Energiföretagens rapport bygger på analyser som har tagits fram av Energiforsk och Profu. De baseras bland annat på näringslivets aviserade planer för fossilfri produktion, nyindustrialisering och elektrifiering av transportsektorn. Om dessa planer realiseras blir behovet alltså 330 TWh och eleffekten den mest ansträngda timmen bedöms vara 49 GW till 2045.
Det är 20 TWh mer än det scenario som Energiföretagen tog fram för två år sedan. Orsaken till den stora ökningen från 2021 beror främst på att flera energiintensiva energisatsningar har tillkommit, som exempelvis Northvolts nya fabriker.
– Omställningen innebär fantastiska möjligheter för Sverige. Det ger enorma affärsmöjligheter för näringsliv och industri med ökad välfärd för oss alla, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen.
– Gör vi det rätt så kan Sverige bli det mest framgångsrika fossilfria industrilandet som går i bräschen att det här är genomförbart genom nya industrietableringar, fler jobb och ökad välfärd, säger han vidare.
Ändrade användningsmönster
Rapporten visar också att användningsmönstret av el förändras på drastiskt sätt.
– Norr blir det nya söder. Tidigare har de norra delarna av Sverige varit kraftiga överskottsområden av el, men till 2045 visar vår analys att de i stället får ett underskott av el. Detta på grund av de stora industrisatsningarna som ska genomföras. Det gör att det behövs mycket ny elproduktion och överföringskapacitet för att klara behovet, säger Per Holm.
I rapporten har man undersökt hur mycket ny elproduktion som behövs för att svara upp mot det förväntade behovet 2045. Investeringsgapet mellan det som återstår och det förväntade behovet är hela 290 TWh, men samtidigt ska det påpekas att det är ett hypotetiskt antagande eftersom reinvesteringar i befintlig produktion kommer att ske under tiden och ny produktion kommer att byggas.
Det krävs dock inte enbart ny elproduktion utan även nya elnät. Sverige har idag dessutom ett gammalt elnät och underlagsrapporten pekar på en omfattande utbyggnad till en investeringskostnad på 1000 miljarder kronor till år 2045, vilket även inkluderar Svenska kraftnäts investeringsplaner på 170 miljarder kronor.
Hur ska då detta kunna genomföras?
– Vi behöver all typ av elproduktion och oavsett vilken elproduktion som byggs krävs ett bra och robust elnät, säger Per Holm och fortsätter:
– Sektorskoppling blir allt viktigare och fjärrvärmens möjligheter att värma hus och därmed avlasta elsystemet när det behövs som mest får en ännu viktigare roll, liksom energieffektivisering och vätgas.
”Det måste bli tydligare för investerare”
Det kräver dessutom politiska åtgärder och ett stort samarbete mellan olika berörda aktörer menar Åsa Pettersson.
Energiföretagen har sedan tidigare lyft en rad med reformförslag för att kunna åstadkomma en snabb utbyggnad av elproduktion och elnät, där kortare tillståndsprocesser är en av de absolut viktigaste åtgärderna.
– Politiken har länge haft som mål att halvera tillståndsprocesserna, men vi har fortfarande inte sett att det börjar hända, säger Åsa Pettersson.
– En annan fråga som är viktig är att reformera det kommunala vetot. Det har Energiföretagen talat om en längre tid. Det förslag som fanns gick tyvärr inte gick igenom i riksdagen i våras. Det måste bli tydligare och säkrare för investerare att veta när de kan få besked. Vi slösar ju bort tid när besked dröjer och det är tid vi inte har om vi ska nå målet om fossilfritt.
Just brist på hastighet är något som Åsa Pettersson återkommer till och som hon tycker är bekymmersamt.
– En annan stor fråga handlar om acceptans. Omställningen behöver ses som ett paket, så om vi vill ha alla de här gröna jobben som den här stora omställningen ger, då ingår även elnätsbyggnad och elproduktion.
– När en kommun jublar över 2 000 nya jobb som omställningen ger behöver de även vara okej med utbyggnad av elnät och elproduktion. För utan satsningar på elnät och elproduktion blir det inga nya jobb, säger Åsa Pettersson.
För att skapa den känslan är lokala incitament avgörande menar Åsa Pettersson och pekar på utredningen om lokala incitament och ersättning för ny vindkraft som ett bra exempel på detta.
– Det är centralt att kommuner känner att de får något viktigt tillbaka när det byggs elproduktion i deras kommun, säger Åsa Pettersson.
Ökad förståelse för åtgärderna
Vad är det då som talar för att dessa initiativ kommer i gång nu?
– Till skillnad för två år sedan då vi presenterade scenariot förra gången, finns idag en ökad förståelse kring att det handlar om en dubblering av dagens elanvändning och att det krävs åtgärder för få snabbt få fram mer elproduktion och elnät.
– Nu behöver många aktörer samlas kring en plan hur detta ska bli verklighet och där behöver politiken hålla i taktpinnen, så att vi verkligen når dessa mål. Det politiken framför allt kan bidra med är tydliga regler på marknaden, kortare tillståndsprocesserna och att arbeta för en ökad acceptans för ny elproduktion liksom elnät. Då blir det mycket enklare för näringslivet och energibranschen att leverera, avslutar Åsa Pettersson.
Ann-Sofie Borglund
