Nordion Energi bildades 2018 med uttalat syfte att driva omställningen mot 100 procent grön energi i Sverige genom att utveckla biogas- och vätgasrelaterad infrastruktur. Bolaget ägs av Igneo Infrastructure Partners, en specialiserad infrastrukturfond, som i sin tur har Mitsubishi Bank, en av världens största banker som huvudägare.
Nordion Energi
Nordion Energi består av Swedegas – systemansvarig för naturgas i Sverige – och Weum som är en regional och lokal gasdistributör. I koncernen ingår också Falbygdens Energi som erbjuder el, värme och bredband. Tillsammans har koncernen närmare 40 000 kunder inom industri, företag, energibolag, kommersiella fastigheter och privata hushåll.
– Ägarbilden är viktig, eftersom den är orsaken till att vi finns. Nordion skapades med tanken att delta i den svenska energiomställningen och har rejält med finansiella muskler, säger Hans Kreisel, vd på bolaget sedan 2020.
Med en gedigen bakgrund som chef för bland annat både tyska Eon Gas och Skellefteå Kraft har Hans Kreisel en god inblick i stora delar av energisystemet och en stark vilja att bidra till energiomställningen.
En lucka i omställningen
Igneo – som investerar i infrastruktur över hela världen med fokus på hållbarhet – identifierade en lucka i den svenska energiomställningen och med den som utgångspunkt skapades Nordion genom förvärvet och sammanslagningen av Swedegas och Weum (tidigare Eon Gas).
– Sverige har inte varit så aktivt när det gäller utbyggnad av gasnätet och flexibilitet. Samtidigt var det känt att vätgas skulle spela en större roll i Europas energiomställning redan innan EU-kommissionen lanserade den gröna given 2019.
Swedegas är systemansvarig – TSO (Transmission System Operator) – för det svenska stamnätet för gas, motsvarande Svenska kraftnäts funktion för elsystemet. Det innebär att Swedegas äger och driver det centrala gasledningsnätet i Sverige. Något heltäckande nationellt nät är det dock inte. Inklusive grenledningar är stamnätet drygt 60 mil långt och sträcker sig från danska Dragör till Stenungsund, fem mil norr om Göteborg. Weum Gas driver landets största lokala gasdistributionsnät, främst i Malmö storstadsområde.
Vi vill bli en energikoncern med ett brett utbud av hållbara lösningar och förvärvar det vi kan inom gas, el och värme.
Äger Falbygdens Energi
Sedan 2021 äger Nordion även Falbygdens Energi, som driver Falköpings elnät. Det sistnämnda bolaget kan tyckas passa dåligt in i sammanhanget, men Nordion har ett uttalat mål att växa.
– Vi vill bli en energikoncern med ett brett utbud av hållbara lösningar och förvärvar det vi kan inom gas, el och värme. Möjligheterna dyker inte upp så ofta och Falköping ligger mellan Vänern och Vättern, vilket är ett av våra strategiska fokusområden, där vi tror det kommer att hända mycket framöver inom energiomställning, säger Hans Kreisel.
Bland annat menar han att tillverkningsindustrier i ökad omfattning kommer att kräva att det ska vara helt fossilfritt i näten där de etablerar sig och därför söker sig till områden med gröna elnät. Området mellan Sveriges två största sjöar tillhör de områden som kan erbjuda helt gröna regionalnät, och där det också sker mycket transporter
Biogasens andel ökar
Gas är dock Nordions primära fokus just nu och målet är att det ska vara 100 procent förnybart i rören. Idag är huvuddelen av den gas som distribueras i det svenska gasnätet dock dansk naturgas. Men biogasens andel ökar successivt och står idag för närmare 40 procent, vilket kan jämföras med 2017 då dess andel var drygt 15 procent.
Hans Kreisel verkar säker när han säger målet snart är uppnått. Med tanke på att Nordion enligt regelverket inte får driva anläggningar för produktion av biogas, och inte producera eller handla med gas, är det i förstone ett något märkligt uttalande. Men förklaringen finns återigen hos ägarna.
– Vi är enormt kapitalstarka och kan finansiera och äga biogas- och andra anläggningar, så länge vi inte har någon påverkan på prisbildningen, konstaterar Hans Kreisel.
Dotterbolaget Swedegas arbetar med att öka andelen biogas i gasnätet och ser gärna att fler biogasproducenter ansluter sig för inmatning av biogas på stamnätet där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Bland biogassatsningar som Nordion nyligen medverkat i finns en anläggning för framställning av biogas från stallgödsel i Vessige Bro, i Falkenbergs kommun.
Med befintlig teknik handlar det om många bäckar små för att nå målet. Samtidigt väntas efterfrågan på biogas öka. Enligt en studie från Energiforsk väntas behovet vara 14–29 TWh 2045.
– Om vi kan hitta tillräckligt stora volymer biogas så bygger vi ut stamnätet för biogas. Men det krävs sannolikt en ny förgasningsteknik av biomassa för att få fram de volymer som efterfrågas.
Satsar på vätgas
Ett annat område som bedöms växa kraftigt framöver är givetvis vätgas. Det krävs enorma mängder vätgas för att klara de industriella projekt som planeras: totalt mellan 65–100 TWh, vilket kan jämföras med hela den nuvarande svenska elproduktionen på cirka 150 TWh. Enligt de flesta prognoser kommer elanvändningen fördubblas till 2045, och en väldigt stor del av detta kommer gå till vätgasproduktion via elektrolys om bedömningarna slår in.
2021 stod vätgas för mindre än 2 procent av den europeiska energimixen. Men den bilden är på väg att ändras. Långt över 1 000 vätgasprojekt har identifierats inom EU-kommissionens European Clean Hydrogen Alliance, och i EU:s vätgasstrategi räknar man med att 430 miljarder euro behövs för att finansiera alla satsningar, varav 180 miljarder euro väntas tillföras i form av bidrag.
– Kontinentaleuropa har ett befintligt sammanhängande och väl dimensionerat gasnät som går att konvertera till vätgas, så där är det lite lättare. I Sverige måste vi bygga nytt från början. Det gäller också på Västkusten, eftersom det svenska stamnätet inte är dimensionerat för att hantera vätgas, säger Hans Kreisel.
Sverige har för många långsiktiga mål och planer. Jag saknar ett gäng kortsiktiga mål.
För vätgas finns inte heller några färdiga affärsmodeller eller regelverk vad gäller tillståndsgivning och koncessionsfrågor. Och så har vi frågan om hönan och ägget: Vem ska börja bygga? Industrin som efterfrågar vätgasen innan den finns? Vindkraftsbolagen som levererar elen som kan bli vätgas? Gasdistributörer, som Nordion, innan det finns någon gas att transportera?
– Sverige har för många långsiktiga mål och planer. Jag saknar ett gäng kortsiktiga mål som gör att det går starta ett uthålligt infrastrukturbygge som möjliggör omställningen. Vindkraftsparker, infrastruktur och industri måste beslutas om och byggas samtidigt. Det kräver planering från samhällets sida, och det är vi inte så bra på att få till i Sverige, säger Hans Kreisel.
Många potentiella vätgaskluster
Ett möjligt sådant kluster är dock på väg att uppstå i Norrbotten och kring Bottenviken där flera industriella aktörer behöver stora mängder vätgas i sina industriella processer, och tillgången på el är god. I Sverige handlar det bland annat om LKAB, den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberias och H2 Green Steel, och på den finska sidan om Nestes elektrobränslen.
– Nordions och Gasgrid Finlands projekt Nordic Hydrogen Route är en del av denna vision. Tanken är att utveckla en gränsöverskridande vätgasinfrastruktur runt Bottenviken för att effektivt transportera energi från producenter till konsumenter och säkerställa en öppen och säker vätgasmarknad i regionen, säger Hans Kreisel.
Blir planerna verklighet handlar det om infrastrukturinvesteringar på i storleksordningen 35 miljarder kronor. Det bleknar dock i jämförelse med de cirka 350 miljarder kronor som skulle behöva investeras i ny vindkraft och elektrolysörer.
Ett annat potentiellt vätgaskluster finns i mellersta Sverige, kring metallindustrierna i Gävle, Sandviken, Hofors och Borlänge. Ytterligare ett möjligt kluster finns på Västkusten, där Preem och ST1 är stora vätgasförbrukare.
– Vi räknar med att börja bygga vätgasledningar på vissa sträckor där det finns industriell efterfrågan. Med hjälp av bidrag kan vi redan nu bygga ledningarna tillräckligt stora för det behov som väntas finnas 2045.
Samma utmaningar i hela Europa
Allteftersom infrastrukturen byggs ut kan vindkraftsparker och industrier etablera sig där det finns gasledningar att ansluta sig till. Därifrån till att ha en utbyggd infrastruktur och ställa om industrier och hushåll i hela Sverige och Europa på ett par årtionden är steget dock enormt. I Europa handlar det om att 6 000 TWh olja, 4 500 TWh gas, 2 500 TWh kol och över 1 600 TWh el ska ersättas med förnybar energi.
– Jag förstår utmaningarna, men väljer att tro att det är möjligt att lyckas, konstaterar Hans Kreisel.
Däremot tror han att trösklarna är andra än de som oftast diskuteras. Utöver att vara vd för Nordion är han även ordförande i det europeiska branschförbundet for oberoende distributionsbolag av el och gas i Europa, GEODE.
– Problemen är desamma överallt i Europa. För vindkrafts- och solkraftsproduktion och elledningar är det tillgången på mark som är det största problemet. Och tillgången på stål till pipelines och vindkraftstorn och kompetensförsörjning är troligen svårare att hantera än energipriserna, säger han.
Det är 2-4 gånger så kostnadseffektivt att transportera energi i gasform än i form av el, och ännu bättre när det sker till havs
Kostnadseffektiv infrastruktur
En fråga kopplad till de stora vätgasprojekten som planeras i norra Sverige är om man ska dra elen till fabriken och göra vätgasen där eller om man ska tillverka vätgasen någon annanstans och skicka vätgasen till fabriken.
För Hans Kreisel är det en no-brainer. Förutom att vätgas till skillnad från el går att lagra går det både mycket snabbare och är betydligare billigare både att bygga och driva gasinfrastruktur än att bygga elnät. Och så har vi det här med marken. Gasinfrastruktur tar mycket mindre plats. En enda nedgrävd gasledning med en diameter på 1 meter kan ta all energi som behöver flyttas i Sverige jämfört med många parallella 420-kilovolts kraftledningar. Att transportera vätgas kostar 3–6 öre per KWh.
Om Nordion och Gasgrid Finland under åren 2024-2025 bestämmer sig för att bygga Nordic Hydrogen Route, så skulle det vara färdigt före 2030.
– Jag har alltid dragit en lans för lokala lösningar. Det är 2-4 gånger så kostnadseffektivt att transportera energi i gasform än i form av el, och ännu bättre när det sker till havs, säger han och fortsätter:
– Problemet är det svenska narrativet, som går ut på att Svenska kraftnät ska lösa elbristen i södra Sverige. Jag vill ge en eloge till Svenska kraftnät som stått på sig och inte byggt ut för transport av el från norr till söder.
– Om södra Norrland och Mellansverige ska producera all el till en annan energibärare så behöver mer el gå norrut, inte tvärtom. Med tanke på den enorma aptiten på el i norr är det helt fel att bygga alla dessa ledningar (från norr till söder) som när de väl är klara kommer att stå tomma eller användas några enstaka timmar.
”Allt linjerar globalt, regionalt och lokalt”
Stort och smått blandas och går in i varandra när man diskuterar med Hans Kreisel. Det är svårt att få grepp om hur allt hänger ihop – det är onekligen skillnad på en relativt liten anläggning för framställning av biogas från stallgödsel i Vessige Bro och de enorma satsningar på vätgasinfrastruktur som Nordion också planerar för.
– Många frågor är ännu oklara, till exempel när det gäller regelverk, men vi har en relativt fast ram kring vad vi vill göra. Med 25 års erfarenhet av att driva stora energiprojekt är jag också medveten om att man måste ha många järn i elden samtidigt. Det är vettigt att ha en portfölj med pågående projekt och en flexibel organisation. Alla storstilade projekt blir helt enkelt inte av, säger Hans Kreisel.
När det gäller vätgas är det lätt att skriva under på det sistnämnda. Gasen har pekats ut som frälsare och burit visioner många gånger, men projekten har oftast fallit platt. Vad är det som är annorlunda den här gången?
– Det som är unikt med vår tid är att industrin, energiindustrin och politikerna strävar mot samma mål. Allt linjerar globalt, regionalt och lokalt. Dessutom finns det kapital, även om projekten är så många att det kommer att bli konkurrens om pengarna, säger Hans Kreisel.
Sveriges gasnät
– Det svenska naturgasnätet delas in i fyra områden: transmission, distribution, förgasning och lager. Gasen kommer till Sverige via danska Dragör.– Gasnätet består av cirka 60 mil transmissionsledning och cirka 300 mil distribution och är beläget i sydvästra delen av Sverige. Det finns även ett antal små lokala gasnät runt om i landet.– Naturgasen används i huvudsak av industrin och kraftvärmeverk medan endast ett fåtal procent används i bostäder. Totalt användes cirka 13 TWh naturgas 2021.– Gasnätsföretagens intäkter regleras av en intäktsram som sträcker sig över fyra år.Källa: Energimarknadsinspektionen, Energigas Sverige
Carl Johan Liljegren
