Varje år kommer runt 220 000 ton avfall till Korstaverket i Sundsvall. Verkets kraftvärmepanna är Sundsvall Energis huvudanläggning och den förbränner cirka 600 ton avfall per dygn, merparten med hushållsavfall från någon av de 14 kommuner som företaget har avtal med.
– Grunden i vår avfallsaffär är stabil. Vi har långa relationer och logistiken kring transporter är ganska komplex. Visst, vi kanske tappar någon kommun, men då vinner vi någon annan, säger Anders Jonsson, vd på Sundsvall Energi
– Den prispåverkan vi ser är framför allt kopplad till transportkostnader. Priserna på brännbart restavfall är ganska opåverkade.
Konkurrensen om de utländska avfallsvolymerna kommer nog öka.
En knapp femtedel av avfallet är importerat, främst från Storbritannien, men även en del från Finland och Norge. Så ser det ut för många avfallsbolag – men inom detta område kan det bli förändringar.
– Importen är en ganska liten men viktig del för oss. Än så länge har vi inte märkt av några större förändringar på marknaden, men nu med energiomställningen i Europa så kommer nog många länder titta på nya resurser som returträ och annat brännbart avfall. Men det kommer nog ta tid – fjärrvärmen är ju ganska outvecklad överallt utom i Norden och Tyskland, säger Anders Jonsson.
Men det finns resurser att ta av. EU-länderna lägger fortfarande drygt 100 miljoner ton avfall på deponi – bränsle som skulle kunna användas i avfallspannor för att producera el och värme.
– Konkurrensen om de utländska avfallsvolymerna kommer nog öka. Och här har ju vi i Sverige en konkurrensnackdel då våra anläggningar ingår i utsläppssystemet, till skillnad från vad som gäller i de flesta länder. Så vi måste tävla mot relativt låga deponipriser.
Nu förs diskussioner om att alla avfallsanläggningar i EU ska in i ETS-systemet från 2028, och då förändras läget.
– Vi har en avskriven anläggning som vi nyligen uppgraderat och den kommer att hålla minst 15–20 år till. Så vår produktion kommer att vara konkurrenskraftig framöver, säger Anders Jonsson.
Den bild som Anders Jonsson målar upp bekräftas av Klas Svensson, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige. Denna branschorganisation gör årliga kapacitetsrapporter över avfallsmarknaden med sikte fem år framåt.
– Det har varit ganska stabila avfallsmängder under de senaste 15 åren. Men under 2021 ökade faktiskt avfallet till energiåtervinning med tio procent. Det kan ha att göra med återhämtningen i ekonomin efter corona. Det finns ett samband mellan ekonomisk tillväxt och avfallsmängder, säger Klas Svensson.
Ukrainakriget har ännu så länge inte påverkat avfallsmarknaden så mycket, enligt Klas Svensson:
– Det är nog framför allt biobränslemarknaden som påverkats av kriget. Men vi ser att olika länder bygger upp egen kapacitet. Storbritannien är på gång att bygga egna energiåtervinningsanläggningar nu när de har fått en ökad deponiskatt, så därifrån kommer exporten att minska på sikt.
Ingen har tagit höjd för de höga utsläppspriserna.
En större utmaning för avfallsbranschen är de höga utsläppspriserna, som missgynnar energiåtervinningsföretag i Sverige, Danmark och Litauen, som till skillnad från övriga EU-länder ingår i ETS. Utsläppspriset, som fram till och med 2020 låg på max 30 euro/ton, har under detta år pendlat mellan 80 och 90 euro/ton koldioxid, och i och med att plastmängden i avfallet genererar en hel del koldioxid kan det bli tunga extrakostnader i resultaträkningen.
– Den prisnivå vi har nu trodde vi skulle komma runt 2030. Ingen har tagit höjd för det. Det är en stor utmaning för svenska företag. Jag tror att våra mottagningsavgifter kommer att öka en hel del. Det är inte riktigt rättvist att några av Europas bästa energiåtervinningsanläggningar har högst kostnader, säger Klas Svensson.
Ovanpå utsläppspriset tillkommer också förbränningsskatten på avfall som en extra börda även om mycket talar för att denna skatt kommer försvinna nästa år.
– Den är förutsägbar och inte lika problematisk. Men den sammanlagda bördan blir tung, säger Klas Svensson som är oroad över att denna utveckling ökar risken för att oseriösa aktörer tar en större del av marknaden
– Den illegala avfallshanteringen är ett stort och växande problem.
Klas Svensson tror dock inte att kommunerna lägger ner befintliga anläggningar av ekonomiska skäl eftersom de är en kommunal resurs, men han är oroad att de försämrade ekonomiska kalkylerna minskar investeringsviljan på sikt och att det leder till lägre mottagningskapacitet i landet som helhet.
Idag kan Sverige ta emot 7,1 miljoner ton och det finns en överkapacitet i anläggningarna på runt 1–2 miljoner ton avfall per år – som nu fylls på med import. Och det kan behövas. På sikt kommer marknaden för avfall utökas i takt med att materialåtervinningen ökar i hela EU.
– Målet är att 65 procent av det kommunala avfallet inom EU ska materialåtervinnas till 2035. Om alla länder ökar sin återvinning kommer det att bli en jätteökning av icke-återvinningsbart avfall. Då har vi en underkapacitet på marknaden, säger Klas Svensson som tror att avfallsenergin kommer ha en viktig plats i framtidens europeiska energiförsörjning.
– Vi behöver något som balanserar all väderberoende kraft och vi måste få bort naturgasen. Om man inte tror att energiåtervinning har en plats på energimarknaden har man huvudet i molnen, säger Klas Svensson.
Johan Wickström
