka 70 MW. Anledningen var att Rengård var en flaskhals.
Kraftverken ligger som ett pärlband i älven, och det bästa vore om man hade kunna köra älven som en enda enhet. Nu kan det hända att det kraftverk som har minst kapacitet måste börja producera el om det är fullt i vattenmagasinen, även när det blåser mycket och elpriserna är låga. Följden blir att kraftverken nedström också måste starta, och det redan nedpressade elpriset blir ännu lägre.
– Investeringen var väldigt svår att räkna hem. Vi producerar ju inte mer el för att vi får ut större effekt. Men energisystemet är en vinnare, liksom alla som har kraftverk nedströms. Och i slutändan tror vi ändå att investeringen blir lönsam, säger Joachim Nordin.
Carl Johan Liljegren
