Runt tio procent av den svenska elproduktionen kommer från kraftvärme. Genom sin lokala placering i energisystemet har kraftvärmen hamnat i fokus under de senaste åren, då Sverige har haft en allt tuffare effektsituation och ett ökat fokus på beredskap i spåren av Ukrainakriget.
Men hur ska man värna fjärr- och kraftvärmen på sikt? Och hur stor är potentialen för att få fram mer el från kraftvärmen? Det är frågor som Energimyndigheten nu tar upp i sin första delrapport för en fjärr- och kraftvärmestrategi – ett regeringsuppdrag från juni 2022.
Begränsade möjligheter
När det gäller potentialen har Energimyndigheten – utifrån enkätundersökningar, intervjuer och produktionsdata – fått fram att det finns ganska begränsade möjligheter att få fram mer elproduktion. Ytterligare 300–500 MW effekt skulle kunna tillgängliggöras i existerande anläggningar under kalla vinterdagar. Därtill skulle ytterligare 1 000-1 500 MW kunna tas i bruk om man kör igång avställda fossila anläggningar, men det skulle kräva nya stöd och tillstånd.
Den största potentialen att öka elproduktionen finns under vår, sommar och höst. Utmaningen då är att få avsättning för värmen i fjärrvärmenätet.
– Vi kan se att marknaden fungerar bra när det är kallt, med stort effektbehov och höga elpriser. Då producerar kraftvärmen mycket. Men under varmare perioder med stort elbehov – till exempel på sommaren – produceras det inte så mycket. Förutom avställningar för revision så beror det även på att det saknas kylningsmöjligheter, säger Daniel Friberg, utredare på Energimyndigheten.
Därför föreslår Energimyndigheten att det görs en översyn av miljötillstånden för kylning i vattendrag som ett sätt att öka kylkapaciteten i kraftvärmeanläggningarna.
– Vi har sett att olika länsstyrelser gör olika miljöbedömningar i den här frågan, och det är ju lite konstigt, säger Daniel Friberg.
Konkurrens med värmepumpar
I rapporten framkommer att kraft- och fjärrvärmesektorns lönsamhet och resultat har legat ganska stabilt under perioden 2011–2020. Konkurrenssituationen mellan fjärrvärme och värmepumpar är relativt jämn, där dock de höga elpriserna under det senaste året gynnat fjärrvärmen.
Men dagens byggregler har en utformning som över tid riskerar att skapa en konkurrensfördel för värmepumpar jämfört med fjärrvärme, enligt rapporten. Därför föreslår Energimyndigheten att viktningsfaktorerna för fjärrvärme och värmepumpar bör ses över för att säkerställa konkurrensneutralitet. Även kommande EU-regler om energieffektivisering och byggnaders energiprestanda bör tas med i en sådan översyn.
– Byggreglerna har blivit bättre och man har ändrat från primärenergifaktorer till viktningsfaktorer. Och det fungerar ganska bra så länge man håller sig till byggnadens minimikrav. Men när det ställs högre krav än så på energitillförsel blir det en konkurrensnackdel för fjärrvärmen, säger Daniel Friberg.
Myndigheten föreslår också att man ska införa ett värmeförlusttal vilket bättre skulle styra hela energianvändningen och effektanvändningen jämfört med dagens energihushållningskrav, eftersom ett värmeförlusttal tar med alla energi- och effektförluster kopplade till byggnadens klimatskal.
Andra förslag för att öka elproduktionen är bland annat att underlätta för värmeverk att installera OCR-turbiner genom en anmälan istället för en ansökan om miljötillstånd, och att Svk ska ta fram lösningar och specifikationer för att underlätta för kraftvärmeföretag att delta på de olika stödtjänstmarknaderna.
"Ett bra avstamp"
På Energiföretagen är man nöjd med rapportens innehåll, som är ett bra avstamp för slutrapporten, enligt Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– Energimyndighetens potentialbedömningar ligger i linje med de uppskattningar Energiföretagen gjorde i höstas. En betydande del av den potential som tidigare har inventerats har också tillgängliggjorts under vintern genom de mothandelsavtal som Svenska kraftnät slöt i december med tre kraftvärmeföretag, säger Erik Thornström.
Han tycker att rapporten lyfter flera viktiga styrmedelsfrågor för att potentialen i kraft- och fjärrvärmen ska kunna utnyttjas:
– Det handlar bland annat om behovet av översyn av energikraven i Boverkets byggregler och en förenklad miljötillståndshantering för att dels underlätta installation av ORC-turbiner i mindre värmeverk och dels underlätta för kylning och därmed kunna köra i kondensdrift i kraftvärmen. En sådan åtgärd skulle kunna förlänga drifttiderna väsentligt under vår, sommar och höst, säger Erik Thornström som också tycker det är bra att Energimyndigheten pekar på vikten av längre avtalsperioder för mothandel, som visat sig ha haft god effekt i att öka överföringsförmågan i stamnätet.
Nu ska Energimyndigheten ta sig an slutdelen i rapporten där man ska fokusera på hur fjärr- och kraftvärmen kan bidra till elektrifieringen och hur förutsättningarna ser ut för bio-CCS.
– Vi har också fått ett tillägg i uppdraget där vi ska titta på sektorkopplingen mellan fjärrvärme, el och vätgas, och även undersöka förutsättningarna för att använda kärnbränsle i fjärrvärmesystemet genom småskaliga reaktorer, säger Daniel Friberg.
Slutrapporten ska vara klar 15 december 2023.
Johan Wickström
