Det var i augusti som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fick i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder och regeländringar som behövs för att använda både den befintliga kärnkraften och framtida reaktorer. Sedan dess har en ny regering tillträtt med en tydligare kärnkraftsprofil, vilket också avspeglar sig i vissa av förslagen i den delrapport som Strålsäkerhetsmyndigheten nu lagt fram.
SSM föreslår till exempel ändringar i miljöbalken så att kärnkraft får samma förutsättningar som andra kraftslag och samma regelverk som vindkraft vid kuststräckor. Även regler kring det kommunala vetot bör harmonieras mellan kraftslagen. Idag har regeringen ”i undantagsfall” möjlighet att tillåta kraftproduktion även om inte kommunen har godkänt detta, och detta bör även gälla kärnkraft, enligt utredningen.
– Vi har pekat på samma saker som regeringen gjort när det gäller begränsningar i miljöbalken – baserat på inriktningen om samma ramverk oavsett kraftslag. Men i grunden tycker vi givetvis att kommunal och lokal förankring är väldigt viktigt innan man bygger nya anläggningar, säger Aino Obenius Mowitz, ansvarig utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Baseras på tidigare lagförslag
Även i kärntekniklagen föreslår SSM förändringar. Här baserar sig utredningen på förslaget till ny kärntekniklag som lades fram 2019 (SOU 2019:16).
– Det förslaget utgör en bra modern grund och bra förtydligande i linje med den nya strålskyddslagen som trädde i kraft 2018.
Ändringarna i kärntekniklagen handlar bland annat om att förenkla tillståndsprocesserna.
– Vi föreslår att ta bort den dubbla tillämpningen av miljöbalken, så att den inte tillämpas vid tillståndsprövning enligt kärntekniklagen om samma verksamhet också prövas enligt miljöbalken. Vi föreslår också att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna besluta om tillstånd enligt kärntekniklagen – idag lämnar vi yttranden och sedan är det regeringen som beslutar, säger Aino Obenius Mowitz.
SSM vill också ändra vissa bestämmelser som är skrivna utifrån att en reaktor har en viss storlek och effekt. Med nya mindre reaktorer behöver regelverket bli mer flexibelt när det gäller driftsformer, enligt utredningen. Till exempel ska den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet inte längre behöva ha alla nödvändiga resurser i den egna organisationen, men man ska dock vara skyldig att se till att dessa resurser finns på plats
När det gäller avfallshanteringen har utredningen inte lagt fram några specifika förslag:
– Kärntekniklagen innehåller de grundförutsättningar som går att tillämpa för nya reaktorer. Däremot föreslår vi att det tillsätts en utredning kring hur nya aktörer kan komma in i befintligt system eller utveckla nya system för att ta hand om kärnavfall och använt kärnbränsle, säger Aino Obenius Mowitz.
I delrapporten slår SSM även fast att det inte finns några hinder att driva den befintliga kärnkraften vidare – i dagsläget sex reaktorer – vilket flera av de stora aktörerna i branschen har signalerat att de ska göra.
– Dessa verk har ett så kallat gynnande tillstånd för drift, utan tidsgräns. Anläggningarna får drivas så länge de är säkra. Enligt kärntekniklagen ska tillståndshavaren minst vart tionde år göra en helhetsbedömning av verkens säkerhet och strålskydd, som myndigheten granskar.
Internationellt samarbete
Efter att ha gått igenom de olika lagarna som styr kärnkraften ska SSM i nästa skede undersöka hur myndighetens egna föreskrifter är tillämpbara för nya reaktorer, inklusive småskaliga reaktorer.
– Här kommer vi bland annat att stödja oss på en IAEA-rapport. Vi samarbetar överlag mycket med andra internationella myndigheter och organisationer för att ta stöd av varandras kompetens, säger Aino Obenius Mowitz.
I branschen efterlyser många ett så kallat typgodkännande för SMR-er – hur ser ni på det?
– Det finns idag krav som kan beskrivas som typgodkännande på komponentnivå. Men att ha det på anläggningsnivå ligger nog dock långt fram i tiden – vi behöver utreda vidare hur vi ska förhålla oss till detta, äger Aino Obenius Mowitz..
– Redan idag gäller dock att myndighetens ärenden ska utredas så att tidigare genomförda utredningar och ställningstaganden beaktas. Vi diskuterar också olika former av pre-licensing där reaktorkonstruktioner kan värderas och analyser innan en nationell tillståndsprövning.
I utredningen ger SSM även förslag på ett antal ytterligare utredningar som bör sättas igång för att underlätta för SMR. Det handlar bland annat om finansiering och beredskap, till exempel hur beredskaps- och planeringszoner kring nya kärnkraftverk bör utformas i förhållande till olika reaktortypers möjliga konsekvenser för omgivningen. Nu ska Strålsäkerhetsmyndigheten jobba vidare med uppdraget till den 31 juli 2023 då slutrapporten ska vara klar.
Energiföretagen är positivt överraskade
Carl Berglöf, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Energiföretagen, är positivt överraskad över utredningens förslag:
– Jag är glad över att det är en så framåtlutad ansats och analys. SSM lyfter på precis de stenar som vi i branschen pekat på och har inte låtit sig begränsas av uppdragsformuleringen, utan har anpassat analysen efter att nya förslag har presenterats efter resans gång, säger Carl Berglöf.
– Jag tänker specifikt på regeringens förslag om att öppna upp för fler reaktorer på fler platser. Det ger följdverkningar som SSM har fångat upp i sitt arbete. Det som saknas i arbetet är en dialog med branschen. När SSM ska ta fram föreskrifter hoppas jag att de gör det i dialog med verksamhetsutövarna.
Johan Wickström
