Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Vattenfall investerar 165 miljarder kronor till 2030
Vattenfall planerar att investera 165 miljarder kronor fram till 2030. Det framkommer i företagets nya investeringsplan som presenterades i veckan. Drygt hälften av investeringarna ska ske i Sverige, 89 miljarder kronor, men en betydande del går också till investeringar i Nederländerna och Tyskland, totalt 69 miljarder kronor.
Drygt två tredjedelar av investeringarna sker inom vindkraft och elnät (se graf). Inom vindkraft planeras bland annat ett antal storskaliga satsningar, till exempel de havsbaserade vindkraftsparkerna Nordlicht I och II i Tyskland samt Zeevonk i Nederländerna.
Inom elnät kommer Vattenfall Eldistribution satsa 47 miljarder kronor till 2030, vilket är de största elnätsinvesteringarna i företagets historia. Vattenfall äger 14 000 mil elnät runt om i landet. Idag är en tredjedel av dessa anläggningar äldre än 40 år och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd och behöver därför underhållas och uppgraderas.
Kärnkraften står för en mindre del av investeringsbudgeten, 10 miljarder kronor, vilket främst ska gå till underhåll och effekthöjande åtgärder. Samtidigt pågår arbetet för nya modulära reaktorer vid Ringhals via Videberg Kraft. Den stora delen av dessa investeringar ligger dock längre fram i tiden och ingår därför inte i den nuvarande femårsplanen
Under posten Övrigt (22 miljarder kronor) ingår bland annat den fortsatta expansionen av Vattenfalls laddnätverk för elfordon, InCharge, som i början av 2026 omfattade 80 000 laddpunkter i Sverige, Tyskland och Nederländerna.
2. Tibber öppnar intradagsmarknaden för sina batterikunder
Ägare till hembatterier har under de senaste åren kunna tjäna en hel del på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, tack vare så kallade aggregatorer som samlar effekt från många mindre aktörer. Men ersättningsnivåerna på dessa marknader har pressats ned kraftigt.
Som ett svar på prisutmaningen erbjuder elhandelsföretaget Tibber – en av aggregatorerna –sina kunder att koppla hembatterier eller laddboxar även till den så kallade intradagsmarknaden. Det är marknaden mellan spotmarknaden och stödtjänstmarknaden – där energiaktörer kan justera sin handel dygnet innan, ända fram till timmen före leverans, då övriga stödtjänstmarknader kickar in.
Genom Tibbers virtuella kraftverk, VPP, samordnas kundernas batterier och används gemensamt som en flexibel resurs på elmarknaden. Tibber handlar med den samlade flexibiliteten och styr batterierna automatiskt. Beroende på marknadsläget kan ett batteri laddas, laddas ur eller tillfälligt pausas.
– Stödtjänster kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del av batteriets värde. Men en långsiktigt hållbar affär kan inte bygga på att ersättningen alltid förblir hög på en enda marknad. Genom att kombinera prisoptimering, stödtjänster och intradagshandel kan vi använda batteriet där det skapar störst värde för stunden, säger Daniel Lindén, grundare av Tibber.
3. Så vill riksdagskandidaterna stötta klimatomställningen
Vilka fem åtgärder är viktigast för att Sverige ska minska sin klimatpåverkan enligt Sveriges riksdagskandidater? Den frågan presenterar IVL (Svenska Miljöinstitutet) ett svar på i veckan i en ny studie.
Enligt studien, som baseras på en enkät med drygt 300 valbara riksdagskandidater, är industrins klimatomställning den åtgärd som är högst prioriterad. På platserna därefter kommer satsningar på kollektivtrafik och cykel, investeringar i tekniker för negativa utsläpp samt satsningar på förnybar energi.
– Insatser för industrins omställning är avgörande för att Sverige ska klara klimatmålen och det är bra att den frågan fortsatt toppar kandidaternas prioriteringar. Det intressanta i årets valenkät är att tyngdpunkten förskjutits mot hur vi reser, medan synen på elproduktionen har blivit mindre samstämmig än vid förra valet, säger John Rune Nielsen, vd på IVL Svenska Miljöinstitutet, i en presskommentar.
Att satsa på mer förnybar energi faller från andra till fjärde plats jämfört med motsvarande studie 2022 och ökad kärnkraft går ner från tredje till nionde plats. Samtidigt har högre priser för industrin att släppa ut koldioxid klättrat från tolfte till femte plats.
4. Varberg Energi ska leverera hybridkraft till Hydro
När företag tecknar elköpsavtal – eller PPA (Power Purchase Agreements) – så brukar det i allmänhet vara inriktat mot ett energislag, till exempel inköp av vindkraft. Men det finns fler möjligheter inom detta segment.
I veckan meddelade Varberg Energi att de tecknat ett nytt PPA-avtal med aluminiumföretaget Hydro med ett hybridupplägg. Varberg Energi kommer leverera el från sin egen produktion av vindkraft och solel och komplettera det med kapacitet från sina två batteriparker.
Hybridavtalet är ett sätt att skapa en mer balanserad leveransprofil, minska variationerna och säkerställa en stabil elförsörjning från väderberoende förnybara energikällor. Samtidigt ska avtalsstrukturen fungera som ett pilotprojekt, med ambitionen att bana väg för liknande lösningar på marknaden.
Hybrid-PPA:n omfattar en leverans av 10 GWh el i elområde SE3 under en period på 18 månader, med start i juli 2026.
5. Växjö Energi bygger ny vattenreningsanläggning
Att producera energi i värmeverk kräver stora mängder vatten, framför allt som påfyllnad i ångpannorna. Växjö Energi använder idag omkring 90 000 kubikmeter kommunalt vatten varje år i energiproduktionen. Men nu ska företaget investera 29,7 miljoner kronor i en ny vattenreningsanläggning vid Sandviksverket för att återvinna vatten från biobränslet.
Vid Sandviksverket produceras el, fjärrvärme och fjärrkyla av flis, bark och sågspån som innehåller naturligt fukt, och när det eldas frigörs stora mängder vattenånga i rökgaserna. Tack vare rökgaskondensorer återvinns värmen i rökgaserna och förs tillbaka till fjärrvärmesystemet.
Samtidigt bildas stora mängder rökgaskondensat som, efter rening, leds vidare till det kommunala avloppet. Det handlar om omkring 120 000 kubikmeter vatten per år. Med den nya anläggningen kan en stor del av det vattnet i stället återvinnas och användas på nytt i energiproduktionen.
– Det är det vattnet vi nu vill ta vara på. I dag renas det innan det leds vidare till det kommunala avloppet. Med den nya investeringen ska vi i stället rena det till en kvalitet som gör att det kan återföras direkt till energiproduktionen, säger Tobias Velander, driftchef på Växjö Energi.
Johan Wickström
