Den kommunala tillstyrkan, eller vetot, som det brukar benämnas, kom till som en följd av en lagändring 2009. Då var syftet att göra tillståndsprövningen för vindkraft smidigare. Den tog för lång tid eftersom en vindkraftsutbyggnad prövades parallellt med både plan- och bygglagen och miljöbalken.
Därför beslutade man att vindkraften endast skulle prövas mot miljöbalken i de tillståndsärenden som tidigare dubbelprövats. Men för att inte kommunerna helt skulle tappa inflytande, som flera remissinstanser befarade, gavs också kommunerna veto.
Idag har kommunerna ingen tidsgräns när det gäller att tillstyrka eller avslå en ansökan från en projektör som vill bygga vindkraft. Kommunerna kan också ändra inställning i ett sent skede av tillståndsprocessen utan att ange några speciella skäl, och dessa beslut kan inte överklagas.
– Vetot infördes för att inte underminera det kommunala planmonopolet. Men problemet var att politiken inte gjorde en särskilt noggrann utredning av dess konsekvenser. Det var en produkt av tjänstemännen på regeringskansliet, menar Johanna Liljenfeldt, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Många projekt stoppas
Idag stoppas åtta av tio vindkraftsprojekt av att kommunerna inte ger tillstyrkan, enligt branschorganisationen Svensk vindenergi. Samtidigt visar prognoser att efterfrågan på el kommer att öka mycket kraftigt de kommande 10–20 åren. Därför är det oroväckande att vindkraftsutbyggnaden bromsar in efter 2025, uppger Tomas Hallberg som är ansvarig för tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk vindenergi.
– Det handlar om projekt som annars skulle ha gått in i tillståndsfasen om de inte hade stoppats av det kommunala vetot, säger han.
Det handlar om stora belopp för projektutvecklare och investerare som går förlorade utan motivering."
Även Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen, är kritisk till reglerna kring vetot.
– Att slopa det kommunala planmonopolet finns inte på kartan men projektörerna måste kunna få ett besked som står sig genom hela processen. Ingen annan verksamhet skulle tolerera att få ett nej några år in i processen. Det handlar om stora belopp för projektutvecklare och investerare som går förlorade utan motivering, säger Lars Andersson.
Daniel Lindvall, doktor i sociologi och forskare vid Uppsala universitet, menar att en kommunal vindkraftsetablering lätt blir en politisk fråga.
– Som kommunpolitiker gynnas man inte av att ge en tillstyrkan. Tvärtom straffar det sig ofta politiskt. Då blir det lättare att säga nej. Det kostar inte heller något för en kommunpolitiker att göra det.
Tidigare utredningar
Det har dock gjorts försök att förändra det kommunala vetot och göra det mer förutsägbart. För två år sedan presenterades till exempel utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning”, där utredaren föreslog att kommunerna måste ge ett tidigt besked om en eventuell etablering.
Syftet var att vindkraftsprojektörer inte skulle behöva lägga ned tid och pengar på ett projekt som kan stoppas när som helst. När utredarnas förslag lades fram i riksdagen förra sommaren röstades det dock ned. Därför är aktörerna nu spända inför vad som kan komma ur den nuvarande utredningen, Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, som tillsattes våren 2022. Utredaren Ulrika Liljeberg ska komma med förslag på hur landets kommuner ska ges bättre incitament för att säga ja till vindkraft den 31 mars.
I direktiven till utredningen står det bland annat att man ska se över incitamentsmodellerna som tillämpas i Tyskland och i de nordiska länderna. Utredaren ska också ge förslag på ett system för kompensation till dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Något som sker redan idag då vindkraftsaktörer betalar markägare för arrenden eller till lokalsamhället där en vindkraftspark etableras, men utredningen vill se en större systematik.
Ändrade direktiv
Frågan har också varit vem som ska betala. I det tidigare direktivet skulle både statens och vindaktörernas möjlighet till finansiering utredas, men den nya regeringen har ändrat direktivet och slagit fast att endast verksamhetsutövaren ska stå för finansieringen.
Tomas Hallberg på Svensk vindenergi menar att det riskerar att hämma utbyggnaden ännu mer.
– Om kostnadsnivån blir högre i Sverige än i våra konkurrentländer kommer investerarna att söka sig dit i stället. Det byggs till exempel mycket vindkraft i Finland nu. Vi har också svårt att se det rimliga i att en verksamhetsutövare ska betala kommunen för att de ska låta projektet gå vidare till miljöprövning. Det är en väldigt konstig ordning, säger Tomas Hallberg.
Anna-Caren Sätherberg, miljöpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, beklagar att direktivet ändrats.
– Vi är kritiska till att regeringen ändrat i direktiven så att inte alla möjligheter till finansiering utreds. Sverige är i behov av en utbyggd elproduktion av alla slag.
Vilken typ av förslag kan få fler kommuner att säga ja tror du?
– Vi anser att närboende och kommuner som medverkar till utbyggnad av vindkraftverk ska kunna få ekonomiskt stöd och hoppas på att utredningen kommer fram med förslag som möjliggör och underlättar utbyggnad av vindkraften, säger Anna-Caren Sätherberg.
Ministern hänvisar till Tidöavtalet
Tidningen Energi har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar. Hennes pressekreterare meddelar att man inte kan kommentera utan hänvisar till Tidöavtalets paragraf om vindkraften.
Finns det ingen ekonomisk vinning i att säga ja så faller de andra argumenten bort.
”Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader. På samma gång får utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft Dir. 2022:27 ett tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad”.
Inför att utredningen ska presentera sina förslag konstaterar forskaren Daniel Lindvall att det är helt avgörande att de boende i en kommun får en del av kakan. Det gör det också lättare för politiker att förespråka vindkraft.
– I de flesta europeiska länder betalar vindkraftsoperatören någon slags skatt som går tillbaka till kommunen. I Danmark har man också rätt till en ersättning i förhållande till värdeminskningen av fastigheten, säger Daniel Lindvall.
– Finns det ingen ekonomisk vinning i att säga ja så faller de andra argumenten bort. Varför ska vår kommun ta ansvar för utbyggnaden av förnybar energi är argumentet.
Utredaren Ulrika Liljeberg ska lämna utredningens förslag vid månadsskiftet mars/april. I en intervju med SvT i början av mars ville hon inte lämna några detaljer, men hon utlovade ”tydliga förslag på ersättningar”.
Utredningen som ska stärka incitamentenUtredningen, Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället.Den ska bland annat:kartlägga de modeller för frivillig ersättning som i dag lämnas av projektörer samt vilken karaktär och ändamål sådan ersättning vanligtvis har,redovisa i vilken utsträckning frivilliga ersättningar från projektörer går till kommuner respektive till lokala föreningar, rättighetshavare och andra sammanslutningar,redovisa vilka incitamentsmodeller som utvecklats i de nordiska länderna och i Tyskland, samt erfarenheterna från dessa och relevansen för svenska förhållanden,lämna förslag till system för kompensation till dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad.
Martin Berg
