Marknaden för biokol är under stadig utveckling i Sverige. Det används huvudsakligen som jordförbättringsmedel tack vare dess goda förmåga att binda näring och vatten, men på sikt kan biokol även användas i fler sammanhang, som stålproduktion.
Biokol produceras vanligen genom pyrolys, då växtavfall och restprodukter från lant- och skogsbruk hettas upp till en hög temperatur i en syrefattig miljö så att det inte sker en förbränning. Pannorna i fjärrvärmeverken passar bra för denna process, de fungerar som ett slags moderna milor.
Allt fler fjärrvärmeföretag undersöker nu möjligheterna att producera biokol som ett komplement till värme och el. Ett exempel är Eon som sedan drygt ett år tillbaka testar att producera biokol i mellanlastpannor, som inte går i full drift hela året. Det står ofta stilla under sommarhalvåret.
Det var en euforisk upplevelse när vi fick ut vår första biokolleverans."
Den mellanlastpanna som används i försöken är en traditionell pelletspanna. Projektledaren Johan Wiman har tillsammans med utvecklingsavdelningen på Eon tagit fram olika driftscenarier för den befintliga pannan. De liknar labbförsök, men sker i den riktiga pannan. Målet är att komma fram till den tekniskt mest förmånliga metoden för att få fram biokol på just den här anläggningen.
– Vi har hela tiden varit ganska säkra på att det skulle gå, men vi visste inte i vilken skala. Det var en euforisk upplevelse när vi fick ut vår första biokolleverans från pannan. Det var härligt att se att konverteringen av vår befintliga anläggning funkar.
I nuläget väntar Johan Wiman på analyser av biokolen som nu detaljstuderas, men han tror att de kommer att uppfylla de krav på biokolen som finns.
– Det är väldigt höga certifieringskrav på biokol eftersom det ska användas till jordförbättring. Det måste vi jobba vidare med. Vi jobbar ju mot en europeisk biokolstandard. I Nordamerika och Asien, som också är stora producenter av biokol, finns andra kravställningar.
Siktar på den svenska marknaden
Marknaden för biokol i Europa är stor, men det är också många som producerar. Men Eon har primärt siktet inställt på den inhemska marknaden.
– Vi kommer inte exportera biokol för det finns en så stor inhemsk marknad. Det är inte heller så meningsfullt av miljöskäl. När man ska flytta biokol så måste man avräkna den koldioxid som uppkommer vid export – då tappar man den kolsänka som finns bundet i biokolet. Det är därför en stor fördel om biokolet kan användas lokalt, helst inom någon mil från den anläggning där den produceras.
Biokolsproduktionen kräver inte mer resurser än om den skulle ha gått som en traditionell fjärrvärmeanläggning.
Genom att producera biokol kan Eon också bli mer flexibla i sin fjärrvärmeproduktion, i takt med att efterfrågan stiger.
– I Stockholm växer behovet av fjärrvärme. Det är en väldigt expansiv region och för att vi ska få maximal flexibilitet kan vi bygga större anläggningar än vi behöver just nu. Då skulle vi kunna börja med att producera biokol och sedan i takt med att behovet av fjärrvärme ökar, kan vi gå över till fjärrvärmeproduktion istället.
Att köra en mellanlastpanna som biokolsanläggning är egentligen inte dyrare än att producera fjärrvärme, enligt Johan Wiman:
– Kanske får vi lite högre driftskostnader i och med att vi har en längre driftssäsong. Tillexempel om den går under sommaren behövs ju personal under semesterperioden förstås. Men jag skulle säga att biokolsproduktionen i princip inte kräver mer resurser än om den skulle ha gått som en traditionell fjärrvärmeanläggning.
Behov av miljötillstånd
Det finns fortfarande flera utmaningar med framställningen av biokol. Certifieringen är en, som Eon nu jobbar vidare med. En annan är behovet av miljötillstånd:
– Vi ser inga större problem med biokolsproduktion i befintlig anläggning, då har vi alla tillstånd. Men om vi funderar på att bygga nya anläggningar, då måste vi ha nya miljötillstånd. Då är det inte helt klart hur vi kommer att bedömas. Då bedöms vi kanske som en industrianläggning eftersom vi då tillverkar någon form av material. Eller också räknas vi som en fjärrvärmeanläggning med väldigt dålig verkningsgrad.
Enligt våra analyser kommer biokolen att bli en lättsåld produkt, behovet av jordförbättring i Sverige är mycket stort."
Det går att producera biokol på ett bra och enkelt sätt utan alltför stora insatser. Det tar vi med oss från den här försöksperioden, säger Johan Wiman:
– Nästa steg är att sammanställa alla våra resultat. Vi vill gärna göra en ny försöksomgång innan sommaren för att se att det går att drifta anläggningen under en längre period. Sedan hoppas vi kunna köra ett år i full drift. När vi har fått tekniken verifierad är förhoppningen att den implementeras på flera av våra befintliga anläggningar i regionen.
Johan Wiman tror att det är möjligt att använda flera av Eons befintliga anläggningar för att ta fram biokol. Eon har även fått stöd från Klimatklivet för att bygga en nyckelfärdig panna för biokolsproduktion i Malmö. Tanken är sedan att jämföra vilken typ av anläggning som fungerar bäst och är mest lönsam. Utöver detta medverkar Eon även i andra projekt (se artikel sid x).
– Enligt våra analyser kommer biokolen att bli en lättsåld produkt, behovet av jordförbättring i Sverige är mycket stort. Vi har även tittat på möjligheterna att producera biokol som kan ersätta det fossila kolet i stålindustrin, men där ser vi än så länge att tekniken behöver utvecklas vidare och nå en betydligt större skala än idag.
BiokolBiokol är ett stabilt och poröst material med god förmåga att binda näring och vatten. Biokol har också en förmåga filtrera och hålla kvar regnvatten, vilket minskar risken för översvämningar och spridning av orenade miljögifter.I marken förmultnar biokolet mycket långsamt och kolet återgår inte till atmosfären på upp emot tusen år. Kolet i biokolet, som växterna samlat upp via fotosyntesen, blir på så sätt också en kolsänka.
Marie Kofod-Hansen
