Allt sedan tidigt 1980-tal har Lars Ejeklint arbetat med frågan hur vi ska använda vår energi på ett mer effektivt sätt, alltid med Vattenfall som arbetsgivare.
– Det var efter oljekrisen och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara som vi 1986 startade Uppdrag 2000, där syftet var att se hur mycket el man kunde spara. Då tog vi för första gången även in människan i kalkylen också. Vi kunde se att beteendet spelar en stor roll, säger Lars Ejeklint när vi ses på Vattenfalls huvudkontor i Solna.
Uppdrag 2000 visade att det gick att spara minst 8–17 procent av elen (exklusive den elintensiva industrin). Lars Ejeklint tar fram en röd pärm och bläddrar lite:
– Våra kunder på 90-talet fick den här pärmen med hundratal energitips. Det är som en bruksanvisning – de flesta tipsen är fortfarande giltiga. Till exempel det här att du ska fälla ner persiennen för att spara värme, säger Lars Ejeklint och pekar på en svartvit illustration på en av sidorna.
One Tonne House
På 2000-talet började Vattenfall utveckla mer digitala tjänster och 2010 lanserade man projektet One Tonne House tillsammans med bland andra Volvo. Det var ett modernt och stilrent hus med en massa tjänster som skulle ge möjlighet för en vanlig familj att kapa de årliga klimatutsläppen från drygt 7 till 1 ton per person (vilket i praktiken var extremt svårt).
– Vi var lite för tidiga, det fanns ju knappt elbilar på den tiden. Tekniken fungerade men man var inte beredd att betala. Elen var så billig och tekniken var ganska dyr. Vi fick inte tillräckligt med kunder.
Men nu är det tvärtom: tekniken är billig och elen är dyr. Så nu borde det väl vara läge för dessa tjänster igen.
– Våra kunder har tillgång till gratis personlig energirådgivning via telefon.Men trycket är stort på våra kundmottagningar. Vi får mer än dubbelt så många samtal idag jämfört för ett år sedan. Elförbrukningen har kommit högt upp på agendan även vid middagsbordet, säger Lars Ejeklint.
– Det som efterfrågas är vad man kan göra här och nu för att minska sin elanvändning. Vi har därför nyligen lanserat en digital energirådgivare. Det är en guide på nätet som hjälper kunden att identifiera och välja åtgärder som inte kostar något att genomföra och minskar elanvändningen direkt.
"Behöver inte vara komplicerat"
Vattenfall märker också av ett stort ökat intresse för solceller och värmepumpar bland hushållen. För företag erbjuder man också många tjänster, till exempel rådgivning och energikartläggningar utöver den traditionella rådgivningen kring en kundanpassad elhandelsstrategi.
– Det behöver inte vara så komplicerat. Man kan till exempel nattvandra och se vilka system som är igång fast de inte behöver vara det. Ett tips är att involvera sina medarbetare, säger Lars Ejeklint.
En ny och växande del för Vattenfall är att hjälpa företag att kostnadsoptimera sin elanvändning med till exempel batterilösningar för att kapa effekttoppar och sälja stödtjänster till Svenska kraftnät.
– Ett exempel är ju Bolidens blysmältverk i Landskrona där vi kopplat in ett batterilager på 0,5 MW som kostnadsoptimerar elanvändningen för företaget. Ett industriföretag kan göra en massa saker med energianvändningen utan att det behöver påverka produktionen.
Släppt egen bok
Men vad kan då de enskilda hushållen göra för att få ner sin elnota? Under hösten har Lars Ejeklint skrivit en bok som ska hjälpa hushållen på traven – Energismart. Boken, som precis kommit ut i handeln, är fullmatad med konkreta energitips plus att den också pedagogiskt förklarar hur det svenska energisystemet är uppbyggt.
Det var bokförlaget Mondial som kom med idén och kontaktade Lasse.
–Först var jag lite tveksam men också lite smickrad. Men när vi diskuterade innehållet kändes det väldigt rätt med tanke på situationen vi är i och det stora intresset för energifrågor. Energifrågan har ju blivit en middagssnackis.
Vad har du för förväntningar på mottagandet?
– Jag är superglad om jag åtminstone kan inspirera en person att tycka att det är kul att jaga kilowattimmar. En annan sak som glädjer mig är att mitt författararvode går till EcoTree som odlar skogar som bevarar mångfalden och bidrar till att binda koldioxid, säger Lars Ejeklint.
Johan Wickström
