”We have a deal – det här är en ambitiös kompromiss”, skrev EU:s energikommissionär Kadri Simson på torsdagsmorgonen (30 mars) på Twitter. Efter en lång nattmangling kunde kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet komma överens om ett preliminärt beslut för det reviderade förnybartdirektivet (RED III), som varit uppe i olika förhandlingsomgångar under det senaste halvåret.
Målet för förnybar energi inom EU höjs nu: 42,5 procent av energianvändningen 2030 ska utgöras av förnybar energi, vilket är en rejäl höjning från det tidigare målet på 32 procent. I överenskommelsen finns också ett frivilligt extramål om 2,5 procent, upp till 45 procent.
Det beslut som betydde mest för den svenska energibranschen handlar om bioenergi.
Under hösten röstade EU-parlamentet igenom ett förslag där man ville skärpa kraven på biobränsle så att restprodukter från skogen (grenar och toppar) inte skulle kunna klassas som hållbart biobränsle och därmed inte kunna användas till energiproduktion.
”Orosmolnen har skingrats”
Dessa restprodukter står idag för cirka 20 procent av den tillförda energin i fjärr- och kraftvärmesektorn och ett förbud skulle leda till en svår bränslesituation för många energibolag och dyrare fjärrvärme.
Men i den nya överenskommelsen så är de skärpta kraven på biobränsle inte med längre.
– De orosmoln vi såg har skingrats. Värmesektorn kan andas ut. Nu har vi fått en rimlig skrivning som inte klassificerar skogsrester som ohållbara. Om det inte finns industriell användning för grot, bark eller skadat virke kan det användas som bioenergi, säger Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet.
Skogsråvaran ska dock användas enligt kaskadprincipen, det vill säga i första hand ska den användas till långlivade produkter, som till exempel träbyggnader, därefter till olika former av återanvändning och återvinning innan den i sista hand kan användas för energiproduktion. I Sverige används den principen redan genom marknadens försorg – energibolagen använder enbart rester eller skadat virke i sin produktion.
Väntat besked
På branschorganisationen Svebio är man nöjd med beskedet från EU.
– Vi är förstås nöjda med att man tagit bort regleringarna för biobränsle. Det var väntat och rimligt men så klart väldigt viktigt för det fortsatta klimatarbetet, säger Gustav Melin, vd på Svebio och fortsätter:
– Det blir viss reglering med kaskadprincipen kring industriell rundved. Vi har inte sett skrivningarna ännu så vi vet inte vad det betyder. EU petar som vanligt alltför mycket i detaljer. Det är bättre att se till att olika råvaror används optimalt genom att de får olika värde. Att låta efterfrågan och priset variera på en vara är ett mycket smartare sätt att reglera användning än lagstiftning.
Även på Energiföretagen välkomnar man beskedet:
– Det är bra att man kommit överens om att säkerställa fortsatt användning av rester från skogen, skogsindustriella verksamheter och biogent avfall, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för miljö, hållbarhet och tillförsel på Energiföretagen.
Ökad användning av förnybar energi
Förnybartdirektivet innehåller även många andra delar, till exempel:
För uppvärmning och kylning av byggnader ökar kraven på förnybar energi. 2030 ska den förnybara andelen vara minst 49 procent.Inom transportsektorn får medlemsländerna välja mellan att minska växthusgasutsläppen med 14,5 procent eller att öka andelen förnybar energi i sektorn till 29 procent till 2030.Industrier ska öka användningen av förnybar energi med 1,6 procent årligen. Vidare slår man fast att 42 procent av vätgasen som används av industrin 2030 ska komma från förnybara bränslen utan biogent ursprung. 2035 ska andelen öka till 60 procent.Överenskommelsen inkluderar även snabbare tillståndsprocesser för förnybara energiprojekt.Bakgrunden till det reviderade förnybartdirektivet är EU:s så kallade Fit for 55-paket där målet är att minska koldioxidanvändningen inom EU med 55 procent mellan 1990 till 2045. Även delar av EU:s så kallade REPower-plan, som presenterades våren 2022, har integrerats i den nya uppgörelsen.
Nu återstår bara att direktivet godkänns av hela Europaparlamentet och Europarådet innan det träder ikraft.
Johan Wickström
