Miljöprövningarna av vattenkraften riskerar att medföra en negativ påverkan både på vattenkraftens elproduktion och på dess bidrag till andra förmågor som elsystemet behöver, konstaterade regeringen när man i december 2022 pausade omprövningen av vattenkraften under 12 månader.
Svenska kraftnät har nu fått i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga de konsekvenser för elsystemet som en omprövning av vattenkraften kan medföra. Arbetet ska genomföras i dialog med de länsstyrelser som utgör vattenmyndigheter.
– Förhoppningen är att vi ska kunna bidra med ett bättre underlag eftersom vi nu får mera tid. Men regeringsuppdraget innebär också att det blir en väldigt hög arbetsbelastning här, säger Emma Thornberg, kraftsystemanalytiker vid enheten Elmarknadsanalys hos Svenska kraftnät.
Ska se över riktvärdet
Svenska kraftnät ska bland annat se över det nationella riktvärdet på 1,5 TWh och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från elsystemets förmågor för att upprätthålla en trygg elförsörjning. Förslaget till riktvärde ska bland annat kunna användas som underlag vid förklarande av kraftigt modifierat vatten eller vid beslut av miljökvalitetsnormer.
– Det nationella riktvärdet på 1,5 TWh täcker ju bara själva elproduktionen. Det är möjligt att det också behövs kompletterande värden för spänningshållning, frekvensstabilitet och elberedskap, säger Emma Thornberg.
Svenska kraftnät ska även kvantifiera konsekvenserna på vattenkraftens reglerförmågor vid olika tidshorisonter, elproduktion, bidrag till kraftsystemstabilitet samt elberedskapsförmågor, står det i uppdraget. Utifrån kartläggningen ska Svenska kraftnät så långt som möjligt identifiera och beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemperspektiv så att en trygg elförsörjning inom Sverige kan upprätthållas.
Komplext uppdrag
Det är ett väldigt komplext regeringsuppdrag som innehåller många utmaningar, menar Emma Thornberg:
– Det saknas underlag för vilka miljöanpassningar som behövs för att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Vi på Svenska kraftnät är ju inte specialister när det gäller miljöanpassningar, så vi behöver ha underlag från de andra myndigheterna. Vi väntar nu till exempel på olika miljöscenarier från de länsstyrelser som utgör vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten som vi sedan kan använda i våra egna modeller.
Andra utmaningar ligger i själva omprövningen, berättar Emma Thornberg.
– Det är komplext eftersom vi har så många olika faktorer att ha hänsyn till. Det behövs en typ av översiktlig analys inför normsättningen, därefter genomförs en samverkansprocess och de slutliga kraven på miljöanpassning avgörs i domstol. Vi har också ett nordiskt synkroniserat elsystem som till viss del påverkas av EU och vi har vissa regionala lösningar för vattenkraften. Allt det här ska prövas under 20 år – det gör det väldigt svårt.
Bra myndighetssamarbete
Samarbetet mellan myndigheterna fungerar dock relativt bra, tycker Emma Thornberg.
– Vi ser nu över hur vi bäst kan genomföra uppdraget i samarbete med Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Nätverket för arbetet med den nationella planen (NAP) är ju igång sedan en tid och fungerar bra.
Emma Thornberg tycker också att samarbetet med Länsstyrelserna har förbättrats och att underlagen blir allt bättre, men tror ändå att det skulle vara bra om Svenska kraftnät kunde jobba i ett ännu närmare samarbete med länsstyrelserna:
– Det krävs mycket specifik kunskap. Många av handläggarna vet till exempel inte hur de ska ta hänsyn till spänningshållning. Vi ser en positiv trend i att underlagen blir bättre, men vi skulle gärna se att underlagen är ännu mer genomarbetade när de kommer till oss, säger Emma Thornberg och avslutar:
– Vi kommer att göra vårt bästa för att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som en omprövning av vattenkraften kan medföra, men det är verkligen ett svårt uppdrag. Hela elsystemet är ju i förändring.
Marie Kofod-Hansen
