Varje vecka kommer tusentals ton bränsleavfall till Söderenergis anläggning i Igelsta, utanför Södertälje, via fartyg, lastbil eller tåg. Utöver biobränsle är det sorterat och processat trä, pappers- och plastavfall från byggindustrin – ungefär hälften kommer på export från bland annat Norge och Storbritannien.
Bränslet måste inspekteras och analyseras för att se om det finns skadliga ämnen. I detta arbete får Söderenergi hjälp av en extern konsult, Biometria.
– Vi ska veta vad vi stoppar i pannorna och vad vi tar hand om. Vi kontrollerar om det finns miljöskadliga ämnen, till exempel tungmetaller, som även kan medföra en arbetsmiljörisk, säger Kamilla Gaude, som är ansvarig för Söderenergis bränsleprovtagning och analys av fastbränsle, medan vi får en rundvandring på anläggningen.
Alla data om avfallet som samlas in kan också företagets avfallsleverantörer ta del av genom ett verifikat.
– Vi vill också se till att våra anläggningar körs så effektivt som möjligt och med bra miljöprestanda. Det är fukthalten i bränslet som bestämmer energin, en av de parametrar som vi återkopplar till leverantören, tillsammans med kvaliteten på bränslet.
Kamilla Gaude jobbar både på kontoret och ute på fältet. Kontorsarbetet innebär bland annat att gå igenom provresultaten som skickats in till ett oberoende labb. Ute på anläggningen har hon dialog med provtagare, maskinister och bränsletekniker. För flisen som kommer via lastbil gör hon en del av jobbet själv.
– Jag tar stickprover ur leveransen samt kontrollerar lasset för att upptäcka eventuella föroreningar som stenar eller överstora bitar. Är allt okej åker lastbilen och lossar medan jag delar ned provet och lägger in det i en av våra ugnar för att bestämma bränslets fukthalt, säger Kamilla Gaude.
Om leveransen är förorenad, till exempel med mycket sten, så gör man en så kallad mätningsvägran, vilket innebär att lastbilen får vända tillbaka hem.
– Lite avvikelser får förekomma men när det blir för mycket så hamnar problemet hos oss, exempelvis i form av tekniska problem, merjobb eller mer aska, i stället för hos leverantören som inte följt bränslespecifikationen, säger Kamilla Gaude.
Ibland hittar vi riktigt konstiga saker – som brunnslock, hela möbler och stenbumlingar. En gång låg det ett halvt grishuvud i byggavfallet.
Kamilla Gaude är dock tydlig med att lejonparten av bränslet Söderenergi får in håller prima kvalitet. Det handlar ofta om arbetsprocesser eller kontrollutrustning hos leverantören som fallerat, exempelvis en bandmagnet som inte varit igång.
– Ibland hittar vi riktigt konstiga saker – som brunnslock, hela möbler och stenbumlingar. En gång låg det ett halvt grishuvud i byggavfallet. Då undrar man ju hur det kan ha gått till, säger Kamilla Gaude.
– Vi gör även C-14-analyser på utsorterat verksamhetsavfall som innehåller papper, plast och trä. Syftet är att mäta mängden biogent respektive fossilt koldioxid i leveransen. Från och med i år ska den enskilda leverantören bära kostnaden för sitt koldioxidutsläpp. Vi vill att leverantörer som skickar för mycket oljebaserat avfall ska bära kostnaderna för klimatavtrycket.
Söderenergi ligger i framkant rörande hur mycket av bränslet som provtas, menar Kamilla Gaude, vilket hon tycker är positivt. En annan sak hon uppskattar med jobbet är variationen.
– Man har sina vanliga sysslor på kontoret. Men rätt vad det är så behöver man göra en utryckning när det kommer in ett skepp med dålig kvalitet på bränslet som man måste utreda, och så får man spendera hela dagen nere vid kajen. Ingen dag är den andra lik, säger Kamilla Gaude.
En arbetsdag6.45 Arbetsdagen börjar. 7:00 Lägger in bränsleinformationen i systemet. 9:00 Kollar om några äldre skeppslaster kan rapporteras som uppeldade till myndigheterna. 10:00 Frukost på kontoret10:30 Inspekterar bränslelagren. 12:00 Lunch12:45 En stor sten har hittats i en lossad last. Går upp till aktuell bränsleplan för att ta bilder och skriver sedan en avvikelserapport. 14:30 Uppföljningsmöte med labb angående provtagning, provsvar och pågående projekt 16:00 Arbetsdagen slutar.
Linus Olin
