Att satsa på mer kärnkraft har varit en av den nya regeringens viktigaste prioriteringar. Under hösten lade man bland annat fram förslag om att det ska bli möjligt att kunna bygga kärnkraft på fler platser än i dag och att begränsningen på tio reaktorer tas bort. I Tidöavtalet, som regeringen tecknat med Sverigedemokraterna, finns också många fler förslag, till exempel att erbjuda kreditgarantier på upp till 400 miljarder kronor till aktörer som vill bygga kärnkraft.
Men hur ser aktörerna i branschen på förslagen? Tidningen Energi har talat med Desirée Comstedt, affärsutvecklingsansvarig för kärnkraft på Vattenfall, Christian Sjölander, medgrundare på kärnkraftsprojekteringsbolaget Kärnfull Next, samt Anton Steen, ansvarig för Public affairs på Fortum.
En av regeringens mer uppmärksammade mål är att öppna upp för reaktorer på fler platser än vid dagens tre anläggningar. Skälet är att ny kärnkraft under den närmaste framtiden till stor del lär handla om små modulära reaktorer (SMR:er) snarare än storskaliga anläggningar. För även om det kan vara praktiskt att bygga SMR:er vid sidan om de befintliga kärnkraftverken – eftersom infrastruktur och kompetens redan finns på plats – så är de i många fall mer effektiva om de placeras närmare slutanvändarna, enligt Christian Sjölander:
– Dels beror det på att den geografiska fördelningen av de svenska elbehoven håller på att förändras kraftigt jämfört med när de befintliga kärnkraftverken planerades, till exempel i och med de stora industrietableringarna i Norrland.
– Dels har vi det faktum att det krävs större investeringar i transmissionsnät för att leverera el till användare som befinner sig längre bort än användare som är nära. Därför är det rimligt att försöka placera Sveriges nya elproduktion i närmare anslutning till var den här ökningen av elbehoven sker, säger Christian Sjölander.
Desirée Comstedt tillägger att SMR i nära anslutning till exempelvis tung industri också kan leverera andra sorters tjänster, till exempel vätgas och fjärrvärme.
Att lagstiftningen stöps om för att möjliggöra för kärnkraft på fler platser är en sak. Men kommer det gå att få invånarna i nya kommuner att acceptera kärnkraftverk i sina närområden? Christian Sjölander tycker att detta är en central fråga för branschen att hantera, inte minst i ljuset av hur trögt det går för vindkraftsutvecklare på flera håll i landet.
– Något som är positivt är att de nuvarande kärnkraftskommunerna har det starkaste folkliga stödet för kärnkraft i hela landet. Och i april i fjol lät vi Demoskop genomföra en opinionsundersökning med personer i hela Sverige, där två tredjedelar av de svarande var positiva eller neutrala till att få ett kärnkraftverk i sin kommun, säger Christian Sjölander.
– Sedan kan det så klart vara en sak att svara på en enkät och en annan sak när det är skarpt läge. Men det finns ändå tecken på att det folkliga motståndet mot ny kärnkraft kanske inte är så stort. Fast branschen måste vara beredd på att arbeta mycket med acceptansfrågor.
Desirée Comstedt tycker att regeringen behöver gå i bräschen för att öka acceptansen.
– Allmänheten behöver inse att den enorma ökning av elproduktion som vi måste få till under de kommande decennierna kommer att märkas av. Det går inte att undvika. Vi måste ha någon sorts Sverige AB-perspektiv på det hela, säger Desirée Comstedt.
Det är ett helt ekosystem av nya leverantörer som behövs. Här borde vi föra en aktiv industripolitik på samma sätt som vi gör inom grönt stål.
En positiv aspekt som lyfts med SMR:er är att de borde generera betydligt fler arbetstillfällen i närområdet än till exempel vindkraftsparker, som bemannas av relativt få anställda när de väl är färdigbyggda. En SMR-anläggning i drift kan ha 80–100 anställda. Dessutom skulle en ort med en SMR på plats kunna bli mer attraktiv för industrietableringar. Anton Steen poängterar att i jämförelse med vindkraft så har kärnkraft inte alls samma ljudmässiga och visuella påverkan på omgivningen.
– Därmed inte sagt att det kommer vara jättelätt att förankra det här. En lärdom från när man byggt ny kärnkraft i Kanada är att vara öppen och låta lokalbefolkningen få inflytande i ett tidigt skede, innan man till exempel bestämt sig för plats och teknikval, så att folk inte känner sig överkörda, säger Anton Steen och fortsätter:
– Jag tror faktiskt att de mer juridiska delarna av tillståndsprocesserna, till exempel prövningar mot Miljöbalken, kommer vara större hinder för ny kärnkraft än den kommunala acceptansen.
Desirée Comstedt menar att det enskilt viktigaste som måste komma på plats för nya investeringar är en översyn av tillståndsprocesserna för ny kärnkraft. Detta berörs också i Tidöavtalet.
– Reglerna måste anpassas för ny teknik, såsom SMR, och prövningarna måste gå snabbare och vara mer förutsägbara, säger Desirée Comstedt.
En del av detta är redan på gång. Nyligen föreslog Strålsäkerhetsmyndigheten i en delrapport till regeringen att kärnkraft ska ha samma förutsättningar som andra kraftslag i miljöbalken och att tillståndsprocesserna bör förenklas.
Regeringens förslag att tillföra 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier för investeringar i kärnkraft har väckt en del diskussion. Tidöavtalet nämner också att nya regler ska införas som förhindrar att politiken ”godtyckligt stänger ner kärnkraftverk”, och att om staten tvingar fram en nedläggning så ska ägarna få rätt till kompensation.
Desirée Comstedt tycker det är bra att regeringen tittar på finansieringsfrågorna, men säger att Vattenfall inte landat i om just kreditgarantier är rätt väg att gå. Christian Sjölander är uttalat positiv till de båda förslagen:
– Det kreditgarantier gör på finansmarknaderna är att investeringar i svensk kärnkraft blir mindre riskfyllda. Det sänker kostnaden på kapitalet, vilket i sin tur leder till lägre energikostnader, säger han.
–Det är samma sak med regler som kompenserar ägare vid politiska nedläggningsbeslut. Det sistnämnda är för övrigt något som skulle gynna Sveriges ekonomi om vi blev bättre på rent generellt.
Något som inte berörs i Tidöavtalet men som Anton Steen menar att regeringen behöver ta tag i är återuppbyggnaden av leverantörskedjor.
– Det är ett helt ekosystem av nya leverantörer som behövs. Här borde vi föra en aktiv industripolitik på samma sätt som vi gör inom grönt stål. Finland gör redan detta, säger Anton Steen.
Fortum har även dragit andra lärdomar av den finska kärnkraftsverksamheten. Inte minst den kraftigt försenade och fördyrade nya reaktorn Olkiluoto 3.
– Den främsta lärdomen är vikten av standardisering. Bristen på detta är huvudskälet till de problem som präglat nya kärnkraftsbyggen i Europa. Men för att få till en sådan standardisering måste vi samarbeta mer på europeisk nivå än vi gör idag, säger Anton Steen.
Både Vattenfall och Fortum har pågående förstudier om eventuell ny kärnkraft. Vattenfall fokuserar på SMR:er, medan Fortum även inkluderar storskalig kärnkraft. Kärnfull Next för samtal med flera möjliga kunder i nuläget och menar att det skett ett genombrott i diskussionerna jämfört med för två år sedan.
– Innan var man nyfiken på hur kärnkraft kunde fungera som en framtida energilösning. Nu frågar kunderna snarare hur mycket och hur snabbt vi kan leverera. Diskussionerna har blivit mer lösningsorienterade, säger Christian Sjölander.
Han vill inte namnge några specifika projekt utan menar att det är upp till kunderna att kommunicera detta när de tycker att det är dags.
– Men jag tror vi kommer få se ett par av våra projekt bli publika i år, säger Christian Sjölander.
Enligt Anton Steen har de kärnkraftsambitioner som den nya regeringen presenterat haft konkret påverkan på Fortums framtidsplaner.
– De har inneburit att vi i vår förstudie kan fokusera på både Sverige och Finland i ungefär samma utsträckning. Utan dessa förändringar hade vi nog behövt avgränsa förstudien mer mot Finland, säger Anton Steen.
Desirée Comstedt tror att om allt vill sig väl kan Sverige ha den första SMR:en i drift i början på 2030-talet.
– Det blir sannolikt vid någon av de befintliga platserna då det är lättast att börja där. SMR-reaktorer på nya platser tror jag dröjer ytterligare ett par år, säger Desirée Comstedt.
Sedan i juni 2022 arbetar Vattenfall med en förstudie om att bygga två eller fler SMR i Ringhals. Och nyligen presenterade Vattenfall nyheter kring detta arbete, bland annat att de kommer inleda en dialog med teknikleverantörer och förbereda för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket inkluderar fältstudier och markundersökningar. Förstudien beräknas vara klar till årsskiftet 2023/24.
Kärnkraften i Tidöavtalet
Tidöavtalet innehåller en rad skrivelser om svensk kärnkraft. Bland annat:Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft på andra platser än idag och att kunna bygga fler än tio reaktorer. Förslaget är ute på remiss i skrivande stund.Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk. I så fall ska ägarna ha rätt till kompensation.Statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system.Vattenfall får direktiv att påbörja upphandlingen av ny kärnkraft.Snabbare och billigare tillståndsprocesser för ny kärnkraft.Nödvändiga regelverk för att skapa förutsättningar för små modulära reaktorer (SMR).En ny energiforskningsproposition ska läggas fram där ”kärnkraften har en självklar plats.”
Linus Olin
