Ukrainakrig, prisexplosion på elmarknaden och ökade krav från alla aktörer som vill elektrifiera snabbt. Man kan tänka sig att det finns lugnare jobbpositioner att äntra under sådana förhållanden än generaldirektörsposten på Energimarknadsinspektionen (Ei).
Det var för ett år sen, den 1 maj 2022, som Ulrika Hesslow stegade in i sin nya roll på Ei – den myndighet som ska se till att Sverige har väl fungerande energimarknader.
– Det var en tid när det hände väldigt mycket. Vi hade kriget, hela elektrifieringen och sedan kom också en ny regering efter ett tag. Det var stora frågor att sätta sig in i på kort tid, säger Ulrika Hesslow när vi ses på Ei:s huvudkontor i Eskilstuna.
3 lästips från Ulrika Hesslow
Mitt ibland oss
Evin Cetin
Björnjägarens döttrar
Annelie Jordahl
Putins troll
Jessikka Ari
Det är många frågor som passerar Ei:s bord, men den mest omdiskuterade under det senaste året rör kanske elmarknadens funktion. Är det verkligen en optimal elmarknad när priserna sticker iväg så mycket och rör sig så kraftigt fram och tillbaka? Och har marknaden rätt funktionalitet för den snabba elektrifieringen?
– Grunden, själva prissättningsmekanismen, fungerar väl. Sedan blev det en utbudschock när gasen började användas som ett medel i Ukrainakriget. Men de höga priserna är inte en konsekvens av att marknaden inte fungerar, säger Ulrika Hesslow.
– Men det finns utvecklingsområden, till exempel de långsiktiga risksäkringarna, där likviditeten behöver öka. Även marknaden för stödtjänster och flextjänster kan utvecklas ytterligare.
Hur ser du på EU:s nya reformförslag för elmarknaden som kom i mars?
– Vi tycker det är bra att man inte förändrar prissättningsmekanismen och att man förstärker marknadsövervakningen. Vi vill utveckla forwardmarknaderna, men lösningarna bör vara marknadsbaserade utan för mycket interventioner, säger Ulrika Hesslow.
Svenska kraftnät (Svk) har nyligen föreslagit att Sverige bör införa en kapacitetsmarknad på sikt – hur ser du på det?
– Det skulle vara en mycket ingripande förändring av elmarknaden och det finns en risk att det skulle bli ineffektivt och dyrt. Vad skulle det kosta för elanvändarna? Skulle vissa producenter gynnas framför andra? Det behövs en grundlig konsekvensanalys innan ett eventuellt införande av en kapacitetsmarknad.
Till 2045 behöver Sverige ha minst dubbelt så mycket el enligt de flesta prognoser – vad krävs för det?
– Man måste jobba brett med acceptans och investeringssignaler. Därför är diskussioner om att sätta långsiktiga elpristak olyckliga. Sedan skulle det kunna behövas lokaliseringssignaler så att produktionen placeras på den mest effektiva platsen, säger Ulrika Hesslow.
Men det handlar också om att tänka i system och helheter, menar hon.
– Vi behöver jobba mer med sektorsintegration, där man med smarta lösningar kan koppla ihop fjärrvärme, vätgas och el så att de olika delarna kan stödja varandra.
Ulrika HesslowÅlder: 59 år.
Familj: Man, två vuxna barn och barnbarn.
Bor: Västerås.
På fritiden: Utomhus så mycket som möjligt. Skidor och skridskor på vintern. Trädgårdsfix och vandring på sommaren. Läser en del.
Energitips: Skaffa timprisavtal och styr förbrukningen efter timpris. Skaffa solceller om du har möjlighet.
En tröskel för elektrifieringen är de långa och komplicerade tillståndsprocesserna för elnät, varav de flesta ärenden på olika sätt måste igenom EI:s nålsöga i något steg. Vad kan ni göra för att snabba på dem?
– Vi har effektiviserat våra interna arbetssätt och verktyg och har också ökat personalstyrkan. Men de stora vinsterna handlar nog om att jobba tillsammans med Lantmäteriet och Länsstyrelserna. Om vi till exempel skulle kunna parallellställa vår process för nätkoncession med Lantmäteriets process för ledningsrätt skulle man nog kunna kapa ett års ledtider, konstaterar Ulrika Hesslow.
Den snabba omställningen kräver enorma investeringar i de svenska elnäten – upp till 1 000 miljarder kronor fram till 2045, enligt vissa analyser. Samtidigt ser det ut som att intäktsregleringen för 2024–2027 stramas åt genom ett beslut av Ei i december 2022. Ei tog då fram ett nytt sätt att beräkna värdet på elnätsanläggningar, vilket minskar företagens kapitalbas och i förlängningen intäktsramarna, enligt Energiföretagens beräkningar.
Men Ulrika Hesslow menar att Sverige behöver justera sin intäktsreglering.
– Elnätsavgifterna i Sverige har ökat mer än i våra grannländer. Vi måste väga elnätsföretagens intresse att få avkastning på sitt kapital mot kundernas intresse att få rimliga priser. Det är en balansgång. Och elnätsföretagen kommer få en säker avkastning på det kapital man satsat, så de kommer även fortsättningsvis kunna göra investeringar, säger Ulrika Hesslow.
Vi måste väga elnätsföretagens intresse att få avkastning på sitt kapital mot kundernas intresse att få rimliga priser. Det är en balansgång."
Samtidigt pågår en utredning om framtidens intäktsramar – hade det inte varit bra att invänta den innan ni ändrade metod?
– Jo, det kan man tycka, men problemet är att den kommer för sent. Vi måste fatta beslut om nya intäktsramar innan den 31 oktober och det är först då som utredningen kommer att vara färdig, säger Ulrika Hesslow.
Nu ser det istället ut att bli fortsatta domstolsprocesser.
– Men de här processerna är inget vi önskar. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna komma undan detta, säger Ulrika Hesslow.
Att det just blev energibanan för Ulrika Hesslow är mer av en slump. Valet stod mellan juridik eller industriell ekonomi när gymnasiestudierna var klara och det blev slutligen det sistnämnda, i Linköping. Men exjobbet gjorde hon i hemstaden Västerås, på industrijätten ABB. Därefter kom ett erbjudande att stanna kvar, vilket hon gjorde i 26 år – efterhand i en rad olika chefspositioner. Men 2013 dök det upp ett jobberbjudande som inköpschef på Svenska kraftnät.
– Jag tänkte att om jag nån gång ska jobba nån annanstans så får jag ta chansen nu. Det kändes spännande och meningsfullt.
Även på Svk blev det olika positioner innan hon efter närmare nio år slutade som ställföreträdande generaldirektör och då tog klivet över till Ei.
– Jag tyckte att det vara ett bra tillfälle att jobba med energifrågorna i en ny spännande miljö. Att komma hit kändes väldigt välkomnande. Det är en hög kompetens och väl fungerande arbetsprocesser här på Ei.
Och det är en myndighet med oerhört många uppgifter – från regelutveckling och tillsyn till tillstånd och konsumentinformation. Nya rapporter och föreskrifter duggar tätt från inspektionen. Dagen innan intervjun har Ei tillsammans med ett par andra myndigheter släppt tre rapporter om hur man kan ”realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet”.
– Vi ser att det pågår väldigt mycket inom flexområdet, till exempel på olika lokala flexmarknader. Nu håller de europeiska TSO:erna på att implementera de övergripande riktlinjerna kring efterfrågeflexibilitet som Acer tagit fram och Svk fortsätter att utveckla marknaden för stödtjänster.
Konsumenterna behöver mer information kring hur man kan hantera timprisavtal och vilka möjligheter som finns med flexibilitet.
Men det finns fortfarande trösklar för enskilda elkunder, enligt en av analyserna i EI:s nya rapportbunt:
– Utredningen visar att konsumenterna behöver mer information kring hur man kan hantera timprisavtal och vilka möjligheter som finns med flexibilitet. Det är en tröskel när det gäller hur man kan styra sin förbrukning på ett effektivt och enkelt sätt och vilka verktyg som finns för det. Vi har föreslagit förenklingar för slutkunderna, säger Ulrika Hesslow.
Nu håller även andra delen av EU:s ren energi-paket att implementeras. Det handlar just mycket om att förenkla för slutkunderna och få med fler aktörer att delta på elmarknaden. Bland annat vill EU sänka trösklarna för nya aktörer, till exempel genom att införa en ny roll som leverantör av balanstjänster och en som oberoende aggregator. På detta sätt ska det bli lättare att lämna bud för stödtjänster då man inte behöver gå via en balansansvarig aktör.
Men i mars kritiserade branschorganisationen Power Circle Ei för implementeringen. Power Circles vd Johanna Lakso varnade i en debattartikel för att aggregering kan bli helt olönsamt på grund av Ei:s tolkning av hur man ska kompensera för de obalanser som uppstår i aggregeringen.
Enligt Ulrika Hesslow är det delvis en misstolkning:
– En aggregator ska svara för sina egna obalanser, men det finns också en kompensationsmekanism som handlar om energileveransen. Och hur den ska se ut är inte klart än, men den ska inte utgöra ett hinder för aggregering.
Det är många bitar som måste klaffa för att energiomställningen ska kunna bli av.
– Ja, det är mycket som ska komma på plats fort. Det handlar om att bygga ut elnät, få in mer produktion, öka antalet flexresurser och se till det blir sektorkopplingar. Sedan behövs det kompetens, vilket är ett nyckelområde. Det gäller att vi berättar för våra ungdomar hur spännande det här yrkesområdet är och hur viktigt det är.
Har jobbet blivit som du tänkte dig för ett år sedan?
– Jag trodde nog att det skulle bli ganska intensivt, men det har hänt ännu mer än vad jag hade trott. Det är jätteutmanande men också väldigt stimulerande. Det är charmen med det här jobbet – man är en del av samhällsutvecklingen.
Slutligen, hur aktiv är du själv på elmarknaden?
– Jag har solceller på taket och styr värmepumpen, och så har vi en hybridbil som vi laddar utifrån prissignaler.
Ei övervakar energimarknadernaEnergimarknadsinspektionen (Ei) är en expert- och tillsynsmyndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Ei har tillsyn över och utvecklar reglerna på el-, fjärrvärme- och naturgasmarknaderna. Ei arbetar också för att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel.Myndigheten grundades 2008 som en avknoppning från Energimyndigheten och har cirka 200 anställda. Huvudkontoret ligger i Eskilstuna.Ei driver sedan 2008 elpriskollen.se som hjälper Sveriges elkunder att jämföra elhandelsavtal. Det är Sveriges enda oberoende jämförelsesajt för elavtal.
Johan Wickström
